(grekiska aner genitiv andros; man, människa och zoon; levande väsen, djur) djur tränade till sex med människor.

(dial) mildare kraftuttryck. Använt i Västergötland enligt OSD som jämför ordet med andromma* och antura*.

(dial) från Bohuslän. ”Anndöve mäj!”; förbaske mej. (OSD). Lars-Gunnar Andersson förklarar ordet i sitt Göteborgslexikon (2021) med att andöva är en roddteknisk term "för att hålla båten på plats mot vind och ström medan någon lägger eller tar upp nät." Och fortsätter han: "Ursprunget kan vara något i stil med prefixet an- i betydelsen 'mot' och häva. Man håller emot havets rörelse."

(sym) ett av många vackra blomnamn på kvinnans könsorgan.

(grekiska nekande an och eros; kärlek) avsaknad av könsdrift; brist på känsla i kvinnans könsorgan.

(dial) mildare kraftuttryck. Jämför anacka, anamma. Enligt OSD förekommer uttrycket i ”Bl, södra Sm, södra Ha och Nk”. Även fördömd, sabla. Avledning anfläskingor. ”Låt bli mig ella (annars) anfläskingor smöla (mosar) ja dej.”

(euf o svr) återfinns bl a hos Molin (1912) i berättelsen ”Kams”. Där utbrister lille Jonas Lundmark "fasiken, jädran, anfrätta, din karibel!*”, när han inte får bukt med en torrkokad kamsgryta.

(so) lån från medellågtyska anvechten och tyska anfechten. Enligt NEO ”hist.: sedan ca 1765”. Ordet, sammansatt av an och fäkta, betydde, enligt Hellquist (1980), tidigast ”angripa, anfalla om krig o. strid”. Och han fortsätter: ”som svordom utgår det från anfäkta, brukat om onda andar o. d., t ex djävulen”. Han jämför också med ”djävulens anfäktelser”.  "Anfäktadä, hong [hon] ha kaastat ut mina sko; Jäklar, hon har kastat ut mina skor." (Lundblad/Josefsson 2021) Ordet finns belagt i svenskan sedan 1555 och kommer från lågtyskans anfechten.  ”En riktig storsvärjare är kapten Haddock i Tintin. Han drar långa ramsor; bomber och granater, anfäkta och regera, vid alla apsvansade smådjävlars löständer.” (Sundström 1984) "Anfäkta och anamma debuterade i Tintinsammanhang i Karin och Allan B.Janzons översättningar från 1968 av De sju kristallkulorna, Solens tempel och Det hemliga vapnet." (Wahlberg 2020)

(am sl) ”vinkeln på pillevinken*”. Oskriven lag i 1970-talets USA som sa att en kuk som stod i mer än 45 graders vinkel var obscen*.

(dial) fan anamma på Gotland (OSD).

(nylatin anhedonia, av grekiska nekande an och hedone; lust) enligt NE ”likgiltighet eller lustlöshet, upplevs som oförmåga att känna njutning, nöje och glädje.” I kombinationen anhedonisk orgasm; sädesuttömning utan orgasm.

(dial) mildare kraftuttryck i Västmanland. ”Djäklar anhumla så dumt dä va!” Jämför anamma. Uppgift från OSD.

(latin anus; ändtarmsöppning och lingua; tunga) beröring, smekning av könspartnerns analöppning med läppar och tunga. En del når orgasm den vägen, medan anilingus för andra utgör förspel till t ex ett analt samlag.

(för sl o so) odjur!

(sl) en sexig skånska. Efter filmstjärnan och skånskan Anita Ekberg (1931—2015).

(dial) i Närke och Värmland mildare svordom. ”Jädran anitta!” OSD jämför med anamma och besitta. I Närke även anittingen.

1 pipförsedd urinflaska med "ankform" för män använd som bäcken*. ”Den sällan tömda och surt luktande pissankan står på nattduksbordet där bredvid den förr så berömde.” (Myrdal 2002) 2 sätt vid fist-fuck* beskrivit hos Karolina Bång i hennes seriealbum Cowgirls (Galago 2011): ”När du ska få in fyra fingrar — tryck ihop dem till en spets innan du penetrerar. När du märker att utrymmet börjar bli större — sätt in tummen mot handflatan” 3 (sl)  göra en anka; när en kvinna ger sin man oralsex när han vaknar på morgonen. Efter svenskan Anna Anka (f 1971) som när hon var gift med den kanadensiske sångaren och låtskrivaren Paul Anka (f 1941) sa sig väcka sin man med en avsugning på mornarna.

 1 (sym)  kuk. Fornsvenska ankar, ankare från latin anc(h)ora, grekiska ankyra; krok, ankare. ”... hur hans ankare sjönk djupare och djupare i hennes väta.” (Salten 1983) ”När sjömannens tatuerade ankarkätting gled fram och åter mellan hennes blygdläppar hade hon inget att tillägga.” (Wahl 2003) ”Har Lampridius ankare, nått din botten?” (Chorier 1967) Även  kasta ankare; ha kuken fast förankrad i botten av fittan eller röven. 2 sista ankarplatsen (sjösl) avlida, dö. 3 ligga för ankar; knulla. " ... ja, bli nu inte ond, men jag har hört en liten fågel sjunga om, att herr kopisten och skalden Bellman åtminstone har legat svårt för ankar hos vackra mademoiselle Minnie Norman i Yxsmedsgränd." (Trolle 1918)

(dial) enligt OSD i Södermanland föraktligt om eller som okvädinsord till en odugling eller krake.