(sl) 1 dansa. 2 studsa en serie, studsa låda och studsa med baken; knulla. ”Ja, detta var kärlek, detta löjliga studsande med baken och sedan bortvissnandet av den stackars obetydliga, fuktiga lilla penisen!” (Lawrence 1928) ”Mycket nära kroppskontakt. Jag tycker om när penis är djupt inne i mig och när vi liksom gnider oss mot varandra i stället för att studsa upp och ner.” (Hite 1977)

(grek) ha/få stånd.

(eng) uppstoppning, fyllning. Genom frossande få magen att svälla, vilket av vissa upplevs som sexuellt upphetsande då magens utvidgning får sexorganen att pressas ner. Detta stimulerar vissa sexuellt.

(sym) kvinnligt könsorgan. ”Då hittad Modren på för Dottern hastigt liuga/ och sad en fågel* har sitt bo i denna stuga...” (Hordikt i Köttets Poesi 1995/2007.)

(dial o åld)  Rietz (1867) har ”hafva samlag med någon”. Jämför stul (dial); stjälpa, välva omkull.

(sl) kuk. Egentligen kort bit, av fornsvenska stumper; litet återstående stycke av något som skurits, slagits eller huggits av. Gemensamt germanskt ord t ex engelska stump och tyska Stumpf. ”Ett exempel på magi är den här uppteckningen från Löderup i Skåne gjord 1922. Måns Persson talade om att när de skulle så hör [= lin], skulle kvinnan gå vid sidan om mannen när han sådde och hålla om ’stumpen’ på honom. Och så skulle hon säga: allt längre och tjockare, allt längre och tjockare. Linet menade hon förstås."

Enligt en småländsk uppteckning från ungefär samma tid hade kvinnans könsorgan samma effekt. ”Om linet skulle bli bra, så skulle ett fruntimmer gå över linlandet, så att linet ’fick se henne under kjortlarna’.” (Wagner 1938) Uppgifterna hämtade från Anderberg (1977). ”Hon satte sig med utspärrade ben över mig och kysste min näsa, mun, haka samtidigt som hennes heta blygdläpppar försökte suga åt sig stumpen, men den förstod fortfarande inte vad det var fråga om.” (Benny Andersen, Sänghästen 1987) I slang finns  springa efter stumpen; sägs kåt, liderlig kvinna göra.

(no sl) rumpan*.

(euf) samlag. ”Jag har ett par gånger varit ute ensam men aktat mig för att dricka för mycket, ty då hade jag nog fallit för ’en trevlig stund’.” (Fabricius-Møller 1950)

(euf) påsatt, knullad. ”Jag ställde mig på alla fyra medan jag bad att bli stungen. Han var genast med på noterna.” (Drougge 1994) Se även påsättare.

(euf) avlida, dö.

(lat) förförare*. "Han ville att Anders, som han kallade en stuprator, skulle straffas." (Lennartsson 1999) Se också stuprum.

(lat) enligt Adams (1982) ursprungligen om vanära och skam, senare blev ordet synonymt med otillåtet könsumgänge, otukt och liderlighet. ”Också juristen Johann Jodoco Beck besvarade 1743 frågan ’om en enda mansperson utan hjälp av någon annan är förmögen att stuprera en jungfru som är sjutton år gammal eller äldre’ med att det ’under de omständigheter som brukar föreligga vid actu coeundi (könsakten) inte är troligt att en mansperson kan skända eller våldta en manbar jungfru’.” (Duerr 1998)

(sl) lösaktig kvinna. Stureplan i Stocholm är en  plats för varjehanda möten och ett krog- och nöjestillhåll.  Se även madrass.

(åld) bak, stjärt. Av tyska Stutz med samma betydelse. Enligt NEO ”hist.: sedan 1734”. Wessén (1982) jämför stuss med lågtyska stût; bakdel, och tysk dialekt Stoss; stjärtfjäder, och menar att ordet troligen är släkt med stut i betydelse stryk i äldre svenska, även stöt. Hellquist (1980) har med följande exempel från en viss Palmfelt (1739): ”Sparckar honom i studzen.” Ordet finns hos Ihre (1766) som östgötska för ’podex*’, men inte hos Rietz (1867). Dalin (1850) jämför med tyska Steiss; stuss, och betydelsen "bakändan på en menniska” och han menar att ordet ”säges helst ifråga om barn”. "Vi finna stor tillfredsställelse i att låta honnom smaka kritikens färla, lika mycket som mången späd stuss har svidit under hans barbariska björkris, när han var pedell (rättstjänare) vid läroverket i Edinburgh." (Boswell 1951) " Om ett barn dräglar* ovanligt mycket, låter man det kyssa tjuren tre gånger i stussen. Då upphör dräglandet. (af Klintberg 2020) 

(so) förförare, horbock. En stut är en kastrerad tjurkalv, ung oxe. Ett nordiskt ord troligen samma som lågtyska stút; bakdel. ”Till obeskrivlig sorg för hundra komamseller/ vår tappre Rölle blir en snöpt oduglig stut.” (Wallenberg 1781/1960) Se även förförare och horbock.

(dial) sägs den man ligga i som tvingas leva avhållsamt under kvinnans havandeskap. ”Jag ä sorry för dej, Kal Oska. För du ä tvungen att ligga i stutabåset hädanefter.” (Moberg: Sista brevet till Sverige, 1959) Se även baggkätte.

(åld so) Swedberg (1720-t) om "inpiskad skälm".

1 (dial o åld) kvinnligt könsorgan. ”Stögga på kvinnfolka”. (Rietz 1867) Jämför otäkka, skröpligheta, styggelig ting. 2 (euf) göra stygga saker med sig själv; runka, onanera. ”När jag var ung och gick och biktade mig berättade jag för prästen att jag gjorde stygga saker med mig själv. Han varnade mig och sade att det skulle få min hjärna att lösas upp.” (Hite 1982) 4 (euf) göra styggt. Vanligt uttryck i min barndom som användes av föräldrarna när man som barn hade bajsat eller kissat på sig. "Har du gjort styggt nu igen?" Uttrycket dök upp hos mig igen när jag i december 2023 gjorde en tarmoperation och natten efter vaknade av att jag bajsat på mig. Då hade jag gjort styggt fast nu var det endast mig själv jag bannade. Hörde mig runt lite på den avdelning på Ystad lasarett där jag låg om någon bland personal och patienter kände till uttrycket men ingen menade att de hört det tidigare.

SAOB har i synnerhet högre stil, ålderdomligt bl a  under stygg allmännare om att ha mer eller mindre stark motvilja, rädsla eller skräck, förr även om objekt angivande föremålet för motviljan osv. Också i fråga om moraliska förhållanden som upplevelse av skam och liknande särskilt i uttryckket styggas vid  något eller någon.  

 (bib o åld) om samlag.  Otäckhet, gräslighet. ”Och bedrifwa styggelig ting hwar och en med sin skoldmans hustru.” (Bib 1703 Hes 22:11) Samma citat ur 1917 års bibelutgåva: ”Man bedriver styggelse var och en med sin nästas hustru.” Och i Bibel 2000 heter det: ”En begår skamlösheter med sin nästas hustru ...”  Det gräsliga ligger här mer i själva horsbrottet än i akten som sådan.