FULA ORDBOKEN

Å hana

(svr) kraftuttryck som uttrycker att man är förvånad eller imponerad. Uppgiften från Lars-Gunnar Andersson (2021) med förklaringen att uttrycket är en förkortning av Å harrenadå. (se do)

Å harrenadå

(svr) enligt Lars-Gunnar Andersson (2021) "kraftuttryck som markerar att man är förvånad eller imponerad, eller möjligen förfärad". Andersson tolkar också harrena eller herrena  som herren i betydelsen gud. Han menar också att "de flesta uppfattar nog å harrenadå som en svordom, medan kortformen å hana* snarast  betraktas som ett vardagsuttryck".

åderdase

(sl) kuk. Se också dase.

åderpåk, åderpåle, åderstock

(sl) kuk. ”Han rammade ner sin åderpåle i hennes svalg, och med ena handen knep han nu igen hennes näsa.” (Wahl 2002) ”Lägg märke till att huden på penisen saknar underhudsfett. Därför syns talgkörtlar och blodådror väldigt tydligt. Det är ingen slump att kuken ibland brukar kallas för åderpåle.” (Forssberg 2004) ”Åh, så det rycker i min välluståder! Nu pumpar den in sin saft i min kärleksgudinna.” (Chorier 1967) Se vidare påk, pålestock och vällust.

ådrige, den

(sl) kuken.

åjete

(dial) känna åjete; vara sugen på, känna åtrå. (Ögl)

åk, åka

(sl) 1 knull, knulla. Åka (hiss, flottstång, köttkälke). Även åka (över) om ett hårt, känslolöst och snabbt avklarat samlag där kvinnan åks över i dubbel bemärkelse. ”— Nu först förstår jag vad det betyder att åka på tummen, sa hon.” (Olofsson, Kärlek 13/1970) 2 det åker för någon; någon får orgasm, utlösning. 3 hon har åkt dit; blivit gravid. 4 åka skinnhiss; runka. 5 åka till sjunde himlen, åka över floden; dö. 6 åka över; förföra.

åker

(met) om kvinnans könsorgan i oplöjd åker; där ingen plog* kört fram. ”Iiiih, tjöt han och körde fram och tillbaka på sin oplöjda åker, tills det ångade från det otränade skötet.” (Martinus, Kärlek 10/1968) ”Så skickligt hade han vattnat min åker, att inte en droppe kom fel.” (Chorier 1967)

Laqueur (1994) citerar Ambroise Paré, enligt Laqueur sin tids främste kirurg, när denne ger prov på renässansens invecklade metaforer om fortplantning i sin bok Oeuvre (Paris 1579): ”Om du finner henne svår att sporra [...] och odlaren inte fritt kan gå in i (plöja) naturens åker”, står det i den franska upplagan, som, med Laqueurs ord, ”blandar bilder från jakten med vad som tycks vara aristoteliska liknelser av skötet med en åker”. ”Senare försökte hon bli drottning i Polen. Det föll bl a på hennes ovilja att ta en gemål. Hon ville inte att en man skulle bruka henne som sin åker och hon dog sannolikt som oskuld.” (Drottning Kristina — för alltid aktuell. YA Kultur & Nöje 27/2-2005)

Att åker är en gammal metafor för kvinnolemmen framgår av att redan den romerske skalden Ovidius (43 f Kr—18 e Kr) använde uttrycket könsåker, något som professorn i anatomi Lars Roberg (1718) menar är en värdig liknelse.

ål

fornsvenska al. Gemensamt germ ord t ex engelska eel och tyska Aal. 1 (sl) kuk. ”I mina byxor hade jag fått en elektrisk ål. Gode Gud, vad som helst utom för tidig sädesavgång!” (Bo Nilsson, Kärlek 4/1965) ”...när jag luftkysste henne med samma läte igen och när jag viskande i hennes öra förklarade att jag ägde en vrenskande, stygg ål som kunde härma gäddans slag bara den gavs en trång liten vik att simma in i.” (Brunner 2002) ”Hans stora organ var rörligt och levande som en het ål, tänjde ut sig och gled in i långa mjuka ryck, bit för bit för att först inne i mig återta sin egentliga fruktansvärt svällande form.” (Enmark, Kärlek 3/1965) 2 dra skinnet av ålen; runka, onanera.

ålahue, ålahoe, ålarens

(sk) 1 när någon är så skitnödig att korven sticker ut därbak som ett ålhuvud.  2 (so) dumskalle.

Ålandskille

(sl) spela Ålandskille; runka. Thesleff (1912) har ”Ålandstjille; masturbari”.

ålbete

(so) otroligt ful och osexig tjej. Se även bete.

ålkista

(sym) kvinnans könsorgan.  Fiskredskap för fångst av ål*.  Se även kista.

ålrens

(sk o so) till dumskalle. Se också ålarens.

ålskinn

(sl) knullgummi*. Se även skinn.

ålå

(dial) Rietz (1867) har ordet i betydelsen ”svans, stjert”.  Fornsvenska hali; svans. Se även hale.

åma

(dial) Rietz (1867) har västgötska för ”utdunsta elak lukt”. Och han ger exemplet: ”nu åmmar du så”, dvs ”nu fjärtar du så att det luktar illa”. Åmma på; blåsa på.

åra

1 (sl) kuk. ”Min styråra doppades i ett, i ett, i det plaskvåta akterkastellet*. Först ett tag här, sen ett tag där. [...] Å härligt, härligt är det att styra ut på det vida havet.” (Eckerbom, Kärlek 14/1970) Engelsk slang har  have an oar in another’s boat; ha kuken i en annan mans kvinna. 2 (sl) dra in (ta upp) årorna; dö. ” I så fall har han tagit upp årorna, paddlat färdigt om man så säger...” (Persson 2005)

årder

(sym) kuk. Enligt NEO ”ett krokformat redskap avsett att dras genom jorden för att luckra upp denna”. Ordet från Eben Thysell (f 1928) i Norrköping som berättar att ”min svärfar (på Harstena) använde årder in på andra halvan av 1900-talet”. Bidragsgivaren säger sig också ha hört  ”hem och dra årder”; runka. Harstena; ö och fiskeläge i Gryts skärgård, Östergötland.  Jämför plog.

Årjäng

(sl) onani, runk. Årjäng ort i Värmland, men här ordlek på åra och gäng, jäng.  Jämför gänga.

TILLBAKA TILL TOPPEN