enligt slangopedia.se ”benämning på det bruna, kletiga packningsklistret permatex”. Se även snor.

(sl) sägs den ha som är hårlös uppe på skallen likt baken på en apa. Se även stjärt.

(sl) onanera, runka. Se även under apa.

(sl) kvinnobröst.

(anterior fornix) en ”orgasmknapp” belägen på slidans främre vägg en tredjedel av avståndet från livmoderhalsen*. Upptäcktes av en slump 1996 under experiment med att hitta ett botemedel mot torrhet i slidan. Under experimenten visade det sig att 95 % av kvinnorna blev mycket upphetsade när de stimulerades på A-punkten. Många fick orgasm för första gången i sitt liv och det t o m i form av multipla (mångfaldiga) orgasmer. ”Fortsätt uppåt från G-punkten* för att hitta livmodertappen*. Den känns som en mycket rund nästipp. Flytta tilllbaka fingret tills du är halvvägs mellan G-punkten och livmodertappen. Detta är A-punkten.” (Cox 2004)

(för sl o so) jag ska sätta på dej (gäller båda könen).

1 (euf) samlag. Antingen om det arbete som utförs mot betalning av prostituerade, eller om själva rörelsearbetet. ”Bakom dörren på en stol lät hon mig ställa till och det lyckades oss att jämka oss ihop, men knappt vore vi i arbete förrän värdinnan kom in.” (Hallenstierna 1972/1700-t) ”Där fanns nattarbete, ett klart sexualord, som dock inger mig sådana hugskott att jag blir orolig. Alltid ’midnattsarbete’ och midnatten utpekad som betydelsefullt olycksbådande.” (Miller 1956) 2 (sl) runka, onanera.

(sl) naken. Jämför under arbete.

(sl) 1 kuk i vila tillfälligt eller permanent. I det sistnämnda fallet duger den arbetslöse inte till annat än att ”hänga med huvudet och gråta”. 2 skaka hand med den arbetslöse enligt Kotsinas (1998) ”onanera om män”.

(sl) 1 fitta. 2 säng, sängkammare; där det tillverkas barn. Se även verkstad.

(åld o bib) bakdel*. Pluralis artsar. Med hos Swedberg (1720-t) som också har ardsböld och ardsklintkar; bakdel. Jämför arsklinka.

(latin areola; litet område och mamma; bröst) enligt Hertoft (1989) det pigmenterade området kring bröstvårtan*.

 (dial) enligt OSD ”i utvidgad anv. brunstig om får och katt (Vrm), om rentjur (Nb)”.

(fno) ett lika ålderdomligt som grovt skällsord. Under tidig medeltid syftade ord som arga och ergir* förmodligen på den man i ett homosexuellt förhållande som spelar kvinnans roll. Harison/Svensson (2007) berättar att ”enligt langobardisk lag från år 643 var det förbjudet, vid vite av tolv guldmynt eller tvekamp, att ärekränka någon genom att kalla honom arga (vilket vi kan översätta som en kombination av nedsättande termer i stil med ’bögdjävel’ och ’fegis’.)”

Och hos Benneth (1994) heter det: ”Jag runradens mästare (?) dolde här mäktiga runors hemlighet. Den som bryter detta minnesmärke skall ständigt plågas av arghet. Svekfull död skall träffa honom." På stenens baksida står: "Jag spår ofärd.” (Björketorpsstenen i Blekinge från 700-talet) Swedberg/Holm (1720-t/2009) har arghet bl a i betydelsen ondska. Se även argr och ergi.

(fno) liderlig*, lösaktig, promiskuös* kvinna. Allmänt om sexuellt avvikande kvinna.

(fno) adjektivet argr kan i  fornvästnordiska=fornnorska jämföras med ragr* med i stort sett samma betydelse. Norrøn ordbok anger fyra betydelser: 1) räddhågsen (a´st nynorska ottesam), rädd. 2) omanlig, kärringaktig, ett våp, av honkön. 3) sedeslös som styrs av sexualdriften. 4) arg, ful, elak. Uppgift från Holm (2013) ”Verðpi at rata ok at argri konu, es haggvi i kross; må den bli till en rate och en pervers kvinna som hugger sönder (runstenen).” Uppgift från Palm (2004).

Martin Ljunggren diskuterar i sin filosofie kandidatuppsats (Ljunggren 2014) ingående argr och ergi, där han hävdar att denna fornnordiska förolämpning saknar godtycklig översättning i dagens svenska. Istället för en direkt översättning menar Ljunggren att ordet kräver en ingående förklaring, i t ex en fotnot, varje gång det dyker upp i en text. Se ergi.

(euf) kuk. Skäl, orsak. ”Han exponerade det bästa argument som står en av naturen väl utrustad mansperson till buds och lade det i hennes händer.” (Walker 1966)

(dial o svr) ordet från OFS som också har arkangelsk; gårdfarihandlare.

(sl) kvinnobröst. Möjligen från mejeriföretaget med detta namn. Arla; tidigt bildning på adverbet ár; tidigt, besläktat med tyska eher; förut och erst; först.