tupp
nordiskt ord av omdiskuterat ursprung. Kanske från lockropet tupp, tupp eller svensk dialekt tupp; topp med tanke på tuppkammen. 1 (sl) tuppen har flera tänkbara kopplingar till kuk. En är återgivandet av lätet i skrift: kukeliku, en annan är tupphalsens och huvudets kuklika form. Paralleller kan också dras med engelskans cock; tupp, kuk. Se under kuk. Tuppen är också användbar som e-moji. Jämför ruska, skaka tupp; runka, onanera, och tuppskutt; sperma.
”När jag vaknade satt Jo lutad mot sängens huvudstöd, i full färd med att ruska tupp till en porrfilm ...” (Drougge 2001) ”Det gällde för mig att lägga märke till när han blev riktigt upphetsad, då tog jag tag i hans kuk och ruskade tuppen skickligt ...” (de Sade 2005/1785) ”Även fåglar har varit gudomliga symboler, främst tuppen, som ännu pryder majstångens topp och därifrån även flyttas över till tornspiran (kyrkspiran). Tydligen har tuppen (hanen) varit symbol för fruktbarhetsguden.” (Envall 1969) ”Slutligen beslutade de också att se hur många tuppar en höna kan tåla.” (Aretino 2008)
I en anonym hordikt från 1700-talet, presenterad i Köttets poesi (1995) heter det: ”Ack du söta flickan min/ får jag klappa patten din/ får jag ta din lilla höna/ på din lilla ludna sköna/ där min tupp plär hafva ro/ där han ville stadigt bo.” Se även höna och hönsa. Jämför danskans kok (jylländska för hane) och norskans et napp (en tupplur) för samlag. 2 (euf) tuppen; hemlighus, påven* i Finland. Eftersom tuppen även var ök- eller smeknamn på Zacharias Topelius (1818—1898) kunde ”gå på tuppen” utbytas mot ”avlägga ett besök hos barnavännen”. Uppgift från Hjelmqvist (1903). Barnavännen kom av att Topelius skrev många, mycket älskade sagor för barn.
Tupp (fisv); avträde, dass. ”Avträdet ligger en bit bort nära landsvägen och hade besökts av några främlingar. Rabbe: ’Inte vill jag att andra människor ska gå på min tupp och när jag så har mitt brännvin i rian vägg i vägg’.” (Geijerstam 1996) 3 (sl) tupp och höna; hermafrodit*. 4 inom buddhismen talas det om tre orenheter som fördunklar och besudlar människans medvetande. Orenheterna brukar i tibetansk buddistisk ikonografi avbildas som en gris (okunnighet), en tupp (begär) och en orm (hat) som biter varandra i svansarna. Grisen i sin okunnighet bökar med trynet i marken; ormen med sitt väsande hat anfaller urskillningslöst; och tuppen, pickar begärligt i sig mat och kopulerar fritt med sina hönor.” (Geels/Roos 2010) 5 i norsk slang finns Tuppen og Lillemor; kvinnobrösten. 6 ruska tupp; runka, onanera. "När män ruskar tupp är det ofta tragiskt och depraverat. Ibland hotfullt. Ett sätt att markera utanförskap och desperation." (Recension i SvD 21 jan 2024 om Åsa Kalmérs Naket Hans mest intima.)
(dial) 1 fitta. Jämtmål av tuupp, tuppa; höna, hönan. ”Ta tuppa på en flicka”; ta en flicka på fittan. ”Du får väl ta på tuppa mi då.” (ORB) Från samma källa snötuppa; fitta utan pubeshår. Från snau; kal. "En pojke kom in till en flicka som såg väldigt bra ut. —Ser du inte tuppa sitter snett, sa han. [...] Då erbjöd sig pojken att rätta den, och det var ju tösen med på. Sen talade hon ju om de där för sin mor. — Kors i all min tid! Då har han ju tagit både heder och ära av dig! — Herre Gud, satt hedern och äran så nära röva, så fick han väl ta den, svarade jäntan." (Folksagan i Sverige 3 s 707) Se även höna. 2 kuk. ”an ha’n slik’n stor’n stygg’n tuppa. Je sku vill stupp’n ’ti ’n pöse å stryp’n” (Dalarna). (Han har en så stor och ful kuk. Jag skulle vilja stoppa den i en påse och strypa den.)
(euf) dö, svimma, somna.
(sym) strid mellan knullande personer.
(sl) i uttrycket få tuppjuck; bli helt galen.
(sym) upp-och-ner-vänd-tuppkam; fitta. Strömquist (2014) "Tyngden av hanteln har fått hennes trötta arm att bli slak— då trycker en duktig massör sina fingrar emot hennes tuppkam, längst upp där låren går samman, och väcker ett högt rop av vällust." (Juvenalis Sjätte satiren s 88) Se även kam, kammar.
(fisv) dasslock, WC-sits. Se även lock (1) och under tupp.
se cockring.
(för sl) ars*, arshålet. Se även öga.
som i den norska eufemismen en tur ut; om toalettbesök, ibland förtydligat till en tur ut på los toalettos.
(dial) i Närpes i södra Österbotten säger man ”ho ä åp tura” (hon är uppå tura) om kvinna som är med barn. Kanske från tur; resa. Uppgift från Byrman (1989). Se resa. Enligt min jämtländske sagesman (f 1929) betyder på tura (på turen) berusad i hans hemprovins.
(sl) föregångare till dagens MILF*. Enligt slangopedia.se användes uttrycket i Stockholms norra förorter främst på 1980- och 1990-talen.
(sym) snabbrunk av turbo; snabbt, kraftfullt. ”De gav dörrvakten den dolmretande dressyr han behövde: en turborunk bakom dörren och så var de inne på den trendiga krogen.” (Wahl 2003) Se även runk, runka.
(lmo) ”om en person som testar sex utanför sin sexualitet”, t ex en hetero* som testar att vara homo*. (slangopedia.se)
(sl) midjeväska som hänger på höften och där bl a turister säkerhetsförvarar sina pengar. Se även mutta.
(sl) när man struntar i att duscha och bara använder parfym.
(lmo) frän lukt i fullpackad förortsbuss.
(dial) Rietz (1867) om ”hin onde i lindriga svordomar”. Han ger exemplet ”Dä va turoma”; det var hin onde. Samma betydelse har elike som Rietz menar är ”något lindrigare än turoma”. Turamo var en finsk eller estnisk gudomlighet, taramis en keltisk. I feniciskan betyder taram åska.
(åld) jätte, troll. Tuss, tusse (dial) jätte, troll men även om dumbom och oregerlig person. Dansk dialekt har turs, turse och norsk dialekt tuss, tusse med samma betydelse. "Tursen var nog den nordiska folktrons mest obehagliga och frånstötande, för att inte säga direkt överjävliga figur. [...] Han var obehaglig för alla sinnen: synen, känseln, lukten och hörseln. Inte nog med att tursen var en förlossningsdemon, han begick också sexuella övergrepp mot kvinnor," (Lindström 2021 s 182)
(sl) när man är skitnödig att kotten tittar fram innan man sitter på toan.