fsv vik. Nordiskt ord till vika.  Här slang för 1 fitta. Jämför rynka, skrynkla. ”— Hon såg åtminstone ut att vara djävligt fin i vecket, sa farsan, den hade jag bränt på utav bara fan om jag varit som du Jeb.” (Dahlström 1988) ”Mina fingrar är våta av saften mellan dina ben runnen ur din mussla, nu stryker jag vått i ditt veck och väter med slem din muskel med hål i.” (Jönsson, Kärlek 1/1965) Björn Persson (19 år) i Norrköping har kläggveck för fitta. Enligt Hellquist (1980) kommer klägg av " isl kleggi, no klegg av germ klajja(n) av ie. gloio-, till roten gloi, vara klibbig, klibba fast i avljudsförhållande till t ex kli, klister". Även kladdiveck, plaskveck, plastveck, plättveck; fitta. 2 sylt i vecket; mens, menstruation.

1 (euf) vara i de smala veckorna; i början av havandeskapet. Jämför smalmånad. 2 (sl) bakdel. ”Glider eller løftes en kvindes skørter højt op, kan man se både sol og måne, se langt ind i næste uge eller se, hvor længe der er til søndag [man bytte linne enbart på söndagarna].” (Bom 1949) 3 (sl) menstruationsvecka som i vecka, chokladvecka, glada veckan, heliga veckan, fruntimmersveckan, jobbiga veckan, kommunistvecka, lingonvecka, lingonröda veckan, roliga veckan, röd(a) veckan och tomatveckan.

(sl) kuk.  Klabb; kort, tjockt trästycke.

(sl) Kotsinas (1996) har ”ända, bak” med tidsangivelsen 1949. Norsk slang har vedskjulet, kvinnens kjønsorgan. Roger Hansson i Järfälla har en intressant förklaring till vedskjul; arsle, ända: ”Arsle kan uttalas på lite olika sätt, bl a med olika sje-ljud, och har mer eller mindre tydligt (halv)vokalljud mellan s och l. En nära till hands liggande uttalsform är A-skjul. Som barn hörde jag varianten B-skjul. Störst blir likheten i bestämd form: arslet - A - skjulet, i regel uttalat utan t. Sedan är det bara att fortsätta genom alfabetet. Så småningom kommer man till V-skjulet.”

(sym) kuk. ”Sekunden därpå ljöd Klittygrotthissens muntra pling och Dvärg-Olle hoppade ur med rosor på kind och solsken i blick. Och ett jävla vedträ i brallan.” (Wahl 2003) Se även träd.

(sl) person som vägrar utföra fellatio* eller cunnilingus* med hänvisning till att han eller hon ”inte äter kött”. Norsk slang har vegetarianer; jomfru. Se också kött och vagitarian.

(måns) Bergman (1929) om urinera*.

fornsvenska veke av medellågtyska weke.  Garn som suger åt sig bränsle till låga i t ex stearinljus. 1 (sl) kuk för formlikheten med veken i ett ljus. Med hos Thesleff (1912). Ljuset kan också utgöra själva kukskaftet och veken blir då dess huvud och då främst det (eld)sprutande ögat. ”Kvinnan älskar den starke som faller och den veke som står.” (O’Månsson 1967) ”Känner ni igen klangen flickor, sa prästen, slog veken i predikstolen.” (Ordstäv) ”Men så långsamt din veke tar eld, Lampridius! Har Octavias sköte förhäxat den?” (Chorier 1967) ”Sedan togs deras mödom på nytt av någon man som älskade dem på allvar, och som inte kunde veta hur många vekar som förut brunnit i deras lampor*.” (Salten 2009) 2 fjutt på veken; erektion. 3 doppa, begrava veken; knulla. Uttrycket kommer från ljusstöpning, där veken och det blivande ljuset doppas upprepade gånger i smält stearin. 4 vrida ur veken; pissa. Även vrida ur citronen, svampen. 5 dra i veken; onanera, runka.

(so) onanist, runkare. Ynkrygg. Swedberg (1720-t) har wekling; mollis dvs omanlig person. ”Antalet snyltgäster där är oändligt. Skådespelare, upptågsmakare, veklingar, morer, rövslickare, stjärtgossar, pederaster, danserskor och sångerskor, charlataner, magdansöser, andebesvärjare, utpressare, nattsvärmare, trollkarlar, pantominspelare, bettlare — sådant folk fyller dessa hus. Så om man inte vill umgås med dessa skurkar, skall man inte bosätta sig i London.” (en 1100-talsbild citerad ur Duerr [1996].)

(svr) bl a i Västergötland. Omskrivning för det kraftfullare vid lagen (och profeterna).

(sk) velig, obeslutsam person.

(so) impotens*. Se också plyschpitt.

se vena.

(lat) åder, ven. Här symboliskt för penis. "Förr brukade najaderna och dryaderna ta hand om gamle Priapus. Det var därför som gudens styva ven hängde slak." (32 Priapus, Priapeia 2021 i Carl Magnus Juliussons översättning) Anm: Najad; Vattennymf och Dryad; skogsnymf. Se vidare under nymf. 

(för sl) hanrej*, hjort.

(grekiska logi; lära och latin veneris; behag, kärlek) läran om de sexuellt överförda sjukdomarna, deras orsaker, symtomer, behandling m m. Ordet ”hist.: sedan 1921”. (SO)

efter den romerska gudinnan Venus*. Romarna ansåg att  Venus, kärlekens och skönhetens gudinna, straffade dem som inte lydde henne med könssjukdomar. "Då jag först började hålla mig inomhus på grund av den åkomma, som nu håller mig bunden, rådde den bittraste köld. Lyckligtvis räckte detta ej länge efter att jag intagit sjuksängen, ty kyla är mycket skadlig vid veneriska sjukdomar." (Boswell 1951) "Klagar på sin hustru för saltfluss (ett slags eksem) eller veneriskt (det han ofelbart själv satt på henne) och får skilsmässa från sin gamla hustru." (Linné [1700-t] 2022 s 119) Se vidare könssjukdomar.

(grek fobos; fruktan) sjuklig oro för att drabbas av någon könssjukdom*.

se kyskhetsbälte.