(sl) fitta.

(euf) ”hon är på systen”; hon är gravid. Kanske, som Byrman (1989) menar, av cysta; böld, utväxt eller möjligen en ombildning av syt*.

(sl) kvinnligt könsorgan.

fsv systir. Germanskt ord. Här slang för 1 bög. 2 syster, hjälpsyster, vandrande (kringresande) syster; prostituerad. ”I Tyskland var det en tid sed, att glädjeflickor i stort antal drogo omkring i landet, de vore alls icke föraktade dessa ’vandrande systrar’, såsom de benämndes, och härbärgerades gärna av hvem som helst.” (Kress 1905)

(dial) vara på syten; vara havande, bl a hos Rietz (1867) som också har ”vara på sytvägen”. Båda uttryckem med anknytning till Hälsingland och Dalarna. Rietz jämför med krippug*. Jämför syta; ta hand om, och syte; litet barn. Byrman (1989) har ”hon är på syten”, till syta; sköta, vårda och syte; barn åld, förr brukl i dial”. Vidare, enligt samma källa, ”han har gjort henne på syten” ålderdomligt och företrädesvis norrländskt. Även ”hon ska syta”, mest använt i Dalarna och Hälsingland liksom ”hon är på sytvägen”. Min jämtländske sagesman (f 1929) meddelar att i hans landskap heter det ”att vara på sytta”, om att vara med barn. Vidare finns  ”få syttlöna”; att bli nerpissad av små barn.

(dial) fisa, fjärta, släppa sitt väder ljudlöst. (ORB)

1 (sbst o euf) kvinnans könsorgan. Ett stort, runt och öppet kärl. ”Jag undrade om denne Toivo Korpela verkligen var en sådan knivjunkare att han vågat utmana fascistvikingarna i Kardis genom att skölja kattsvansen i kardiskvinnornas såar.” (Pohjanen 1998) 2 elliptiskt för gravid. I bl a Värmland heter det ”hon är så igen” och ”hon kände sig så igen”. (Byrman 1989) 3 (vb) så sin säd; få utlösning. ”Vem sätter gräns för andens uppenbarelser? Inte domkapitlet, ty där ståndade biskopens eget Livsträd, och inte kyrkoherden som i lönndom sådde sin säd i damer som av honom själv fått samlagstillstånd vid kirkonperässä, vilket utytt är konfirmationen.” (Pohjanen 2003)

(euf) intimt samliv. ”När han först började prata så där, ville jag inte alls höra på honom. Jag blev mycket ledsen och besviken, för jag tycker inte att man ska leva ihop ’så där’ förrän man gift sig.” (Ahlmark Michanek 1962)

(euf) 1 runka, onanera. Fadern i Hjalmar Bergmans självbiografiska roman Jag, Ljung och Medardus (1923) säger till sonen: ”Jag hoppas du aldrig gör så och så; det är ett vidrigt oskick och undergräver totalt en gosses hälsa.” 2 havande, gravid. ”Hon: — Har du hört att Elsa är så och så? Han: —Så!”

1 samtliga eufemismer för havande, gravid. I uttryck som ”hon är/har blivit sådan”, ”hon är sådär” och ”hon är således”. Från Runö i Estland finns en uppteckning från 1944 ”kona er soales” (kvinnan är således) och från öländska Gårdby kommer ”nu är det således igen”. (1949) Uppgift från Byrman (1989). Jämför vis (1). 2 (euf) en sådan; om lesbisk. 3 (euf) sådan där; kuk. ”Och du ska veta att det var första gången som jag kände den runda formen av ett huvud på en ...sådan där...” (Vasquez Diaz 2008) ”Birgitta brukade säga mamma: —Jag vill också ha en sådan som Görgen har mellan benen! —Vänta bara femton år, så får du det! svarade modern.” (Ekroth 2012)

(dial o so) nolla, strunt. (ORB)

(euf) 1 homosexuella. Arne Nilsson visar i sin studie Såna och riktiga karlar (antologin Janus och Genus, Sthlm 1994) att det inte var ovanligt att män som inte betraktade sig själva som homosexuella (’riktiga karlar’) hade tillfälligt sex med ’såna’ (homosexuella). 2 en sån (där); prostituerad. ”Apelsinflicka är ett annat namn för en sån där. Hon ryser. [...] Nej, aldrig ska hon bli en sån. Vilken skam att sälja sig för några kronor eller ett par supar.” (Kallenberg 1997) 

(sym) kuk. ”Hon doftar rent och varmt och du har givit mig en kvinna igen, Herre. Du vet att jag älskar henne och alla hennes systrar på denna jord. Ser du att hennes halvcirkel är beredd att mottaga såningsmannen?” (Dahlström 1975) Se även man.

