FULA ORDBOKEN

gänga

(sl) gänga sig; gifta sig. Av gäng; grupp. ”Hist.: sedan 1949”. (NEO) 1 knulla. Thesleff (1912) har jenga; coire. Kanske från gäng; sällskap, och gänge (dial); sällskap, samkväm. Jämför umgänge och det vitsiga gänggäng; gruppknull. Men troligare är kopplingen till gänga engelska screw som i slang också står för knulla, dvs få in skruven i muttern. Det är inte ovanligt med hantverkarjargong när det gäller uppkomsten av s k fula ord.

Ursprunget till båda betydelserna är romani jenga; gifta sig. ”’Jag tror att satan rider dej,’ sa bonden. ’Ja, rider han mej, så bor han i dej, för att du så lite gängar mej,’ svarade bondens hustru.” (Anderberg 1977) ”Jag avskyr att gänga en kvinna som är hungrig. Det är som att stoppa mat i henne och sen dra ut den igen...” (Miller 1934) ”Om du verkligen vill gänga skallen av dig så kan du inte hitta bättre.” (Persson 2005) 2 I Ragunda i Jämtland säger man ”ha jängä fast”; ha gängat fast om den som blivit gravid, och i Småland och Blekinge sägs det ”han har gängat upp henne”; han har gjort henne gravid. Även uppgängad om samma sak. Uppgift från Byrman (1989).

gännan

(dial o euf) ”djefvul; lindrig ed.” (Rietz 1867) som också har det skånska exemplet: ”Ih! dä va gännan.”

Gärda Amanda

enligt Hjelmqvist (1903) eufemism för ”djäflar anamma”. Förekommer enligt samma källa i Uppsala och Stockholm.

gärning

(euf) samlag,  handling, ”Med söta ord hade han på gatan tjust henne och flera gånger haft henne in i portgången, tills han slutligen dragit in henne i kammaren och fullbordat sin onda gärning, såsom hon sade.” (Hallenstierna 1972/1700-t) Köttsens gärningar (åld) synonym till samlag enligt Strömberg (1979). Även ogudaktig gärning. ”Här förekom kraftuttryck som ’den ogudaktiga gärningen’, ’den sodomistiska synden’ och ’den skamliga och mycket oanständiga samt vederstyggliga handlingen'.” (Clementsson 2016)

gäst

(sym) kuk. ”Genast steg den styva gästen in i mitt härbärge, men då den kommit in till hälften — ungefär fem tum — fastnade den.” (Chorier 1967)

Gästrikland

se Hälsingland.

gävlebock

(sl) bråkig och påträngande kille som ingen tjej tänder på. Se även bock.

Gävleborgs förbandslådas helvetesäck

(euf) jävla förbannade helvete! Min jämtländske sagesman (f 1929) har hört uttrycket användas 1946 av 26-årig konsumanställd ångermanlänning. Enligt samma källa helvetesäck om 100-kilos vetemjölssäck.

göb

(lmo) baklängesord för bög.

göbbels

(sl) känslig del av kroppen, t ex skrevet. Får associationer till nazisten Josef Goebbels, en av Hitlers närmaste män.

göbenstein

(sl) variant av göb* som slangopedia.se menar ”mest används i adligt sällskap”.

göda

(dial) gödsel i Nagu. (OFS) Kanske avses kommundelen Nag i Parkas, Finland.

gödsel

kreatursspillning, jordförbättringsmedel. Nordiskt ord. Fornsvenska gødhsl. Verbalsubstantiv till göda. ”Hist.: sedan ca 1385 (Klosterläsning).” (SO) Forna tiders bönder hade en rikedom i gödselhögen, som också allmänt kallades för gull-hög. Gotlänningen talade om gull-haug och om att ”kåira gull pa akurn”; köra ut guld på åkern. Ett annat gotländskt ord för gödsel är auding eller audung som går tillbaka på fornnordiska audr; rikedom. Uppgift hämtad från Rietz (1867). I ”finare” kretsar hade man dock inte samma inställning till gödsel och Tilander (1968) berättar om en fransk biskop på 1200-talet som sa om människan att hon var en säck gödsel och därför inte kunde kalla sig en avbild av Gud. För det var ju uteslutet att Gud hade en pockande tarm. I dessa upphöjda kretsar föredrar man jordförbättringshög framför gödselhög och göra bummelibum framför gödsla, när det är fråga om att skita. Men för folket, den breda massan, är det konstlade onaturligt både i tal och sak, och därför är det naturligt att kalla konstgödsel påsaskit ute i bygderna. ”Det är med pengar som med gödsel, de är inte till nån glädje om de inte sprids”, efter den engelske statsmannen Francis Bacons (1561—1626) yttrande: ”Money is like muck, not good except if spread.” Dansk slang har ”være løbet varm i ajlepumpen” (gödselpumpen) om kåt kvinna.

