FULA ORDBOKEN

Alfons

(so o smn) hallick*. Även i danskan. ”Karl som hjälper liderliga kvinnor till betalning, om sådan vägras: skökobeskyddare.” (Hjelmqvist 1903) ”Men icke heller mannen undgår helt och hållet detta öde. Bordellvärdar, Alfonser och vällustingar, som ofta hafva umgänge med glädjeflickor, få i sin blick och i hela sitt väsende ett visst något, som genast förråder dem för hvarje någorlunda erfaren människokännare.” (Kress 1905)  Ordet är lånat från franskans Alphonse, efter Alexander Dumas d y:s (1824—1895) skådespel Monsieur Alphonse.  NEO har ”hist.: sedan 1894”. Ett annat franskt lån, med samma betydelse, är Artur. Se även under fula oskyldiga ord.

alfrek

(åld) Tillhagen (1958) menar att det var det de gamla nordmännen som kallade exkrementen* för alfrek; det som driver bort älvorna.

algofili, algolagni

(grekiska algos; smärta, philia; vänskap och lagneia; vällust) sexuell njutning av att utdela eller motta smärta. Även sammanfattande beteckning för sadism* och masochism* (sadomasochism*). Begreppet algolagnia lär ha lanserats 1892 av den tyske psykiatern Albert von Schrenck-Notzing (1862–1929) och hans landsman sexualforskaren Albert Eulenberg (1840—1917).

algostus

(sam) avföring.

alhora, alvrak

 (dial och so) i Småland om usling, stackare. (OSD) Jämför aldjävul.

alick

(dial) hallick*. (OFS)

aljuver

(dial) enligt OSD ”yttre könsorgan hos ko i Sdm och hos ko och sto i Ul”. Se även al.

alka

(dial och so) använt i Södermanland enligt OSD.

alkov

(sym) kvinnans könsorgan. Liten avgränsad del av rum, där t ex sängen placeras. Av franska alcôve, av spanska alcoba; sovgemak, av arabiska al-gubba; valv, tält. ”Sinsemellan talade de ofta om de delikata såser som Maman [bordellvärdinnan] visste att lägga in sina skära munsbitar i. Man kunde knacka på detta runda skal en, två gånger, det var nog för att Mamans utsökta kryddning skulle framträda, något hennes flickor sällan kunde producera, en honung som doftade snäckskal och som gjorde passagen in i alkoven mellan hennes lår till en glädje för den manlige besökaren.” (Nin 1990).

all

(dial o euf) enligt OSD död (om människa). Det är (vart) all med någon; någon har avlidit. Från Södermanland, Västergötland, Västmanland, Dalarna, Härjedalen, Medelpad och Jämtland. I Dalarna även alla ur; dö bort, svimma. Rietz (1867) härleder ordet från fornnordiska allr och har vera allr; vara död.  All (ssv); avslutad.

all in

(sl) när någon tar  både penis och pung i mun.

allade

(dial, euf och svr) ”Springa för allade katten.” (Nk) eller ”sum allade böveln*”. (OSD)

allan i brallan

(sl) kuk. Även allan (sl) stroppig, stöddig person och spela allan; (sl) skryta, göra sig märkvärdig. Uttrycken har troligen sitt ursprung i personnamnet Allan. Möjligen efter den amerikanske skådespelaren Alan Ladd (1913—1964).

allemansparande

(lmo) "promiskuitet" enligt Uarda-Akademiens Ordbok (Lund 1998).

allemansrätt

(lmo) flicka/kvinna som är sexuellt tillgänglig för alla.

allmenska

(dial) enligt Rietz (1867) ”fördöme! (lindrig svordom)” och exemplet ”A ett tokä tyg!”  Rietz  menar att  spridningen är begränsad till Västernärke. OSD har allmänska och förutom Närke finns ordet också i Södermanland och Uppland som lindrig svordom.

allmosedöd

(dial) i Skåne om dödsfall som uppfattas som en välgärning mot den döde. Detta enligt OSD. Jämför allmosa; nådigt utdelad gåva.

allmänna

(dial och so) i Västergötland om hora, allmän kvinna. Även allmänning om lösaktig kvinna i Skåne. Detta enligt OSD. Svahn (1999) har alhora; allmänt fruntimmer samt allemanshora, allemanskona och allmanska för ”var mans hora”. ”Var gång jag sett en ung, ännu blomstrande ’allmän’ kvinna le spotskt, har jag tyckt mig se hennes drag förändrats och åldrats.” (Eriksson 1939)

allna

(dial)  alln-å’v; dö, falla av i Dalarna.  (OSD.

allätare

(sym) en som åter allt i matväg. Här om den som är beredd att pröva allt i sexväg. ”Jag är allätare. Jag föredrar att få kuk i mig men tackar inte nej till en känslig tunga och ett par härliga tuttar.” (Dax Privat 5/2014)

TILLBAKA TILL TOPPEN