(sym) kuk. ”Se bara till att hålla frögurkan* i schack. Din såningsmaskin har väl gjort sitt nu.” (Drougge 2003) Se även maskin.

se tub (1).

(sl) 1 fitta. Sprickan är som ett öppet sår. Jämför dansk slang komma af såret; ha fullbordat knullet. ”Han hade varit ofarlig bara när han bodde med henne och hennes utmanande bröst tagit all hans uppmärksamhet i anspråk och fått honom att glömma skötet och sin sjukliga dragning till vad han kallade ’kvinnans lilla sår’, som han var så våldsamt frestad att förstöra.” (Nin 1990) ”En gång i tiden arbetade jag på en läkarmottagning och såg massor av dem, men jag tycker inte de är vackra. Tvärtom tycker jag de är som gapande sår med smutsbruna kanter.” (Hite 1977)

C-M Edenborg påpekar i sin inledning till Köttets poesi (1995) att ”temat med kvinnokönet som en skada, ett sår, är urgammalt”. Han exemplifierar ur Lasse Lucidors (1638—1674) dikt Nyss när Frigga satt i bade, som handlar om en mor som badar tillsammans med sin lille son: ”Men som bäst som Frigga bada/ Och lätt twätta buuken reen/ Skreek han/ hwem har i Ehr been/ Morkiär huggit sådan skada/ Bär all Qwinfolck slijke såår.”

Herrnhutismen (väckelserörelse på 1700-talet, idag en evangelisk frikyrka) anknyter till Johannesevangeliets nittonde kapitel, där det sägs att en romersk soldat stack sitt spjut i sidan på den korsfäste Jesus. Det sår som då uppstod i Jesus sida associerar herrnhutarna med kvinnans slida. Spjutet skulle då vara det manliga könsorganet. Herrnhutarna kallade såret ”det lilla hålet i sidan”, som även symboliserade den herrnhutiska församlingens födeleseort och den plats dit alla kristna så småningom återvänder. 2 förr svor man ofta vid Kristi sår och särskilt de fem ”les cinque plaies de Notre-Seigneur”, som Hellquist (1918) uttrycker det. Från 1500-talets danska har han Gudz undh (sår) och Gudz fem undh. Hellquist säger också att den gamla eden ”vass-fam-under”; vår (herres) fem sår, levde kvar i vissa landsändar ”för icke så många årtionden tillbaka”.

1 sås, arvingesås, kuksås, fittsås, spysås, äggsås (sl); könssafter. Jämför såsa; få utlösning, orgasm. ”Han frågade mig en gång om hon inte luktade extra starkt på något sätt. Jag svarade att jag tyckte om det på det sättet, stark och stinkande och med massor av sås.” (Miller 1956) ”Jag tror inte att jag någonsin stuckit min hand i ett så såsigt sköte i hela mitt liv. Det rann som klister nedför hennes ben och om jag haft några affischer till hands, så kunde jag ha smällt upp ett dussin eller fler.” (Miller 1956) Också kring kuken såsar det friskt. ”Där låg en riktig portion sås, lite oaptitlig till färgen kanske men ändå.” (Drougge 1997/2003) ”’Kom hit, din hora’, sade han till henne, ’när man har ätit fisken måste man också äta såsen, den är vit, kom och ta emot den’.” (de Sade 2005/1785) 2 Signaturen H A (manlig pensionär) från Gävle har såskanon, penis med lång utsprutning, såspistol; penis med sperma, såshuvud, såskulan; penisollonet och såsmagasin, såskulor; testiklar. 3 lossa sås; onanera.

(euf) kvinnligt könsorgan. ”Nu får ni komma till. Ni trär som en fjärilssamlare min såsskål på er nål.” (Nine Christine Jönsson, Kärlek 4/1965) Se även skål.

(sl) 1 pung*. "Det är inte toppen på snoppen som gör susen i musen utan det är såsen i påsen som gör poängen i sängen." (Välkänd ramsa med okänt ursprung.) 2 fitta. Se även sås och  påse.