(sl) 1 sylt i tratten, sylt i (plätt)vecket; mens, menstruation. 2 sylt; avföring. ”Vad beträffar biskopen härmade han sin bror och lät den kinkiga Zelmire skita och tvingade Céladon att komma och svälja sylten.” (de Sade 2005/1785) Jämför marmelad.

(sym o sbst) enklare restaurang, matställe. Här  fitta.

(sym) 1 fitta. 2 röv, ända. ”imho flämtade den gräsätande Lord när den harmynta Almblad doppade sin unika flaskhals* in i hans fuktiga syltburk.” (QuakeNet: Log 1 juni 2006) Se även burk (3) och grotta.

(dial) kallas den person som framför fordon långsammare än gällande hastighetsgräns och därför stoppar upp trafiken. Uppgiften från folkmun.se.

både inom poesin, prosan och den mer folkliga diktningen finns såväl vackra och poetiska som rent löjeväckande symboler för fortplantningsorganen och deras användande. Symboler som rosen för fittan; smedens järn upphettat i ugnen; skalden som låter flickan spela på hans flöjt, medan han spelar på hennes luta så att strängarna brister och svärdet i skidan är samtliga en följd av det av religion initierade hyckleriet att inte våga kalla saker och ting som berör sexlivet vid deras rätta namn. Vår tids ”anständighet” profilerar sig bl a i filmens evigt rullande vågor, tåg som med tjutande ångvissla far in i mörka tunnlar, dallrande trädkronor och gungande säv, när hjälten och hjältinnan tänks knulla med varandra.

”Alla långsträckta föremål, käppar, trädstammar, paraplyer (på grund av deras uppspännande, som erinrar om en erektion), alla långa och skarpa vapen, knivar, dolkar, pikar tenderar att företräda manslemmen. En ofta förekommande, inte fullt begriplig symbol för denna är nagelfilen (en betingande faktor är kanske rivandet och skavandet.) Dosor, skrin, kistor, skåp, ugnar motsvarar moderlivet, men också grottor, skepp och alla slags kärl. Rum i drömmen står oftast för kvinna [...], skildringen av rummets olika ingångar och utgångar lämnar knappast något tvivel i övrigt om denna tolkning. Intresset att veta om rummet är ’öppet’ eller ’stängt’ blir i detta sammanhang lättbegripligt till sin innebörd.” (Sigmund Freud: Drömtydning 1900)

Enligt Uppslagsbok i Sex (1966) är ”de vanligaste erotiska symbolerna för det manliga könsorganet: korv, lök, ett par hängande plommon, en stav, en pistol, ett kanonrör, en flöjt, en orm, en räv- eller kattsvans. Kvinnliga symboler: en ring, en synål (ögat i nålen), en mortel med stöt, fågelbur, brödkakor med hål i.”

Under det vanligen så frispråkiga 1700-talet använde man sig också av symboler som t ex en myrtenkrans för ett fullbordat samlag och en fågel i handen var detsamma som en kuk i näven. ”Tala öppet ur hjärtat och säg klart och tydligt vad du tänker: ku...fi...rö...knu... Annars kan på sin höjd en universitetslärd förstå dig med ditt: spjutet i ringen, regeln i låset, nyckeln i hålet, stöten i morteln, näktergalen i buren, pålen i gropen, blåsbälgen i ugnsluckan, värjan i slidan — musen, den lilla, baktråget, mässboksbladen, verbi gratia, saken, staven, pilen, kolven, roten, rovan, rättikan och den där smörjan! Akta dig så du inte sätter i halsen när du försöker gå på tåspetsarna i träskor.” (Aretino 2008)

(grekiska sym; med, samman och symphora; olycka samt philia; kärlek, dragning till) bli sexuellt upphetsad av att arrangera olyckor som bilkrascher och eldsvådor så att det verkar vara på riktigt.  Men den sexuella upphetsningen kan också uppstå vid verkliga olyckor som man bevittnar eller själv deltar i.

(sjö) ”sjömans icke honorerade herdestund* i hamnkvarter”. (Dalnäs 2014)

(grekiska flegma; hetta, brand) ”beteckning för samlag mellan tre eller flera personer, oberoende av kön, som bildar en grupp, en kedja eller en ring”. (Uppslagsbok i Sex  1966) Jämför ormgrop.

(grekiska symposion; gästabud, samvaro ursprungligen dryckeslag till potos; dryck) här om dryckeslag ofta med erotiska och homosexuella inslag.

(euf) i östgötska Åtvid heter det ”det rentav syns vad de haft för sej”, att de haft samlag så att kvinnan blivit med barn. Också ”det börjar synas”, nämligen att kvinnan är gravid. Uppgift från Byrman (1989).

