(dial) ”brunstig* (om tacka)”. (OFVG)

(sl) homosexuell. Kanske efter amerikansk slang bugger; homosexuell som är den aktiva parten i ett förhållande. ”Baggarna får väl suga kuk på varandra om de har lust med det. Men visst, skulle nån av dem komma i närheten av min röv skulle jag aldrig sluta sparka! Och det står jag för!” (Skantze 1994) Skantze ger också en annan härledningsmöjlighet i ett brevsvar: ”Bagge (baggar) syftar på manliga homosexuella, och jag gissar att det är ren ljudförvrängningsslang av ordet ’bög’.”

(sl) pudenda* hos Thesleff (1912) i hans appendix. En fjärd sydöst om Stockholm. "Floppar ut en bok bakom mej i arbetsrummet. Stora Fula Ordboken sammanställd av Bengt G Dagrin. Hade ingen aning om att Baggensfjärden har varit slang för fittan." (Ulf Lundell: Vardagar 2. Wahlström & Widstrand, Sthlm 2019)

(dial) bås för gumse. I det ålderdomliga småländska uttrycket ”han får ligga på baggkätte(n)”; om man som under kvinnans havandeskap tvingas leva sexuellt avskilt från henne. Uppgift från Byrman (1989). För den kvinna som inte kunde få barn, berättar Schön (1996) att man i Rute på Gotland rekommenderade ofruktsamma kvinnor att äta ”baggastenar”, dvs testiklar från slaktade baggar. På Åland finns uttrycket ligga i gumskättan eller i fårkättan. Också bässkättan förekommer där bässe = gumse. Svenblad (2008), varifrån uttrycken kommer, har även asplövskätta. Det var ju vanligt förr att utfodra fåren med asplöv vintertid. Liknande uttryck finns också i svensk dialekt t ex i Värmland där det heter att han får ligga i aspkätte och i Sörmland stå i gumskätten och äta asplöv. Jämför stutabås.

(sk) fjärtljud. ”Pär speleman e alltid så tjock å stackad (mätt), så han gorr lia mied bagmunsik som munsik där fram, med felan alltså.” (Ohlmarks 2004)

(italienska bagno; bad) bordell. Ursprungligen ett turkiskt bad, som på 1600- o 1700-talen förvandlades till bordell. Samma öde rönte även vissa svenska offentliga badhus vilka, enligt Bengtsson (1993), ”under 1500-talet utvecklades till glädjehus* med spel, vinservering och andra lössläppta aktiviteter på programmet. Här blev många smittade av syfilis och 1725 tvingades alla offentliga badhus i Sverige att bomma igen.”

(kurd) pappaknullare. (kidish.se) 

(sl) 1 penis enligt Kotsinas (1998).  Ett avlångt franskbröd. ”När till exempel en deltagare i SVT:s dokussåpa Robinson sade att det ’ryckte i baquetten’ när han såg en speciell, snygg tjej blev både ordet baquette — som i och för sig inte alls var nytt som slangord för penis — och hela uttrycket ganska populära under en tid.” (Kotsinas 2003) Norsk slang har få roastbiff på bagetten; ha samleie med kvinne. Jämför råbaquette. 2 grädda baguetten; analsex*.

(sk) Ohlmarks (2004) har  ”en bakvänd” av vad slag som helst, bl a om ”en kopulation* bakifrån”.

(sam) arsle, ända.

(sam) avföring, spillning, smuts. (se do)

(fra) knulla, kyssa.  "Miranda hade klämt henne på fittan och på brösten. Naturligtvis hade han knullat henne också, je l'avait baiser, men inte av fri vilja."  (Brunner 2020 s 397)

(åld) samlag, kuk?! Kanske har ordet något att göra med franskans baiser; kyssa, knulla. Även avledningen la baise; knullet. Ordet finns med i en anonym hordikt från 1700-talet, presenterad i Köttets poesi (1995): ”Ragvalds kuk var af jern och stål/ och Taskar af flinthårda stenar/ Signils mus var af Kopparen blå/ och mushår af Messings tråd fina/ Ragvalds kuk kände Signils mus väl/ hans taskar de slogo hennes flatlöss ihiäl/ och Baissen fördref hennes klåde.”

