FULA ORDBOKEN

vili, willi

(fsv) "lust, begär, åtrå" (Söderwall 1910) som också har "sinligt begär, sinlig drift, lusta" och "om tillfredsställande af könsdrift" samt "njutning, vällust".  Därtill kommer att detta mångsidiga ord, enligt samma källa, också kan stå för "kärlek, tillgivenhet".

vilja

(euf) vilja tillsammans med någon, vilja till, vilja ha någon.  1 önskan om samlag. ”Den tjocke värden gick, och hela sällskapet samlade sig omkring ’Frodiga Lisa’ för att utfråga henne och förmå henne att afslöja hemligheten för dem. Hon gjorde först litet motstånd, men slutligen fick raseriet öfverhand öfver henne, och hon skrek: —Hvad han vill?... Hvad han vill? Jo han vill tillsammans med mig!” (Maupassant 1910) "Min man vill mej inte längre.” (Eckerbom, Kärlek 7/1967) ”Du vill ju, sa han. Du är ju alldeles våt. Vad bråkar du för? Du vill ju. Jag känner ju att du vill.” (Ahlstedt 1954) ”Kom hit, jag vill ha dej! Kom hit så ska du få en härlig stund!” (Göring 1962)

”Sofia: En natt hörde jag mina föräldrar gräla om att han ville och hon inte ville. Jag minns att jag höll för öronen och tänkte ’det här vill inte jag höra’.” (4 kvinnor pratar om lust... Ottar 2/96) ”Eftersom pojkar nästan alltid vill och flickor nästan aldrig vill, så borde pojkar göra det med pojkar och flickor med flickor.” (Zebaot X 1995) "Klockan nio kom prästen som avtalat var. Då han hade sagt henne några välsignelsens ord, man vet ju hur det går till i bättre sorts hus, så ville han till." (Folksagan i Sverige 3 s 823) "Han ville ha henne, sa han; han åtrådde hennes kropp, han längtade efter att få vara med henne." (Västerbro 2025 s 134) 2 om önskad graviditet heter det i Ragunda (Jl) ”vart söm döm villä”. (Byrman 1989)

vilja vid någon

(dial) enligt Rietz (1867) använt i Delsbo socken, Helsingland, för ”tycka om någon; endast om älskog”. "Hon ville aldrig ve mej sen. [...] Isch då, sa hon, sånt är en för gammal till.” (Hon — den enda ur Kärlekshistorier 1984.) Fornnordiska vilna einum í; visa någon en gunst.

villare

(fsv) äldre danska vilder. Förvillare, förförare.* "Halshuggin villaren." (Ett Forn-Svenskt Legendarium) Samtliga uppgifter från Söderwall (1910).

Ville

(smn) kuk.

villig

(euf) sexuellt upptänd.

Willy

(smn) kuk.

vilohem

(euf) avträde, WC. För många den enda platsen för en stund i lugn och ro. Se också kontor.

vilorum

(euf) badrum, toalett. Engelskan har restroom för vilorum.  Se även rum.

vilse

(åld) ”det är vilse för henne” och ”det är vilse ställt”. Här är det fråga om en oönskad eller utomäktenskaplig graviditet, något som gått snett, fel eller vilse. (Byrman 1989)

vilskita

(sl) när man tar det lugnt och sitter länge på muggen*.

Vimmerby

(sl) WC enligt Kotsinas (1994) som hämtat ordet ur gymnasisten Astrid Brismans Skolflicksslangen i Stockholm just nu (1932), ett specialarbete i svenska, där hon redovisar över 650 slangord och uttryck. Någon förklaring till vad Vimmerby har med WC att göra ges tyvärr inte, men en möjlig koppling är att Vimmerby ligger i ändan av sjön Krön. Se även Emmaboda, Askersund och ändstation.

vin

(sym) knull. 1 hämta vin; knulla. (Borlänge). 2 könssekret. ”Han strök henne sedan mjukt över kinden med handens yttersida, som var fuktig av hennes vita vin.” (Rosengren, Kärlek 9/1969)

vina

(so) skånska för slyna*. ”Gack o lägg dej, djävla vina!” ett uttalande som Lång (1995) tillskriver Fritiof Nilsson Piraten (1895–1972). Rietz (1867) har vina; slyna i Skåne, Halland och Blekinge. I Skåne även tösavina.

vinballe, vinis

(sl) uppstår efter spritförtäring då ballen hänger stor och slak utan minsta styvhet. "Det är klart att jag legat med killar som varit fulla och inte kunnat komma (och skyllt det på 'vinballe'), men i det stora hela har nästan alla mina ligg avslutats med ett sprut." (Colldén/Dahlbäck 2019)

vind

(euf) fis, fjärt i  det går/blåser en vind. Eller en lätt travesti på en känd visa: ”Det går en vind under sängens täcke/ det doftar surt ur en gammal röv.” Riddle (1984) berättar om den store grekisten Dr Gilbert Murray som alltid översatte all slags vindblåsning med ”att snyta sig”. ”For promping [prompe; prutta] har vi vanlige evfemismer som å være ufin, slippe en vind eller slippe en liten.” (Tryti 1985)

vindruvor

(sl) om små och söta kvinnobröst eller lite större bröstvårtor. Även vindruva; full person.

vindöga

(dial) Ordbok Öfver Helsing-Dialecten (1841) har "glugg varigernom spillning utkastas".  Vindöga är fönster eller rököppning i primitiv bostad.

vingull

(fno) hästpenis, task*. (Palm 2004)

vingård

(sym) kvinnans könsorgan. ”Jag är svart och skön, ni Jerusalems döttrar, svart som Kedars tält, som Shalmas hyddor. Bry er inte om att jag är svart, att solen har bränt mig. Min mors söner grälade på mig, de satte mig att vakta vingårdarna. Min egen vingård vaktade jag inte.” (Höga Visan kap 1, Bibel 2000) Se även gård.

TILLBAKA TILL TOPPEN