(lat) egentligen magvapen. Här om manslemmen.

1 romersk skönhets-, kärleks- och fruktsamhetsgudinna som efter de puniska krigen (264—146 f Kr) identifieras med grekernas kärleksgudinna Afrodite. Till att börja med har Venus bara ansvarat för att trädgårdarna hålls vackra och fruktbara, men blir senare också älskogens, kärlekens och skönhetens gudinna. Enligt myten föddes Venus ur det skum som uppstod när Kronos skar av könsdelarna på sin far, himmelshärskaren Uranos, och kastade dem i havet. 2 venus(hår) i överförd betydelse beteckning för kvinnans könsorgan och dess behåring. ”... då blifwer testiculus Rak och stel, och således kan finna wägen in til fru Venus genom förmaket vulva.” (Linné 1979/1700-t) 3 venus (lat) kärleksnjutning, älskog, samlag, parning. Ursprungligen ett neutrum av en rot wen-; begär, lust, åtrå.

Enligt Adams (1982) var venus tillsammans med coitus ett av de neutrala standardorden för samlag i bildat språk, vanligt från och med den romerske diktaren och filosofen Lucretius (ca 95—ca 55 f Kr), men utan tvivel betydligt äldre än så. Latinet har Venus Pendula; samlagsställning där kvinnan sitter ovanpå. ”På tre månader har jag inte offrat åt Venus. Ingen kvinna har i ljuvlig hängivelse tillfredsställt min älskogstörst; ...” (Chorier 1967) 4  Adams (1982), som hänvisar till den romerske epigramdiktaren Martialis (ca 40—104),  menar att  venus också  används om ’penis’. 5 kondom.  Uppgift från man (f 1936) som lämnar följande förklaring: ”trol. ett varunamn som blivit substantiv. Om man i en skolklass läste dikt eller sjöng sång med namnet Venus skrattade klassen. Gäller bara i Norrköping.”

Min jämtländske sagesman (f 1929) berättar att när han arbetade på tidningen Örebro-Kuriren (1962—1964) hade han en arbetskamrat, som bör ha varit född 1910—1915, vilken i sin ungdom använt en kondom av märket Venus. Den var försedd med mjuka hullingar vilka fälldes ut när man drog tillbaka penis.  

också venusgrop, venusgrotta, venusgruva, venuskulle  och venustunnel. Blygdberg kallas den fettanhopning som kvinnan har framför blygdbenet och ned mot blygdläpparna. Hårbevuxet från puberteten. Har triangel- eller V-form. Fungerar som en ”kudde” vid samlag. Venusberg ”hist.: sedan 1786”. (NEO) Bildat till Venus; kärleksgudinnan.

Lars Roberg har i sin Lijkrevningstaflor (1718) med ordet vénekulla; venuskullen och Kotsinas (1996) har ”venuskulle; kvinnobröst” med tidsangivelsen 1946. ”Och varsamt lade han sin hand över hennes venusberg, över det bruna jungfruliga håret ...” (Lawrence 1928) ”Jag vet inte hur hon bar sig åt, men jag har bokstavligt talat fått släcka elden i håret på hennes venusberg, och jag tror faktiskt inte att hon hade pyromananlag.” (Brøgger 1978) ”Hennes kärleksberg behagligt att röra vid, kraftigt rundat och endast obetydligt hårbevuxet.” (Vatsyayana/ Kalyanamalla 1952) Se även berg.

(åld) vällusting, sexgalning.  "Han tyckes hafva varit en temeligen flitig venusdyrkare, ithy att han ofta varit behäftad med gonnoré*." (Nordiskt Medicinskt Arkiv (1869—1919)

se kyskhetsbälte.

(lat) manslem*. Enligt Adams (1982) används ordet först av den romerske författaren Plinius d ä (23 el 24—79 e Kr). Ordet förekommer tillfälligt också i senare medicinska arbeten, där dock veretrum* dominerar.

(lat)  Latinsk-svensk ordbok (1952) om manlig blygd, manslem.  Adams (1982) menar att veretrum är vanligt inom medicinen.

(fno) karlgalen.

 (fno) Ljunggren (2014) har ”sexuellt avvikande om kvinna”.  Jämför vergjarn.

1 (euf) samlag. ”Hon samtyckte och vår förening beseglades med det stora verket till bägges förnöjelse.” (Hallenstierna 1972/1700-t) 2 (sl) knullverk; kuk. 3 (euf) verket, kärnkraftverket; fittan.

(sl) 1 fitta. ”Roland lade henne utsträckt på divanen med benen åtskilda och fortplantningens verkstad inom räckhåll.” (de Sade 1983/1791) 2 säng, sängkammare. ”Följ med in i verkstan, sa han, så ska vi fixa till din unge!” Se också arbetsplats och fabrik.

 (euf) 1 könsorgan ”Innan jag hann få fram mitt verktyg, hade hon redan satt sig i ordning för att mottaga det, tvärs över mig, och manoeuvrerade sedan så duktigt och utan att erinra om villkoret, att saken inte dröjde länge.” (Hallenstierna 1972/1700-t) ”Men vad hjälper det med ett rejält verktyg om killen inte vet hur han ska använda det.” (Lektyr mars 1999) ”Jag tyckte att han var avskyvärd, men jag var nyfiken på att se hans verktyg.” (Salten 2009) Jämför redskap. 2 impotent, slak kuk i  rostigt verktyg. ”Å, fis nu, fis då, min älskling! utbrast han medan han runkade av alla krafter, fis, mitt hjärta, det är bara dina fisar som jag förväntar mig kan bryta detta rostiga verktygs förtrollning.” (de Sade (2005/1785)

(lat) enligt Latinsk-svensk ordbok (1952) poetiskt för manslem*. Adams (1982) menar att verpa tjänar som ett komplement till mentula* och är ett ”känsloladdat och i hög grad förargelseväckande ord”. Enligt samma källa har verpa, till skillnad från mentula, en relativt kort blomstringsperiod och har heller inte, vilket mentula däremot gjort, överlevt i de romanska språken. Speciellt om omskuren penis; verpus.

(fno) make, älskare.

i radions P 1 och Morgonprogrammet den 13 juni 2005, berättade  Christian Åström, korrespondent i Tyskland, att arrangörerna inför VM i fotboll 2006, då man förväntar sig ca 40 000 tillresta prostituerade som ska vara med och slåss om kunderna med 400 000 inhemska glädjeflickor och gossar, tänker ställa upp s k verrichtungsboxar; förrättningslådor, liknande våra bajamajor, där man ”kan utträtta sina affärer”. Dessa boxar skall ställas ut på strategiska platser i alla de städer där VM pågår och tas bort efter turneringens slut.

(sl) sjunga på sista versen; vara nära döden.

(sl) snedställd kuk.  Egentligen ett handverktyg. Se även fräs.

(latin vesica; blåsa) urinblåsan.

(fisv) toalett.  Se också vessa (3).