stålull
(sym) vasst, stripigt könshår. Se även ull.
(sl) stående samlag. Se även macka (2).
(sl) ståkuk. Jämför dansk slang standermand, stådreng, ståmand.
fsv stand. Germanskt ord. Här om kukens position i höjdled mest i sammansättningar som barometerstånd, solstånd och vattenstånd. Analogt med detta ha stånd; ha erektion och uppträda ståndsmässigt; med resning*. Enligt NEO är stånd i ha stånd ”hist.: sedan 1713”. Också i ordleken komma på obestånd; om skrumpkuk och impotens. Även ha/få knoppstånd; om att bli kåt enligt tigerskott i brallan (1/2001). ”Ung kvinnlig polis till torghandlare: — Har du tillstånd? — Nej, men om du släpper till så har jag stånd.” ”Föreståndaren hade det stånd han hade förstånd till.”
Enligt LOB (1992) så finns det fyra stånd: råballe, stålfjong, dyngkuk och lapskojs. Inom porrindustrin är ett av de centrala uttrycken good wood; stånd. ”Om man har stånd så är det som — nu låter det jobbigt och det är det ju inte — när man har tandvärk och det bara är tanden som träder fram. Hela kroppen är bara tanden. Eller om man slår sig på näsan och den svullnar och blir jättestor. Då är hela kroppen bara näsan. Om man har stånd, så blir man bara kuk. Kuken träder verkligen fram och kräver att man gör någonting.” (Hur är det att ha en? Ottar 3/97) ”Om han for med spårvagnen, så visste han i förväg, att spårvagnens rytmiska rörelser skulle stimulera hans aptit och ge honom ett lugnt ’personligt’ stånd, som han uttryckte det.” (Miller 1956) ”—Titta, han får stånd! sa Rödluvan förtjust. — Förstånd? — mumlade mormor, ty i den vällust där hon befann sig, hörde hon illa.” (Svedberg, Kärlek I/1965) ”Så jag gick hem och letade efter stånd i ordboken. Hittade ingenting.” (Puma Swede 2012)
är det hanliga könsorganet hos fröväxter. 1 ståndare, ståndis, ståndare och pistill (sl) ståkuk. Med hos Thesleff (1912). "Jussi hade tydlig korn på hennes gren*, där Ristos hand höll till. Med ens fick han ståndare." (Salama 1965) 2 ståndare; ståpipa, stårasp; stående knull. Kallas också för knäknäckare; då ställningen ofta leder till att knän och ben viker sig på de inblandade. ”Ändå lyckades vi knulla på ett eller annat sätt. De flesta gångerna var det fråga om ståndare.” (Mitt erotiska liv I 1967) Jämför knäskälvare.
(sl) ståkuk. Se även korv.
(lmo) enligt signaturen H A (manlig pensionär, Gävle) ”höjdläget eller den vinkel som motsvarar ståkukens resning mot magen”.
1 (sl) en rest kuk kan liknas vid en flaggstång, hallonstång, köttstång, lakritsstång, limstång, majstång, midsommarstång, midvinterstång, skjutstång, tältstång eller älskogsstång. ”En forntida ’snoppsed’ som vi fortfarande håller på med är vårt midsommarfirande. Vi reser en stång som vi dansar och kvackar runt. Den stången har i alla tider setts som en jättesnopp. Den restes för att jorden skulle ge goda skördar.” (Höjer 2002) ”Jaså, är det midsommar redan? säger jag då, är den artig eller är du enbart kåt?” (Östergren 2006) ”Folk började dansa kring midsommarstången. Wenke knuffade lätt på Loke. — Jag skulle föredra en annan stång just nu.” (Drougge 1998/2003) ”Du binder din eldkrans kring min midvinterstång ...” (Hästbacka: Till min älskade och hennes fitta. Subaltern 3/2006) ”Efter en stund kände jag mig fram ända till hans fina styva stång.” (Bjørnebœ 1967) "En av er var det, tänkte han, som kom och störde mej i går natt när jag halvtopp hade henne på limstången." (Länsberg 1959)
Halvstång i flagga på halvstång; dålig resning, impotens. ”Det var förresten misslyckat. Eller i varje fall inget vidare. Han flaggade på halv stång och härjade vilt inuti mig och hoppades jag inte skulle märka någonting.” (Jong 1976) Jämför norskans ta en dame på stanga (sätta en dam på stången). En bild man förstod lättare tidigare när kavaljeren skjutsade sin dam på cykelstången. Danskan har, enligt Bom (1950), stang; kuk och stangfeber; könssjukdom hos män. 2 (åld) en bräda eller stång fäst mellan ett par träd eller mellan ett par pålar nerstuckna i marken. Ett primitivt dass, vanligt i äldre tider och använt i avlägsna och isolerade trakter av Sverige ännu i början av 1900-talet. ”Det mest anmärkningsvärda här är avträdena, sade hälsovårdsnämndens ordförande. Man kan helt enkelt inte använda dem. Man kan inte, man vågar inte sätta sig där. Det finns som författaren vet, tre slags avträden i Sverige: WC, VS och SV. Dvs vattenklosett, vanligt skithus och stång i vägg. Här är det närmast SV. Det vill säga en enda vippande bräda. Och den är så nersmord att ingen civiliserad människa kan riskera att komma åt den. Men icke desto mindre har jag sett unga flickor i högklackade skor, sminkade, pudrade, i silkesstrumpor och sidenblusar gå dit! För att sen gå på dans.” (Nordström 1938)
”Gästgivare är skyldig att till resandes bekvämlighet hålla stång i vägg på viss höjd över marken. Om stången ej är på rätt höjd, böte gästgivaren mansbot, om grisen biter av tasken på en resande, men om stången är på rätt höjd och grisen biter av tasken, är det resandes ensak. (Han får skylla sig själv.)” Texten finns inte nedtecknad någonstans utan vilar på muntlig tradition. Kanske är det hela bara en skröna med studentikost ursprung. Men det var inte alldeles ovanligt att grisar och andra skitätare (t ex stora råttor) slet korven ur baken på den nödige och ibland kunde även andra hängande föremål följa med av bara farten. Jämför råtta (1).
