(fra) ”den förträffliga försiktighetsmetoden” innebär, enligt Kahn (1944), att vid samlag ”penis dras halvt tillbaka så att säden avlämnas i slidans nedre del. På så sätt försvåras befruktningen ty största delen av säden flyter ut ur slidan. De kvarvarande sädescellerna måste vandra en lång väg i slidan vars sekret dödar dem. Metoden är dock osäker och kan inte rekommenderas.”

(rom) onanera. ”’Laba?’ undrar jag. [...] Onanera på romani förklarar hon ...” (Lodalen 2010) och vidare ”Grupplaba, förklarar Sirkka för Lillen. Det är tattarslang. Vi kan kalla det lattjolajbanlaba.”

(smn) kuk. ”Så inte får han sticka sturske laban i mig. Det lovar jag min mamma och det lovar jag dig, bara dig.” (Ur Kåta Majas visa) Kanske anspelar sturske laban på den beväringsvisa med det namnet som skrevs av Povel Ramel (1922—2007) och framfördes första gången 1947.

(lat) stora (majores) och små (minores) blygdläpparna. ”Ibland kliar jag hudvecken (labia minora) och luktar och smakar på sekretet på mina fingrar.” (Hite 1977)

(åld) kvinnans könsorgan. Ordet finns med, utan närmare förklaring, i den originelle uppsalaprofessorn Lars Robergs lärobok i anatomi Lijkrevningstaflor (1718). Kanske en dialektal försvenskning av latinets labia eller labrum; läpp.  Labbra (ita) läppar.

(sl) kvinnobröst.

(sym) kvinnligt könsorgan. ”Det var en enorm fitta också, när jag nu tänker på det. En mörk underjordisk labyrint med divaner och hemtrevliga hörnor och gummitänder och flöjter och mjuka nässlor och ejderdun och mullbärsträd.” (Miller 1956)

(latin lactare; dia, grekiska philia; kärlek, dragning till) att tända sexuellt på mjölkstinna bröst.

(sl) 1 bak(del), rumpa. ”Jeans handlade uteslutande om rumpor, och mammas stabbiga lada hade definitivt gjort sitt och borde få gå i ärevördig pension under en vid kjol.” (Drougge 2006) I ett mejl förklarar Unni Drougge: ”Lada är en benämning jag nog aldrig hört men som lätt kan härröras till lagård, och således lagårdsarsle. Brett med andra ord.” 2 fitta. ”Hela två dygn flög sparvarna in och ut i ladan.” (Aretino 2008) Se även sparv (2).

(dial) i en del västliga dialekter talar man om att en gravid kvinna är ”på ladden”. Från bohusländska Spekeröd finns, enligt Byrman (1989), vittnesbörd om att detta uttryck användes på 1930-talet. Också ladda (sl) i  ”ladda upp”; göra gravid och i det ålderdomliga ”hon ä ladde” i Ångermanland om gravid kvinna och ”han ha ladde na” (han har laddat henne). Uppgift från man (f 1912) som menar att det rör sig om ”äldre uttryck, idag skämtsamt”.

(lmo) äta. Jämför bajs.

(sl) få utlösning, ejakulation. ”... tvingas stödja honom, svimfärdig, flämtande och döende när han laddade ur; och i samma stund hon själv kände den dödande ljuvheten hos denna urladdning måste också hon, ur stånd att längre hålla sig på benen, ge vika för denna väldiga berusning ...” (Cleland 1965/1749)

(sl) bränna av laddningen; få utlösning. ”Oah, sade rösten omigen. Det var ingen dålig laddning. Även om det gick lite för fort för mig.” (Anderberg, Kärlek 2/1965) ”Och så gav han mig en sådan laddning att det började bubbla hörbart när såsen sprutade in i mig.” (Salten 2009) Också i norsk slang å brenne eller fyre av en ladning eller et skudd (skott).

(sl) kuk.  En stång med vars hjälp laddningen förs in i pipan på ett framladdningsgevär eller framladdningskanon. Men även som ordlek; en laddad stake. ”När jag berättar, att jag körde in laddstaken i käften på en varginna, så borde var och en ha förstått, vad det var fråga om, låt vara att många olyckligt gifta kvinnor kanske aldrig upplevt mannens laddstake på det viset.” (Meurling 1973:2) ”Och när jag på tal om Veronika sa, att hennes skratt kunde bryta ner den hårdast tänkbara ’personliga styvis’, så menade jag, att hon bröt ner den personliga erektionen och lämnade kvar något som var lik en opersonlig rödglödgad laddstake.” (Miller 1956) Se även läskstång och stake.

se under strap on.

(sl) även katoey. Ottar (1/2012) har ”samlingsbegrepp i Thailand för biologiska män som helt eller delvis uppfattar sig sjäva som kvinnor, och som lever ut detta på olika sätt. En katoey kan vara allt från en man som genomgått fullständigt könsbyte till någon som har ett feminint uttryckssätt”.

(sl) 1 från andra laget; bög. "Vet hon att du spelar med det andra laget?"  (Alan Bennett: Snusk. Ordfront, Sthlm 2012) 2 (euf) ge sig i lag med någon; ha samlag med någon. "...en kraftig, gladlynt ung kona*, som jag tog under armen och förde till Westminster Bridge, och med henne gav jag mig sedan i lag i full mundering* uppe på denna stolta byggnad." (Boswell 1951)

(dial) ställa, ordna. Ordet förekommer i det ålderdomliga ”hon lagar till”, troligen elliptiskt till ”laga till barn”. Uttrycket finns med i en rad sydsvenska dialekter. Rietz (1867) har ”vara hafvande och nära att föda: om qvinnor”. Detta i Halland. I Skåne heter det ”vara nära att kalfva”. I Terjärv, norra Österbotten, finns ”ha laga fast si” (har lagat fast sig) som enligt uppgiftslämnaren (man f 1941) innebär att den man som gjort en kvinna med barn också måste gifta sig med henne. Uppgift från Byrman (1989). Se även dolme (3).

(sl) homosexuell, bög.