av tyska (Schraub)mutter; till Mutter i betydelsen livmoder. 1 (sym) fitta; passar skruven* som hand i handske. 2 (måns och rom) enligt Palm (1910) ”urin = junk”. Med även hos Thesleff (1912). Olof Gjerdman har i sin artikel Två förbrytarordlistor från 1840-talet (1947) med mut(t)ra kasta vatten, som han menar kommer av sanskrit mutraya, mutrayati ’to mieturate’. Enligt samma källa även mut(t)er sanskrit mutra; urin och hindi mut, mutr. Lindell/Thorbjörnsson-Djerf (2008) har mutter, muttjer; urin och muttertero; kissnödig.

(sl) ”urinoar, herrtoalett”. Kotsinas 1996). Ett romaniord från 1946. Jämför mutter.

(sl) samma som pissmoj, pissoar. Gösta Bergman (1934) förklarar ”Muter = Harn, tyska för urin”. Se även under moj.

(smn) fitta.

(sl) fitta. Se även mutt, mutta.

(sl) promiskuös* man. Se även maskin.

(smn) fitta.

1 (sl) knulla. 2 (månsing och romani) pinka*. Palm (1910) och Thesleff (1912) har ’mejere = junka’.

(eng) ömsesidig masturbation*. Två som tillfredsställer varandra med handen.

(lat) i det antika Rom var Mutunus Tutunus en fallisk bröllopsgudom. Han sätts ofta i samband med den grekiska guden Priapos*. Hans helgedom fanns på Veliankullen, en av Roms sju kullar, och har förmodligen funnits där från det att Rom grundades till första århundradet före vår tideräkning. Under bröllopsceremonin skulle romerska brudar bestiga Mutunus Tutunus väldiga ståkuk, som en förberedelse för kommande äktenskapliga samlag. Gudens namn sägs härstamma från två sällsynta slangord för penis.

(eng sl) utläses Most Valuable Pussy; högst värdefull fitta.

(sl) knulla. Efter den norske författaren Agnar Mykle (1915—1994), främst känd för boken Sången om den röda rubinen som utkom 1956 och i svensk översättning året därpå. På grund av sin öppenhjärtighet i sexskildringarna blev boken föremål för en uppmärksammad tryckfrihetsprocess i Oslo 1957. Författaren åtalades och boken beslagtogs men domen upphävdes 1958. I Finland förbjöds dock boken och såväl utgivare som boktryckare dömdes till böter.

Tryti (1985) berättar att med Myklesaken samma år (1957) uppstod verbet å mykle, dessutom avledningarna en mykler, mykling och mykleri. Verbet blev snabbt utbrett över hela Norden. I Danmark utkom året efter en roman med namnet Hyklere og myklere på Mallorca. År 1970 filmatiserades Sången om den röda rubinen i regi av danskan Anne-Lise Meineche (f 1935). Även Myklebust (borst) om kvinnans kön.

(lat) mycoplasma är ett släkte bakterier. Könssjukdom där bakterien infekterar urinrör och livmoderhals. Symtomen yttrar sig i sveda vid urinering och flytningar från urinrör och slida. Merparten män med sjukdomen får symtom, medan de flesta kvinnor har ringa eller inga symtom alls. Samma sorts antibiotikabehandling som vid klamydia*. Se även under genitalia.

(sl) om liten, ettrig och stickande kuk.

(lmo) små kvinnobröst inte större än ett myggbett.

(sl) 1 små bröst, bröstvårtor, inte större än den svullnad ett myggbett normalt ger. ”Jag har bara haft myggbett i hela mitt liv ända tills nu.” (Drougge 2003) Jämför även bi- och getingstick. Dansk slang har myggestik om bröstvårtor. 2 ”hon har fått ett amerikanskt myggbett” (ett mycket stort bett); hon är ordentligt gravid. Även i sammanhanget ”hon är myggbiten”, som enligt uppgift från kvinna (f 1946) är "skoj” för att vara på smällen. (Byrman 1989)

mymla (fisv sl) älska, knulla. "Du vet kanske att vi nu och då mymlat helt vänskapligt." (Tove Jansson, finlandssvensk författare, konstnär och illustratör 1914—2001) Enligt Boel Westins biografi om Tove Jansson (2007) är Mymlan erotiken förkroppsligad. ”Att mymla var ett täckord för att älska i Toves kretsar. [...] Man stöter på gamla mymlor (älskare/älskarinna) vänner och fiender överallt. Det är så otroligt smått — och i synnerhet de finländska intellektuella och konstnärerna snubblar över varann i ett kör. Och trasslar in sig ohjälpligt i varandra. Vi är få! Och något annat som är fåtaligt är de lesbiska Spökena, som vi kallar dem.” 

(förbr spr) vulva* enligt Djos Per Anderssons förbrytarordlista (1847) presenterad hos Gjerdman (1950). Kanske samma som mysa, myscha. (se do)

(dial) Rietz (1867) har ”fisa tyst, i mjugg fjärta”. (Småland)