(sl) ”ligga i kalsonger”, enligt Kotsinas (1996) med tidsangivelsen 1897. Thorén (2015) har ”ha samlag påklädd”.

(nyo)  ”Sex utan intresse av kontakt eller feedback, där fokuseringen främst ligger på den egna njutningen.” (SAO 2013)

1 (åld) kondom. I boken Den sexuella frågan (1942) ger Auguste Forel råd gällande användning och skötsel av detta egentillverkade preventivmedel*: ”Man köper hos slaktaren några alldeles friska blindtarmar af kalfvar, rengör dem och tvättar dem genast grundligt, desinficerar dem för säkerhets skull därnäst under 24 timmar i en sublimatlösning och använder dem på alldeles samma sätt som de till salu hållna preparerade coekalkondomerna (fiskblåskondomer). De äro måhända ännu behagligare än dessa, enär de för känseln tämligen nära likna slemhinnor. Man konserverar dem helt enkelt i en stor, med glycerin fylld flaska med vid öppning och tvättar dem för hvarje gång före och efter användningen i vatten.” 2 (so) blindtarm om överflödig person som man vill bli av med. 

(sk) tång. Jämför mög.

(sl) lätt petting* medan man lyssnar till electropop.

(dial) cunnus*. Andningshål i is som sälen blåst upp åt sig. (OFS)

(dial) 1 svår diarré. 2 kvinnligt könsorgan. 3 (so) för flicka. Samtliga uppgifter från OFS. Rietz (1867) har blistra; hvissla på hundar.

(nyo) blöt+fitta. ”Han: Blir det något? Hon: Visst, blittan är redo.” 

(sym) manslem. "Världens herre har sin blixt, den bär han öppet." (VIII Priapus, Priapeia 2021)

(svr) från fornsvenska blixa; blinka, blixtra. Uttrycket har funnits i svenskan sedan 1760-talet.  Tyska Blitz! Potz Blitz! och Blitz und Donner!  Precis som vi idag svär vid himmelens och helvetets makter, så svor säkert våra förfäder vid sina asagudar. Troligen har blixt och dunder från början anknytning till just åskguden Tor.

(lmo) blixtlås på musen; hålla på sig, bevara oskulden. ”Ja just då heter det om henne att hon har ’blixtlås på musen’ och vill ingenting och så, va, men om hon sen blir ihop fast med en kille, så är det djävligt bra att hon har blixtlås på musen...” (BjerrumNielsen/Rudberg 1989) Se även lås.

1 (dial) öppna och sluta könsorganet efter urinering (om sto). (OFVG) 2 (sl) enligt Ingers (1977) ”De(t) blixtrar = underkjolen hänger för långt ner; bland skolflickor omkr. 1910—1920".

(ry o svr) hora, prostituerad.

(dial) "vräka ur sig svordomar." (OFS) Rietz (1867) har blokka; svärja, förbanna sig och jämför med nordhögtyska blöken; skälla, råma.

(sym) sägs den kvinna vara som har en blygdbensdeformering eller liknande som gör samlag omöjligt.

fornsvenska bloþ gemensamt germanskt ord av omtvistat ursprung. Tillhagen (1989) berättar att ”I den gamla Norden var blodet så maktfyllt, att man inte alltid vågade nämna det vid dess rätta namn, utan gav det eufemistiska benämningar. Man kallade det sålunda svetten, luten, livsdaggen och livsmjödet. 1 (sym) som bärare av passionerade erotiska känslor. Så hos Bellman och Fredmans Epistlar där det bl a heter: ”Krögaren i ep. 36 blir både kall och varm i blodet vid åsynen av Ullas behag ...” (Larsson/ Hellquist 1967) 2 (euf)  blanda blod med någon; knulla som hos Kress (1905): ”Ett oundgängligt villkor för att befruktning skall äga rum är, framför allt att de båda könen skola, som det heter, blanda blod med hvarandra.” 3 (svr) jävlar blod och änkors klagan och spenabarns blod.  Boel Gehlin i Västervik mejlar mig om denna hennes morfars (1874—1974) favoritsvordom. Hon antar att ursprunget är från bibeln och massakern i Rama (Matteus kap 2). Morfadern Magnus Wixell var född i Uppåkra socken och arbetade som lantbruksingenjör. I SAOB finns uttrycken djävlar i mitt blod ! sablars blod ! med citat från Emil Kléen Mogen sommar (1896) : "Det ska' hon, min själ*, inte ha gjort för inte. Djäflars blod!"

(sl) även blodbulle, blodbad, blodhugg, blodigt allvar .  1 mens, menstruation. Norsk slang har blodbart, där bart = mustasch, om mensen. 2 blodbulle; fitta. För ytterligare en betydelse av blodhugg se hugg.

(sym) mens, menstruation*. 

(lmo) kvinnligt könsorgan. Jämför bank (1).