(sl) bög, homofil.

förband av franska bandage med samma betydelse. Enligt NEO ”hist.: sedan 1767”. Bandage av olika slag och former var ett av medlen mot den syndiga och skadliga onanin. Det var främst under den viktorianska tiden*, i Sverige den oskarianska, som kampen fördes mot ett fenomen, som, enligt de fanatiska motståndarna, dit inte minst många läkare hörde, om det fick härja fritt, bröt ned den drabbade både psykiskt och fysiskt. Det senare bl a på så sätt att ryggmärgen mjuknade och gröna hår växte ut på händerna.

Läkaren E. W. Wretlind beskriver i sin bok Mannens släktlif (1905) ingående ett onanibandage. ”Under namn af ’protektor’ har i handeln utkommit ett slags bandage hvars syfte är att vid alltför täta nattliga pollutioner bringa hjälp genom att förekomma erektion. Bandaget påtages när man går till sängs, och består af: 1:o) en lifrem med särskild anordning, som hindrar det under sömnen så lätt inträffade läget å ryggen, af hvilket pollution ofta förorsakas: 2:o) ett band, som lägges öfver axlarna samt fästes å knappar i lifremmen: 3:o) en böjlig platta att omsluta könsdelarna, hvilken kvarhålles medels remmar eller band, som likaledes fästes i lifremmen. Dessa band, som äro elastiska och försedda med flera knapphål (för att kunna passa för hvarje kroppsstorlek), åtdrages lagom hårdt, så att nämnda platta å vederbörlig plats tryckes tätt intill kroppen, hvarigenom utrymme för erektion kommer att saknas, hvilken sålunda antingen måste utebli, eller begynnande sådan förorsaka, att man vaknar och undkommer den annars försiggående sädesuttömningen. Hvarje bandage åtföljes af upplysande teckningar och fås á 5 kr. från Expeditionen af Protektorn, Stockholm.”

(da) svordom. Bande; svära, förbanna.

(euf) kvinnans könsorgan. Ordet finns med, utan närmare förklaring, i den originelle uppsalaprofessorn Lars Robergs Lijkrevningstaflor (1718) där han, för att tala med Edenborg i Köttets poesi (1995), ”inte bara tar med de kliniska namnen från den medicinska nomenklaturen, utan också folkliga uttryck, fula ord och mytologiska kopplingar kring könsakten och könsorganen”.

(sl) 1 kuk. 2  dra i enarmade banditen; runka. 3 banditkatarr; gonorré.  Se vidare under könssjukdomar. 4 enligt slangopedia.se står banditen för en som  går omkring i enbart kalsonger.

(dial) gravid. (ORB)

(no sl) en härlig rumpa*.

(för sl) hårdsex. Jämför hard core.

(sl) slå, stöta, knull(a). ”Han grät en skvätt när han fick meddelandet, men inte värre än att han strax repade sig och kunde supa med sina kollegor och banga en hora efteråt.” (LOB 1992) ”Smekningar på kroppen, brösten, vagina ... begäran att jag skall smeka deras penis ... och så bang, bang ...” (Hite 1977) ”Hon skulle nog inte haft något emot att bangas på med ett rungande rumpskott.” (Drougge 1998/2003)

(sl) enligt slangopedia.se ”jamaikanska för störande eller uppskakande händelse”. Ordet kom till Sverige 1992 via den amerikanska äventyrsfilmen Hook (1991). 1 något häftigt, coolt, mäktigt. 2 att hänga med sina polare, stöta på en tjej, åka hem till henne för att ha sex och sedan återvända till polarna samma kväll. 3 vidrig, djurlik sex. 

(sl) knull, ha samlag. Jämför banga.

(sl) kuk i dra, lira eller spela en hand)banjo, skinnbanjo; runka, onanera. Kanske från en banjos runda resonanslåda och långa hals. Jämför också handens liknande rörelser vid banjospel och onani. ”Låt maken stanna hemma och koka gröt och tvätta nerpissade lakan i nittio grader. Låt disken stå, och knip ihop benen hårt när sänglampan släcks. Sov på soffan. Låt maken dra en banjo i mörkret. Det har funkat förr.” Bengt Ohlssons förslag till protest från underbetalda kvinnor i DN (5/9-1995).

(sl) 1 fitta. ”Ingen skulle väl råda mig eller ens önska att jag förde räkenskap över var och en av dessa trettiotusen kukar som under årens lopp gjort sina insatser i min bank.” (Salten 2009) Jämför sparbössa och banka. 2 få en insättning på banken; knulla. 3 toalett, dass. ”Ni som sätter in era besparingar på den här banken, lämna inte kvar några småpengar på disken.” (dassklotter 1925)

(sl) 1 knulla, slå, stöta. Kan också tolkas som att ”sätta in på bank”. Kotsinas (1998) har ”banka bäver” om samlag. Jfr bäver. ”Och du skall ha det här halsbandet ändå. Det ingår när du får behandling, för jag vill se pärlorna gunga när vi bankar bäver.” (Söderblom 2015) Norrmännen har banke med staven om knull. Även banke flesk. Danskarna har banke rust (rost) om samma sak. ”Vi turades om att lyssna. Efter en stund hörde vi Sten banka fortare och fortare, därefter stannade allting av.” (Alakoski 2006) ”Bägge två på alla fyra. Drypande, bönande. Banka på dem så trettioårsskinkorna dallrade.” (Drougge 2006) 2 banka biskopen; runka enligt Thorén (1996) med tidsangivelsen 1990-tal. Även banka kuk om samma runk.

se bank.

(dial o åld) samlag. Fornsvenska och isländska ban. Allmänt germanskt ord t ex engelska ban och tyska Bann. Ursprungdbetydelse förbud, påbud som i bannlysa. Östergren (1919) har ”coitus*”, medan Ihre (1766) har ”löpa i bann”; om hundar, kattor och vilda djur.

(svr) uttala kraftuttryck, svära. Jämför förbanna. Söderwall (1885) har banna; förbanna, förbannelse och bannan; förbannelse.  Med redan i Magnus Erikssons Stadslag ca 1350. Se även  banne mej. "Jag blev bannad när min mamma hittade porrtidningar på mitt rum." (Kalmér 2022 s 67)

(dial o so) det förstnämnda nedsättande om kvinna som svär och det sistnämnda ordet nedsättande om person som svär mycket. Efterled här är bälja; gräl- och skriksjuk kvinna. (OFS)

(euf) av förbanne mig. Här bannar (förbannar) man sig själv och önskar sig åt helvete. Jämför banna, förbanna; tillrättavisa, gräla, svärja. I fornsvenskan banna. Ursprunglig bildning till bann (fornsvenska ban, gemensamt germanskt ord, ursprungligen ’förbud, påbud’). Även som slang, enligt Astrid Brismans slangordbok (1932) presenterad och kommenterad av Kotsinas (1994), i förbaske mig med exemplet: ”Nä banne mej om jag kommer till plugget efter rast.”