gödselkorra

(sk dial) även jösselkårra, jusselkårra. ”Urinsamling vid gödselstad.”  (Lundbladh 2012)

gödselspridare

(lmo) arsle, rumpa.

gödselstrut

(sl) rövhål, analöppning.  Se även strut.

göfab

(för sl) om töntig, lantlig och rövstor bög.

göjas

(dial o ljud) även köjas. Kräkas, kasta upp. Troligen urspårad form av köjas. (OFS) Rietz (1967) har köjäs; känna leda, vilja kasta upp, att kräka hemmahörande i Norrbotten, Västerbottern och  Jämtland. Jämför gölja.

gök

(sl) fornsvenska gøker.  Här kuk, troligen från gökens kukelikuande. En annan ledtråd är dess latinska namn, cuculus. Gök gemensamt germanskt ord t ex äldre tyska Gauch och danska gøg. Lidaräng (1982) berättar om en man som kallades Göken för att han höll sig till andras fruar. ”...som en vanlig gök som väntar i sitt ur och inte hoppar ut förrän urverket inuti den lilla skogvaktarstugan befaller det, ja göken är också bra, kanske rentav det bästa.” (Hûlová 2015) [Här avses det bästa namnet på kuken min anm BgD] Se vidare under kuk.

göka

1 (sl) även jöka. Knulla. Kanske från gök; kuk (se do). En annan tänkbar förklaring är att göken lägger sina ägg i andra fåglars bo. Se ägg och bo. Det finns ett dialektord göka från Närke som betyder ”begå äktenskapsbrott”. "Klarar man bara av att garva, göka och gaffla så har man det viktigaste på plats för att kunna bygga en lång och hållbar relation." (Björn Barr: "Har den kristna boken knäckt relationskoden". Sv D Kultur 29 jan 2023)  ”En flygplats för modellflygplan nära Svista i Eskilstuna kallas för Göklanda, efte.r att man där funnit ett gökande par i buskarna när flygningen skulle börja.” (Uppgift från Nils Haglund född 1930 som i sin tur har hört den från en modellflygsentusiast.) Langenfeldt (1947) kopplar samman gök med juck. Annars kopplas gök mer samman med sup. (jämför under 3) Ursprungsbetydelsen var en sup som man tog tidigt på morgonen för att inte bli gökdårad. Enligt folktron blev nämligen den som på fastande mage hört göken förhäxad. I överförd mening har vi sen fått ordet kaffegök. 

Kritikern Mats Gellerfelt frågar sig i artikeln ”Här är konceptet till succéromanen” (SvD 26/3-1995) ”hur det kommer sig att stora, respekterade förlag släpper ut den ena kröka-göka-stöka-romanen slafsigare än den andra på marknaden”, och med det avser han det stora utbudet av ”generationsromaner”. "Varför står han inte upp och bekänner: Jag gör gökfilm för att tjäna en slant. Gökfilm om heterosexuella, gökfilm om handikappade, gökfilm om folkpensionärer, gökfilm om Köpenhamns pornoklubbar och sexmassörer." (Filmkritikern Jurgen Schilt i Aftonbladet om producent Inge Ivarsson i filmen Mera ur kärlekens språk från 1970.) 

”Bordell, kallas det. Är det inte fan att det ska vara så underliga namn på allting. Varför heter det inte gökhus eller nåt i den vägen, så att man begriper vad dom menar första gången man hör det och inte måste fråga om ett halvt dussin gånger.” (Niles 1950) ”Efter några månaders bökande och gökande i skuggan av tabut med stort T skulle vi lifta ut i Europa.” (Mian Lodalen i Ottar 3/97) ”Hittade han bara Siwan skulle nog allt reda upp sig, eller så skulle han åtminstone få sig en riktig, gammeldags gökning.” (Wahl 2003) 2 (sl) fila gök, sittgöka; runka3 (dial) enligt OFS står göka för att ”prata dumheter i berusat tillstånd”. 4 göka ur sig; föda barn. ”Sanne hade ju skrutit om hur hon gökat ur sig sina två ungar hemma i badkaret, men det hade Calle sett som kuriosa, ännu en av hennes yviga anekdoter.” (Drougge 1997/2003) 5 slangopedia se har "göka; fisa, skita.

TILLBAKA TILL TOPPEN