(sl) Uhrström (1911)  har”benämning på kvinnsperson med icke alltför stränga seder”. Kanske förknippas lärka med prostituerad för dess fladdrande flykt. ”Nygatslärkorna opererade längs Stora och Lilla Nygatan.” (Pred 1990) Även berglärka (sl) egentligen en fågel som häckar i den svenska fjällvärlden. Uhrström (1911) har ”prostituerad av lägre klass”. Han jämför med lärka och ser ”en viss motsvarighet till parisiska argot [slang], — ’uttrycket Pontonniére; fille que se prostitue sous les ponts (kvinna som prostituerar sig under broarna)’.” Thesleff (1912) har bärjlärka, lärka med samma betydelse. Berglärkorna lär bl a ha hållit till i skrevorna på Åsöberget på söder i Stockholm. Och Ivar Lo Johnsson (1901—1990) skriver någonstans om lärkorna i Gamla Stans gränder.

Det finns ett område av Norrmalm i Stockholm som kallas Lärkstaden. Namnet har inget att göra med vare sig lärkfågeln eller lärkträdet. Istället lär namnet komma från de berglärkor (prostituerade) som förr hade sitt tillhåll i detta ”bergigt” kuperade område. ”Dolly, Dolly, ryck upp dig. Spriten gör dig galen, om du fortsätter som du börjat, blir du ’berglärka’.” (Haraldsson 1918) ”De s.k. berglärkorna utgöras av sådana yrkesmässigt skörlevande kvinnor, som äro djupt förfallna och uppehålla sig i en låg miljö.” (Eriksson 1939) ”Om man så vill, kan man bilda en fjärde grupp av de psykiskt och fysiskt förfallna äldre prostituerade, som i storstadsslangen och även i landskronastatistiken åsättes den larviga beteckningen ’berglärkor’.” (Erikson 1939) Thesleff (1912) har piplärka ”prostituerad av lägre slag”. Och från samma källa:” Bostonlärka kallades de prostituerade som sökte sina kunder på danspalats där det dansades boston. ”

(lmo) enligt slangopedia.se att "gå på toa under en middag för att onanera".

(sl) två backar läsk; stora kvinnobröst.

(sl) kuk. Se även kamrat.

(sl) kuk. Stång med borstliknande material eller fäste för tyglappar för rengöring av eldvapens lopp. ”När ryktningen var över talade hon äntligen klartext. — Gott sei Dank, sa hon, fortfarande med ryggen åt honom. Dank avlägsnade läskstången.” (Eckerbom, Kärlek 1/1965) Se även laddstake.

se lesb, lesp.

(dial) i norra Österbotten säger man om en gravid kvinna att ”hu e på lestn” (hon är på lästen) och ”ha har’a på lestn” (han har gjort henne på lästen). Allt enligt Byrman (1989). Se även lästa.

(sl) knulla. Läst (skoläst) och lästa ut; göra en sko rymligare genom att sätta in ett skoblock. Men lästa är också ett gammalt ord för skada, stympa som lever kvar i ordet lemlästa.

(euf) 1 lätt på foten;  lättillgänglig. ”De lösaktiga tjejerna var alltså ’lätta’ — lätta på foten eller lätta att ’plocka’ som mogna frukter.” (Bäckman 2006) ”Se hvad sköna skaror, ystra, lätta,/ Snörda och nätta;/ Ögat nu mätta...” (Bellman F E nr 70) Se även lätta gardet och lätta på trycket.

(euf) garde;  livvakt, livregemente, av franska garde med samma beydelse. Om detta garde sägs  att det ”aldrig dör men ständigt ger sig”. Uttrycket förekommer bl a hos Siwertz (1956). Travesti på ”gardet dör, men det ger sig inte” efter franska la garde meurt et ne se rend pas som lär ha yttrats av general Cambronne i slaget vid Waterloo år 1815, när han uppmanades av engelsmännen att ge sig.