fornsvenska, isländska och norska synd. Ett gemensamt germanskt ord t ex tyska Sünde och engelska sin. Etymologiskt samma som gotiskans sunja; sanning. ”Hist.: sedan 1000-talet (runsten, Skånela, Uppland).” (SO) Handling som innebär ett brott mot den gudomliga viljan. Handlingen skall vara medveten, är den omedveten räknas den enbart som ett felsteg, och den får inte heller vara av materiellt slag, för då är det fråga om en förbrytelse. Den katolska kyrkan skiljer mellan arvsynden, som vi människor ådrog oss genom syndafallet, och de förlåtliga synderna dit bl a de sju dödssynderna räknas. ”Jag ogillar all synd och jag ogillar den sexuella synden med särskilt intresse.” (Avbildad präst i en av skämttecknaren Staffan Lindéns (f 1926) Stollar.)  "Om nöjet vore en synd — hur kommer det då att jag aldrig känner ånger  öfver mina synder i den vägen. Jag ångrar väl — men blott de synder jag ej gjort." (Brev från Esaias Tegnér [1848] till Fredrika Bremer 10 aug 1842.) 1 samlag. ”Vi hade i fortsättningen — framför allt genom hans uppfinningsrikedom — talrika tillfällen att upprepa vår synd, i all synnerhet hemma när modern och döttrarna var borta på visit, något som han höll noga reda på och aldrig försummade att dra fördel av.” (Defoe 1720/1944) ”Sedan går vi lite planlöst till några barer och dricker danska snapsar och plötsligt är klockan fyra och jag har ju en skönhet vid min sida och det som återstår av natten måste ju ägnas åt skamlös synd mellan Grands nystrukna lakan.” (Hagman 2004)

Ordet synd i samband med samlag är gammalt. Från ett protokoll i Skedevi socken ordinarie ting (1701) hör vi om en viss Per Carlsson i Carlsbyn som anklagas för ”någon grov sodomistisk synd”. Och i ett protokoll från Ulleråkers häradsrätt (1763) läser vi om ett våldtäktsfall där en viss Björkström ”lagt sig när henne (pigan Anna) och synden med henne bedrivit”. 2 synd, synda (euf) onani, onanera. Även ungdomssynd, hemlig synd. Och ensamhetssyndare om den som utför synden. ”Ty Mimi Pinson hade ända sedan sin trettonde födelsedag, då Fra Fillipo Lippi förförde henne i biktstolen genom att först fråga henne om hon brukade begå den lilla sköna synden med sig själv, därefter på hennes fråga om vilken denna synd månde vara visade henne detta tills ögonen vände sig ut och in på henne av idel kysk förundran [...] aldrig kunnat säga nej till ett knull.” (Anderberg 1979)

”En vecka, ett par veckor, stundom en månad kunde jag hålla mig fri, men ständigt återföll jag. Sådant har mitt lif varit sedan dess. I fem år har jag sålunda kämpat, bedit, fallit, ångrat, trott mig hafva fått förlåtelse, fattat föresats att söka börja på nytt, men snart åter fallit. Ofta har jag varit i förtviflan, men så har jag åter försökt att kämpa, än i egen kraft, än i bön till Gud om hans bistånd. Men likväl kan jag ej säga, att jag allt mer och mer bortlagt och öfvervunnit synden; nej, jag är fullkomligt på samma ståndpunkt nu som vid början af dessa fem år. Längre än en vecka eller fjorton dagar är det i allmänhet ej, som synden lämnar mig i ro. (Wretlind 1905) ”Drängarna sa att han satt vid fönstret och syndade, med ansiktet blickande fram rödskållat däruppe på gaveln nära lindkronan.” (Lundkvist 1958) 3 att leva i synd om otillåten, utomäktenskaplig samvaro i hor eller lönndom. 4 svordom. 2 % av de tillfrågade i undersökningen Varför är det fult att svära? (Andersson 1977) menar att så synd är en svordom. 5 (euf) mens, menstruation. 6 den svenska synden  (the Swedish sin) är, enligt Wikipedia, ett "internationellt begrepp för Sveriges liberala och naturliga syn på sexualitet och nakenhet". Startskottet för begreppet blev bl a en rad svenska filmer som uppmärksammades  internationellt för dess fria sexskildringen och nakenhet som när Ulla Jacobssons (1929—1982) nakna bröst visades i  Hon dansade en sommar (1951). Men även besluten om bl a  obligatorisk sexualundervisning (1955), friare syn på homosexualitet och legaliserandet av preventivmedel  hjälpte till att sprida bilden av Sverrige som ett syndens näste utomlands.

(sym) kvinnligt könsorgan. Se även under flod.

(euf) manslem. Synd både att använda och inte. ”Jag frågade vad hon tyckte om syndaren. — Tvi, tocken fuling! sade hon och spottade åt honom.” (Hallenstierna 1972/1700-t) ”Han besteg abbedissan, stoppade in sin syndare och började dunka*.” (Ryska erotiska folksagor 1993)

se tapp (1).

(euf) bordell. ”Efter detta blev jag bekant med ett syndens näste där tre kvinnspersoner vistades, som inte hade något annat yrke än att vara männen till tjänst." (Ljunggren 2015) Se även hus (2) och näste (2).

(grek) samtidig orgasm. Cox (2004) nämner samtidig orgasmteknik som ”ett nytt sätt att ha sex som går ut på rullande rörelser i stället för stötiga.” Lär, enligt samma källa, öka kvinnans förutsättningar att få orgasm under samlag.

(so) om solariebrynt person. Se även under neger.

(sym) kuk. ”Så kom hennes hand ut med hans stolthet. Den såg ut som en synål med storhetsvansinne.” (Wik 1973). Se även nål.

(sym) fitta. Ögat i nålen där tråden träs på. ”Du är torr som fnöske och trång som ett synålsöga. Ingen karl kan komma in i dig.” (Liljeström 1981) Se även öga (1).