invektiv
(franska invective från latin invectivus; smädande, klandrande av inveho; fara ut mot, angripa) står för skälls- och skymford. Kraftuttryck som riktas mot en enskild person eller flera. NEO har ”hist.: sedan 1670”. Utbudet är enormt och invektiven varierar både vad gäller olika grupper, områden och generationer. Typexempel på invektiv är t ex idiot! och skitstövel! För den som vill frossa i invektiv rekommenderas Bertil Pettersson, Invektiv; en exempelsamling från samlingen Den läsandes ensak (1971). Så här börjar det: ”Helvetes förbannade jävla kokta skithög, satans pitthelvete, alla jävla tattarkukars förbannelse, fans jävla sladderfittors monsterhelvete, exkrementjesusar, syster i skitan och tokbögars knulldjävlar...” Under medeltiden hördes skällsord som gortjuv (slakttjuv), agnabak (sädestjuv), lumpehund, trollkarl, skamsäck, stympare, bredmun, fyllmärr, korpmat, kasevarg (mordbrännare) och gorvarg (boskapsdråpare). Korpmat kommer av att en hängd ofta lämnades kvar på avrättningsplatsen som mat till korpar och andra kråk- rovfåglar.
Ett intressant fenomen i sammanhanget är att man kan använda sig av främmande ord när man vill förolämpa någon som inte känner till ordens betydelse. Ordens främmande klang är ofta skuld till den ofrivilliga makt de verkar besitta i en okunnig mottagares fantasi. Så berättas historien om den engelske lexikografen Samuel Johnson (1709—1784) som slog vad med en god vän, att han skulle kunna reta en fiskmånglerska till raseri, utan att hon skulle förstå ett enda av de använda orden. Han inledde bekantskapen med att rynka på näsan, när han luktade på hennes fisk, för att med det antyda att det var något fel på den. Fiskmadamen kom omgående med en rad mustiga genmälen som Johnson lugnt besvarade med: ”Ni är en artikel, min fru.” ”Vafalls, jag? Inte mer än ni själv, ni...ni.” ”Ni är ett nominativ.” "Ni...ni...ni, stammar nu den ursinniga månglerskan, utan att få ett vettigt ord över sina läppar. ”Ni är ett pronomen.” Fortfarande stum av ilska, knyter offret nävarna mot Johnson, som med jämna mellanrum fortsätter med: Ni är ett verb, adverb, ett adjektiv. Det hela slutar med att den stackars kvinnan sjunker ihop halvt medvetslös bland sina fiskar och gråter av raseri.
Men det går också att använda helt ”oskyldiga” ord på det egna språket, när man vill förolämpa någon. Ullén (2009) berättar om Freuds redogörelse för fallet med Råttmannen ”som en gång när han var barn blev ursinnig på sin far, men ännu inte ägde de adekvata okvädinsorden för att uttrycka sin ilska. Han började då skrika saker som: ’Din lampa! Din gaffel! Din tallrik!”
Falk (2011) tar i sin 1630-talsskildring från Uppsala upp några ålderdomliga synonymer till invektiv och skällsord som hånsord, okvädinsord och skälsord. Han nämner vidare uttrycket spåtske ord och att ge någon (varandra) onda ord eller att ge någon (varandra) slemma och spåtkzord. Därtill nämner han uttrycket bruka mun eller skamligh mun mot någon.
(latin inverto; förvrida, förvränga) förvrängd sexualitet, homosexualitet*.
(latin invertere; vrida om och vagina; slida) framfall av slidan genom vulva.
omvändning dvs att ändra något från det normala till det omvända. Inversion var under andra halvan av 1800-talet ett av samlingsnamnen på det som idag betecknas som HBT*.
(euf) i Pargas i östra Åboland används, enigt Byrman (1989), ”innvärtesfeil” skämtsamt för gravid.
(euf) ”han har henne iproppad” eller som det heter i det österbottniska ursprungsuttrycket ”kansi an har on iproppa raij”; kanske han har henne gravid redan? Jämför istoppad. Uppgift från Byrman (1989).
(latin ipse; själv, i egen person) onani, masturbation. ”Benämningen ’sexuell självtillfredsställelse’ är för lång, men det moderna vetenskapliga uttrycket för samma tanke ’ipsation’ (bildat av det latinska ordet ipse = själv) borde kunna komma till användning även bland folket.” (Almkvist 1933)
(am sl) "irländska kyssar" kallas det när man fjärtar någon rakt upp i ansiktet.
In Real Life; i verkligheten. Står för att definiera om något, t ex ett (sex)möte med en annan person, skett på nätet eller i verkligheten.
(latin; in; i och ruma; [moders]bröst, spene) en variant av fellatio* där penis rörs aktivt i partnerns mun. "Med det menar du förstås det lesbiska och feniciska sättet att älska, det som kallas irrumatio och fellatio?” (Chorier 1967) Ingemark (2007) menar att ordet irrumatio ”saknar modern motsvarighet, men som kan sägas vara en form av våldtäkt [...] att irrumatio ansågs vara den smutsigaste av alla sexuella handlingar i antikens Rom.”
”Skillnaden mellan fellatio och irrumatio är ungefär som skillnaden mellan avsugning och munknull. När fellatio utförs är det den sugande partnern som fellerar, när det handlar om irrumatio är det partnern som bidrar med penis som står för all action.” (Suhinina 2007) ”Malim me amici fellent qvam inimici irrument” (Hunink 2011) [Bättre att bli avsugen av vänner än att bli knullad i mun av fiender.]
(lat) munknullare. Se vidare under cunnilingus.
(euf) spräcka mödomshinnan*. Edenborg påpekar i sin inledning till Köttets poesi (1995) att uttrycket ’bryta isen’ ”förekommer i det pornografiska 1700-talsdramat Tibulla och Pompejus för att beskriva det första samlaget”.
(sym) smutsgul färg. Enligt traditionen skall drottning Isabella av Spanien ha lovat att inte byta linne förrän den belägrade staden Granada (1491—92) erövrats.
kvinnlig könspiercing som börjar under klitoris, alldeles ovanför urinröret, för att sedan fortsätta under och genom klitoris och mynna ut ovanför klitoriskappan, den som täcker själva klitoris. Se vidare piercing.
1 (sl) fitta. (uppgift fr 30-årig man) I uttycket stöta på ett isberg; en kall, sluten och torr fitta. Också om frigida* kvinnor. 2 (lmo) skitkorv som sticker upp över vattenytan i toastol.
(sl) grånad och vithårig bög. Jämför björn.
(sl) kuken som isbrytare vid ett kyligt förhållande, t ex vid ett gräl eller då två älskande har svårt att komma till sak.
(dial) enligt skånsk folktro djävulens uttal av namnet Jesus.
(grl) ballar*.
(euf) i Malung säger man, enligt Byrman (1989), ”o a vart istoft”; hon har blivit istoppad om havande kvinna.