”Stockholms ’lätta’ fruntimmer kände väl till Joel, som var en gerna sedd kund, mindre för kontanternas skull än för det behag han kunde utveckla.” (Stockholms Nattfjärilar 1890) ”Hans blyghet och obetydlighet i övrigt hade förmenat honom andra erfarenheter än av köpta älskarinnor, och gatans garde hade vant honom vid detta tarvliga och egoistiska sätt att söka njutning.” (Ramos 1946) "Inte minst de kvinnor som räknades till det 'lätta gardet' förmådde förvirra med sin klädedräkt. I dikt och bild från 1700-talet framställs de 'publika' kvinnorna ofta som övermåttan sminkade och med utmanande kläder." (Lennartsson 2019 s 149) 

(euf) 1 när blåsa och tarm är fulla är det en lättnad att få göra ifrån sig.  Engelskan ease oneself; lätta sej,  som enligt Spears (1982) är eufemistiskt för shit och piss sedan 1600-talet. SAOB (1942) har uttrycket ”lätta blåsan, kroppen, livet o. d., lätta sig, förr äv. lätta urinen”. ”Men lättar sig gör man så fort som möjligt, i hinken som är bottenfrusen med blandningen av vatten och det man gjort förut för att slippa springa ut.” (Lundkvist 1958) ”Så tackades för mat och karlarna drog sig ut på gården och sökte den skugga som fanns, somliga lättade sig hörbart och allmänt släcktes det på livremmarna.” (Nilsson Piraten 1946) 2 få utlösning. ”Jag har legat med min hustru utan att hon vetat det. Det kändes inte särskilt bra för mig, utan var en ganska tom upplevelse som bara tjänade till att lätta på trycket.” (Hite 1982)

(dial) efterbörd* hos bl a får, kor och svin. (OFVG)

(sym) sägs den vara som ofta byter sexpartner.  Att ha lättrörliga och spänstiga ben. ”Hist.: sedan 1679.” (NEO) ”Det är som om de flesta kvinnor måste tvingas att ’falla’ första gången de ligger med en ny man. Kanske tror de att man kommer att se dem som lättfotade om de ger med sig utan tvång?” (Hite 1982) Se även lös.

(ssv) lösaktig, oanständig. Av lågtyska lichtverdich (tyska leichtfertig) med samma betydelse.  Snabb, rask. ”Hist.: sedan 1540.” (SO) Swedberg (1720-t) har lettferdig som han bl a förklarar med lättsinnig, otuktig och brunstig. (se do) "Greta Benzelia äldsta dottern, ganska lättfärdig, giftes med bibliotekarien Norrelius, en lärd träbock." (Linné [1700-] 2022 s 63) "När kannan väl var tömd började hon tala 'mycket lättfärdigt'." (Karlsson A & A 2020 s 93)

(sym) sperma*. Se även saft.

(lmo) om kvinnor i allmänhet och prostituerade i synnerhet, sådana som är ”lätta att breda ut”. Se också margarinben.

(sl) prostituerad som ”går på gatan”. Med anspelning på lättviktsmotorcykeln.

(sl) hår, könshår.  Enligt Dr J-E S ”fitthår” (Göteborgstrakten). LOB ger i förordet till sin Excelsior del II följande uttalshjälp för alla icke göteborgare: ”lö skall uttalas med ett ö-ljud som ni utlänningar från Skåne, Stockholm och Lappland uttalar ö-et i smör, eller Göran.” Rietz (1867) har lo (dial); ludd, fjun, hår. " I början av 1900-talet betydde lô 'hår, päls', men mot mitten av seklet blev betydelsen mer specifik, nämligen 'könshår'." (Lars-Gunnar Andersson 2021)  Betydelseändringen innebar att ordet blev tabubelagt. 

1 (euf) sperma. (28-årig man)  Skum, fradga och om hästsvett. 2 (sl) "attraktiv flicka". (Dahlman 2012)