(euf) fitta. Se också sommaräng.

(euf) engelska wet dream (sedan mitten av 1800-t) namn på de pollutioner* som ofta uppträder i samband med nattliga erektioner i synnerhet vid lång avhållsamhet. En normal tonåring får stånd fyra gånger per natt och en våt dröm i genomsnitt var tredje vecka. I svenskan började ordet bli mer allmänt först på 1970-talet. Även kvinnan kan få utlösning under sömnen, något som yttrar sig i att vätska avsöndras från slemkörtlarna kring slidan. ”Enligt Kinsey, Pomeroy och Martin har 83 % av männen, som passerat puberteten, haft ejakulation i sömnen åtminstone en gång i livet.” (Beach/Ford 1952) ”Och sedan tänkte jag på den ena efter den andra — alla dem som jag av ett eller annat skäl lagt på minnet — tills jag föll i en sund sömn och mitt i detta hade en våt dröm.” (Miller 1956)  Se även drömfitta och nattlig sädesavgång. Också bildligt om ’önskedröm, het önskan’.

kyssar där både läppar och tunga är inblandade vilket ger ökad sexuell stimulering inte minst tack vare den saliv som avsöndras.

(sl) fitta. Se också gård.

(sl) fitta. Jämför kammare.

(sym) kvinnligt könsorgan. ”...och skulle precis gå ner i hennes våtmarker, undersöka henne med tungan, smaka på henne, dricka av henne, när hon frågade vad han höll på med.” (Drougge 2011) Vid säsongsavslutningen av Allsång på Skansen den 16 augusti 2022 rusade två miljöaktivister upp på Sollidens scen och vecklade upp en banderoll med budskapet: "Återställ våtmarker!" Detta skedde under Tommy Körbergs (f 1948) framträdande och enligt Nyheter Idag skulle han då ha sagt; Jag läste bara våtmarker och då fick jag ett helt annat ord i huvudet, som jag inte tänker säga nu, för det får man inte nuförtiden."   Se också mark, marker.

se wet, wetsex.

(sl) fitta. Se även ängsmark och fitta.

(dial)  ligge å vä se; bli med barn. (ORB) Se också under ligga (2).

(sl) död.

(sym) kallas den som väcker sin partner för ett tidigt morgonknull.

fornsvenska wedher; "väder, väderspänning, luft i inälfvorna". (Söderwall 1912) Ett gemensamt germanskt ord ursprungligen ’blåsande luft’. 1 (euf)  släppa väder; fisa, fjärta. "swänzk kwmyn fordriffer ont wäder oc blest i magha." (Läke- och Örteböcker. Utg. af G.E. Klemming 1883—1886.) ”Jag var tvungen att släppa väder försiktigt vid bardisken. Jag var ensam. Lukten kom som en våg och det luktade ruttet.” (Pohjanen 1992) ”Från det ögonblicket behärskade jag mig inte längre, inga ord kan uttrycka det behov av att släppa väder som drogen jag hade svalt gav mig, och den hänförde mannen drog in fisarna ömsom genom munnen ömsom genom näsan.” (de Sade 2005/1785)

”Det finns de som befaller att en yngling skall klämma samman sina länder för att hålla inne bukens väder, men detta får inte göras, så att han därigenom förorsakar sig någon krankhet. Om han kan gå avsides, bör han göra detta, annars må han det med hosta överhölja.” (Den nederländske humanisten Erasmus Rotterdamus [1469-1536] råd till unga.) 2 (euf) spana in vädret; pissa. ”Efter en stund blev Ivar lite trång och omtalade diskret att han var tvungen att gå ut ett tag och ’spana in hur vädret verkade’.” (O’Månsson 1967)

finns med hos Swedberg (1720-tal). Sjuk av väder. Se väder (1).

(sl) väder som, då det avgår från baken, låter som ett skott. Danskan har tabe vejret. (Bom 1950) Se även släppa väder.

(euf) en gasfylld buk och tarm drabbas av spänningar som bara kan upplösas genom att man låter vädret ha sin gång. Väderspänd ”hist.: sedan 1783” och väderspänning ”hist.: sedan 1782”. Båda uppgifterna  från SO. Jämför väder. "Trots denna varning [att äta så lite som möjligt] förtärde hon likväl inte mindre än sexton tunnor, två kannor och sex pottor. Inte var det underligt att hon fick väderspänningar av slikt.” (Rabelais 1945/1534) ”Jag låg tidigt vaknad på min madrass medan Sofiane råmade sina snarkningar och Omar släppte väderspänning.” (Khemiri 2006) ORB har verstinn om samma fenomen.

väderspänd som  bl a i det västgötska värstinner. OFVG har väderstinn; (om ko).

(sl) lägga snäckan i vädret, lägga nosen i vädret; dö. Enligt Wiklund (1999) uttryck från Söder i Stockholm på 1940-t. Mer allmänt lägga näsan i vädret, ligga med näsan i vädret.

(dial) brunstig (om tacka). (OFVG) Vädur; handjur av får.

(dial) baggtestikel. (OFVG) Se även kodd.