(sv dial) baj och bajs (till baj). Möjligen ljudmålande bildning. 1 SAOB har dels med  usch baj och fy baj ”såsom bestraffande tillrop till små barn då de orenadt eller smutsat ner sig eller äro elaka”. Man exemplifierar med ”Fy baj lilla Maja!” (Lind 1749) Vidare har SAOB baj och smuts och träck i barnspråket och i den betydelsen kan ordet spåras till Almqvist (1842). Kindblad (1867) beskriver baj som ”ett utrop, hvarmed angifves något osnyggt, obehagligt eller skamligt”. Hos Rietz (1867) är baj; ”träck efter menniskor”. Ordet kommer från Ydre i Östergötland och motsvaras av bat i Västerbotten. Rietz tar också upp baja; ”göra sitt naturbehof, gå till stols”, och jämför med medelhögtyska baht; träck. Här har SO en alldeles för sen uppgift ”hist.; åtm sedan 1940-talet”.  Hellquist (1980) menar att baj saknar motsvarighet i andra språk. Trafiksäkerhetsverkets registeravdelning menar att BAJ är en olämplig bokstavskombination på bilregistreringsskylt. Som skällsord förekommer baj i bl a bajdam*.

Vad ordet bajsa (SO har ”hist.: sedan 1930-talet”) beträffar menar Stolpe (1984) att det är fråga om ”ett gammalt dialektord som betyder bära sig tokigt, oanständigt åt. Det har sammansmält med baj utan s, kvar i t ex fy baj och aja baja. Det vann inträde i borgerliga barnkammare genom ammor och daddor från landet, absorberades snabbt av småbarnsspråket och avancerade i den nu rådande dadaistisk-populistiska yran inom pedagogiken till fackterm för att inte säga honnörsord.” Stolpe tar vidare upp ordbajs; svammel. Stammen i det ordet står för förvirring och vild framfart. Det har, menar Stolpe, ingenting med avföring att göra.

2 baja, bajs (sl) bajskorv, stjärt. ”Vicken toppenbaja!”; om stjärtskön tjej. I en artikel med titeln Den heliga bajan (Dolce Vita 2/93) berättas bl a om lesbisk ”förbjuden” analsex. ”För oss är bajan heligt hemlig. Och förknippas med smäll på fingrarna. Eller regression till kiss- och bajsstadiet. Men bajs har inget med analsex att skaffa. Varken fingrar eller snoppar når vanligtvis så långt. Om så vore fallet, äcklas man förhoppningsvis inte av sin älskades skit, lika lite som av mensblod och saliv. Dessutom är kondomer tillåtna även för flator.” ”Men ett finger kan jag väl köra upp i dig. I bajan.” (Drougge 1998/2003) Jämför även bajsa (sl) analknull och bajsarsoffa; stor fåtölj för sittknull samt bajamaja*; toalett. 3 bajsa (dial o so) enligt OFS ”nedsättande benämn på kvinna med högt hårfäste”. 4 bajs(a) (sl) knull(a) enligt Gibson (1969). Jämför bajsa i; skita i. Därav packa bajs; homoknull. ”Den fromma prästen och förledaren av svarta småpojkar tog med mig till samma sakristia där han brukade packa bajs tillsammans med unga korgossar...” (Vásquez Diaz 2008) 5 bajja (sl) rumpa, röv.

franska bayadère, av portugisiska bailadeira; indisk danserska till bailar; dansa.  Enligt NEO är ordet ”hist.: sedan 1780”. Det namn européer använde på 1800-talet om sydindiska tempeldanserskor och glädjeflickor. ”Skyddsänglar, husmödrar och bajadärer. Den sistnämnda kategorin finns det mindre vackra ord för, men bajadären utmärkte sig åtminstone däri att hon hade ben — i regel två stycken välformade dylika — eftersom hon ju skulle leva av dem. Skyddsängeln och husmodern hade inga ben, men en sak gemensam med bajadären: priset.” (Brøgger 1974) ”Den förgyllda bajadären var besynnerligt nog rädd att göra sig löjlig.” (von Krusenstjerna 1933/2004) Ohlmarks (2004) har en helt annan betydelse av vårt ord. Från Frosta härad (mellersta Skåne) har han det folkliga bajjadär om bidé*.

(lmo) små transportabla toaletter utställda bl a på rastplatser längs vissa vägar. Enligt SO ”hist.:sedan 1991”. Maja är ett gammalt dialektord med betydelsen hydda, koja.

(no sl) klosett*.

(sl) hamburgare som smakar skit.

(so) vandringspokal, dålig flicka. ”Vem var det där? [...]. Han rycker på axlarna och svarar att det var en ’bajdam’.” (Ahlmark Michanek 1962) Se även dam (2).