fornsvenska utsot, gemensamt germanskt ord till ut och sot; sjukdom. Rietz (1867) refererar flitigt till detta ord när det gäller att förklara olika namn på diarré. Ihre (1766) har utsot; ”durchlopp” med hemhörighet i Västergötland. ”Här var hotfull utsot på gång, från vilken himlens makter bevare alla som lever och lider i köttets gestalt och tid.” (Pohjanen 2003)

(no sl) utstyrsel; om könsorganen.

(grl) stora blygdläppar.

(grl) slätrakad fitta.

(dial) diarré, durchlopp*. (ORB)

samlingsnamn på safter som utgår från olika kroppsöppningar som t ex sperma, svett, mensblod, sekret. ”Vet du vad som tänder mig? Doften av min egen kropps safter och utsöndringar.” (Hite 1977)

(sl) fitta. Se även utter.

(sym) könsorgan som används, t ex inom porr och prostitution, enbart för att få ut pengar från. ”Hennes fitta har gått från att vara en njutningspunkt till att bli en uttagsautomat.” (Jameson 2005) Se också automat.

fsv oter. Germanskt ord. Här  med betydelsen fitta  och då med tonvikt på behåringen. Jämför bäver.

(grl) din otäcka fitta.

se tömning.

en teori går ut på att sexualbehovet är ett uttömningsbehov. Könsorganen är fulla av könsvätskor och uttömningen av dessa åstadkommer en njutning som är sexualbehovets innersta ändamål. Denna teori är gammal. Enligt Havelock Ellis (1859—1939) kallade medeltidens asketer kvinnan för ”ett över en kloak byggt tempel”. I Frankrike betecknas bordeller ibland som la cloaque, och Montaigne har sagt: ”Jag finner, när allt kommer omkring, att Venus endast är njutningen av uttömmandet av våra kärl, liksom naturen gör uttömmandet från andra delar till en njutning.” Luther liknade ofta den könsliga längtan med en längtan att kasta vatten och sade, att detta att gifta sig var lika nödvändigt som att urinera. Och Thomas More talar i Utopia (1516) om den njutning vi känner ”när vi företar vårt naturliga låtande av urinen eller när vi utför könsakten”. Se även behov.

förekommer ofta i herrtidningar, som t ex Playboy, Fib/Aktuellt, Hustler och Lektyr, fotograferad naken i utmanande sexuella ställningar och med könsorganen fullt synliga. Uttrycket kommer av att bilden ofta är så stor att den inte ryms inom tidningens ordinarie ramar utan ligger dubbel inne i tidningen och måste vikas ut för att kunna beskådas helt. Utvikningsbrudarna visar allt och saknar helt sina föregångare pinuppornas blygsamhet vad beträffar klädsel och uppträdande. Utvikningsflicka ”hist.: sedan 1960-talet”. (SO) Se också pinuppa. ”En ’utvikningsflicka’ kan bli en ’utfläkningsflicka’ som sedan blir en ’utslagen flicka’ på Malmskillnadsgatan.” (Östergren 2006) Se även brud och flicka.

(euf) 1 klitoris. ”... påträffar han och förundras över en mjuk köttig utväxt som, mjuk och avslappnad efter den njutning vi nyss känt, nu under hans ivriga fingrars beröring och undersökning växte sig allt styvare och ansenligare ...” (Cleland 1965/1749) ”Hon stack in en av fingrarna och letade efter den lilla utväxt som i sig samlar alla kroppens nerver.” (Bjørnebœ 1967) 2 (lilla) utväxten; kuken. "Marja pratar hatiskt om 'mannens missprydande utväxt, driver den frivilliga kvinnoorganisationen Marjas mussla och läser hjältedikter till Urkvinnan till Agnetas blockflöjtskomp..." ( K Lind 2018 Om Nancy och Carina)

(sl) svarva en uv; avlida,dö.

kvinnans könsorgan. Förkortning för vagina/vulva men också, precis som Y (se do), symboliskt för den kvinnliga triangeln.

(för sl o so) kossa.

(sym) för hora, lättillgänglig kvinna som i vackra Mari. ”Ingen visste säkert var Mari kom från, hon kom till Nybo som fallen ur skyn. Från himmelen var det då inte, det sade kvinnorna. De sade också att hon hade onda ögon och var stygg som ett troll i ansiktet. Men karlarna kallade henne vackra Mari. Karltycke hade hon.” (Nilsson Piraten 1946) Kanske var det med Mari som med flickan i följande ordstäv: ”Är jag inte vacker där det syns, så är jag desto vackrare där det inte syns, sa flickan.”

(euf) om sånt som uttalat för vissa väcker anstöt, t ex ord kring våra könsorgan och könsakten eller svordomar och avföringsord. ”Därpå försvann djävulen. Hans Carvel vaknade helt glad, men fann att han hade fingret i sin hustrus vad det nu heter.” (Rabelais 1966)