(sym) manslem*. Se även hammare. Anm: stångjärnsjhammare användes för utsmidning av välljärn till stångjärn.
(lmo) kuk. ”Den stora skillnaden mellan män och kvinnor. Förutom vad man tycker är godast att äta. Okej, jag vet, avbröt jag. Ostron eller polkagris. Polkagris, sa Emma och höjde på ögonbrynen. Den var ny. Saltad stångkorv, brukar vi säja.” (Boije af Gennäs 1991) Se även korv och stång.
(lmo) 1 kuk; liksom ståndkorv ordlek på stångkorv. 2 skitkorv; som stånkas fram.
(sl) uttrycket ”kärt barn har många namn” gäller i hög grad för den dyrkade och eftersträvansvärda ståkuken t ex ståpelle, ståpenis, ståpick, ståpitt och ståsnopp. ”Jag putsade på som en galning och grubblade över hur jag skulle kunna kamouflera en ståpelle som fick mig att se ut som en gravid herre i overall när jag skulle ner och flytta stegen.” (Thomas Winding, Sänghästen 1987) Jämför danskans ståpik; ståpick och cykelstöd. Se även paj och purjo.
(sl) fullt stånd, ståkuk.
(sym) kuk. Jämför räka.
(sl) ”en alfahanne”. (slangopedia.se) En riktig karlakarl.
(sl) stånd, erektion. (se do)
(förb) ”ett avsides beläget städ = hemlighus*. Ursprungligen missuppfattning av danska et afsides beliggende sted (ställe). Taget från novellen ”Den skinnsjuke greven.” (Ingers 1977) Jämför ställe (3).
1 (sl) ställa i, ställa på, ställa upp; att knulla hårt och brutalt utan förspel, finesser och känslor. Jämför sätta (på). Även ställa sig till någons förfogande. ”I landet Vatsagulma träffade kvinnorna om kvällarna kungens tromän och ställde sig till deras förfogande.” (Vatsyayana/Kalyanamalia 1952) ”— Rör mig då, kunde hon viska. Du måste ställa den i mig.” (Runeborg, Kärlek 11/1969) 2 (euf) ”ställa till det för sig”; bli med barn mot sin vilja. Andra liknande uttryck är ”det är ställt med henne” (Agnetorp, Vgl), ”hon har det ställt med sig” (Vilhelmina, Lpl), ”han har ställt till det (för sig)” (Sdm, Dl) och ”de har ställt till det för sig” (Ullånger, Ång). Uppgift från Byrman (1989). "Det gick en lång tid, till dess skomakaren såg att det inte var rätt ställt med dottern." (Folksagan i Sverige 2 s 477) 3 (sl) ställa [in] skorna (tofflorna); dö. 4 (sl) ställa sig; få stånd. ”Den knästående kvinnan arbetar med frenesi på att med munnen få en ointresserad snopp att ställa sig.” (Pockettidningen R 4/77)
(euf) 1 könsorgan. ”Emellertid rannsakade jag noga igenom stället, alla vinklar och vrår, och hon lät det passera men bad mig denna gången snart gå, emedan pigan väntades hem för att laga middagen.” (Hallenstierna 1972/1700-t) En kall kvinna har, enligt Linné (1979/1700-t), bl a ”stora slanka pattar” och dåligt med hårbeklädnad på sina ”wissa ställen”. Jämför egenskaperna hos en ”het kvinna” under vätska. ”Han lade sin hand över hennes hemliga ställen, i en sorts intim hälsning.” (Lawrence 1928)
”Men så många som 28 % vill bli kyssta på ett barnförbjudet ställe, eller som amerikanarna uttrycker det, på ett x-märkt ställe på kroppen.” (YA 27/12-2003 om bokförlaget Harlequins undersökning var bästa kyssen placeras.) 2 klitoris. ”... och hans fingrar smekte mig åter på det rätta, ljuvliga stället och jag kunde inte längre ligga stilla utan höjde och sänkte skrevet och vred mig och slängde och kastade.” (Ardelius, Kärlek 2 1965) 3 ett visst ställe; avträde, dass. ”Just vid det klockslaget begav sig min far med vanlig regelbundenhet till ett ställe som då för tiden och i landsortsstäder var beläget på bakgården.” (Bergman 1922) ”—Skulle människan, sade hon, vakna, har jag varit på ett visst ställe.” (Hallenstierna 1972/ 1700-t)
Norskan har et vist sted samt det sted (der) selv Kongen går alene. ”En kväll måste han lämna säterstugan för att uppsöka det lilla ställe till vilket till och med kungen går till fots. Han tog på sig anorak och skidmössa, det var en promenad på två minuter, det var mörkt och kallt, och själva stället var det mest blåsande exemplar av arten ’Villa Korsdrag’ som någon fjällbonde någonsin hade satt ihop av gamla plankor.” (Mykle 1995/1957) Se även städ.
(euf) 1 i Valbo i Gästrikland säger man om gravid att ”hon ä i den ställningen”. Enligt kvinna (f 1941) används uttrycket mest av äldre. (Byrman 1989) 2 kuk. 3 stånd. ”En kort vapenvila, men först sedan han triumferande bevisat för mig att han gav sig i upprätt ställning.” (Cleland 1965/1749) 4 olika knullställningar som rid- och missionärsställningen.*