1 (sl) en rest kuk kan liknas vid en flaggstång, hallonstång, köttstång, lakritsstång, limstång, majstång, midsommarstång, midvinterstång, skjutstång, tältstång eller älskogsstång. ”En forntida ’snoppsed’ som vi fortfarande håller på med är vårt midsommarfirande. Vi reser en stång som vi dansar och kvackar runt. Den stången har i alla tider setts som en jättesnopp. Den restes för att jorden skulle ge goda skördar.” (Höjer 2002) ”Jaså, är det midsommar redan? säger jag då, är den artig eller är du enbart kåt?” (Östergren 2006) ”Folk började dansa kring midsommarstången. Wenke knuffade lätt på Loke. — Jag skulle föredra en annan stång just nu.” (Drougge 1998/2003) ”Du binder din eldkrans kring min midvinterstång ...” (Hästbacka: Till min älskade och hennes fitta. Subaltern 3/2006) ”Efter en stund kände jag mig fram ända till hans fina styva stång.” (Bjørnebœ 1967) "En av er var det, tänkte han, som kom och störde mej i går natt när jag halvtopp hade henne på limstången." (Länsberg 1959)

Halvstång i flagga på halvstång; dålig resning, impotens. ”Det var förresten misslyckat. Eller i varje fall inget vidare. Han flaggade på halv stång och härjade vilt inuti mig och hoppades jag inte skulle märka någonting.” (Jong 1976) Jämför norskans ta en dame på stanga (sätta en dam på stången). En bild man förstod lättare tidigare när kavaljeren skjutsade sin dam på cykelstången. Danskan har, enligt Bom (1950), stang; kuk och stangfeber; könssjukdom hos män. 2 (åld) en bräda eller stång fäst mellan ett par träd eller mellan ett par pålar nerstuckna i marken. Ett primitivt dass, vanligt i äldre tider och använt i avlägsna och isolerade trakter av Sverige ännu i början av 1900-talet. ”Det mest anmärkningsvärda här är avträdena, sade hälsovårdsnämndens ordförande. Man kan helt enkelt inte använda dem. Man kan inte, man vågar inte sätta sig där. Det finns som författaren vet, tre slags avträden i Sverige: WC, VS och SV. Dvs vattenklosett, vanligt skithus och stång i vägg. Här är det närmast SV. Det vill säga en enda vippande bräda. Och den är så nersmord att ingen civiliserad människa kan riskera att komma åt den. Men icke desto mindre har jag sett unga flickor i högklackade skor, sminkade, pudrade, i silkesstrumpor och sidenblusar gå dit! För att sen gå på dans.” (Nordström 1938)

”Gästgivare är skyldig att till resandes bekvämlighet hålla stång i vägg på viss höjd över marken. Om stången ej är på rätt höjd, böte gästgivaren mansbot, om grisen biter av tasken på en resande, men om stången är på rätt höjd och grisen biter av tasken, är det resandes ensak. (Han får skylla sig själv.)” Texten finns inte nedtecknad någonstans utan vilar på muntlig tradition. Kanske är det hela bara en skröna med studentikost ursprung. Men det var inte alldeles ovanligt att grisar och andra skitätare (t ex stora råttor) slet korven ur baken på den nödige och ibland kunde även andra hängande föremål följa med av bara farten. Jämför råtta (1).

(sym) manslem*. Se även hammare. Anm: stångjärnsjhammare användes för utsmidning av välljärn till stångjärn.

(lmo) kuk. ”Den stora skillnaden mellan män och kvinnor. Förutom vad man tycker är godast att äta. Okej, jag vet, avbröt jag. Ostron eller polkagris. Polkagris, sa Emma och höjde på ögonbrynen. Den var ny. Saltad stångkorv, brukar vi säja.” (Boije af Gennäs 1991) Se även korv och stång.

(lmo) 1 kuk; liksom ståndkorv ordlek på stångkorv. 2 skitkorv; som stånkas fram.

(sl) uttrycket ”kärt barn har många namn” gäller i hög grad för den dyrkade och eftersträvansvärda ståkuken t ex  ståpelle, ståpenis, ståpick, ståpitt och ståsnopp. ”Jag putsade på som en galning och grubblade över hur jag skulle kunna kamouflera en ståpelle som fick mig att se ut som en gravid herre i overall när jag skulle ner och flytta stegen.” (Thomas Winding, Sänghästen 1987) Jämför danskans ståpik; ståpick och cykelstöd. Se även paj och purjo.

(sl) fullt stånd, ståkuk.

(sym) kuk. Jämför räka.

(sl) ”en alfahanne”. (slangopedia.se) En riktig karlakarl.

(sl) stånd, erektion. (se do)

(förb) ”ett avsides beläget städ = hemlighus*. Ursprungligen missuppfattning av danska et afsides beliggende sted (ställe). Taget från novellen ”Den skinnsjuke greven.” (Ingers 1977) Jämför ställe (3).

1 (sl) ställa i, ställa på, ställa upp; att knulla hårt och brutalt utan förspel, finesser och känslor. Jämför sätta (på). Även ställa sig till någons förfogande.  ”I landet Vatsagulma träffade kvinnorna om kvällarna kungens tromän och ställde sig till deras förfogande.” (Vatsyayana/Kalyanamalia 1952) ”— Rör mig då, kunde hon viska. Du måste ställa den i mig.” (Runeborg, Kärlek 11/1969) 2 (euf)  ”ställa till det för sig”; bli med barn mot sin vilja. Andra liknande uttryck är ”det är ställt med henne” (Agnetorp, Vgl), ”hon har det ställt med sig” (Vilhelmina, Lpl), ”han har ställt till det (för sig)” (Sdm, Dl) och ”de har ställt till det för sig” (Ullånger, Ång). Uppgift från Byrman (1989). "Det gick en lång tid, till dess skomakaren såg att det inte var rätt ställt med dottern." (Folksagan i Sverige 2 s 477) 3 (sl) ställa [in] skorna (tofflorna); dö. 4 (sl) ställa sig; få stånd. ”Den knästående kvinnan arbetar med frenesi på att med munnen få en ointresserad snopp att ställa sig.” (Pockettidningen R 4/77)

(euf) 1 könsorgan. ”Emellertid rannsakade jag noga igenom stället, alla vinklar och vrår, och hon lät det passera men bad mig denna gången snart gå, emedan pigan väntades hem för att laga middagen.” (Hallenstierna 1972/1700-t) En kall kvinna har, enligt Linné (1979/1700-t), bl a ”stora slanka pattar” och dåligt med hårbeklädnad på sina ”wissa ställen”. Jämför egenskaperna hos en ”het kvinna” under vätska. ”Han lade sin hand över hennes hemliga ställen, i en sorts intim hälsning.” (Lawrence 1928)

”Men så många som 28 % vill bli kyssta på ett barnförbjudet ställe, eller som amerikanarna uttrycker det, på ett x-märkt ställe på kroppen.” (YA 27/12-2003 om bokförlaget Harlequins undersökning var bästa kyssen placeras.) 2 klitoris. ”... och hans fingrar smekte mig åter på det rätta, ljuvliga stället och jag kunde inte längre ligga stilla utan höjde och sänkte skrevet och vred mig och slängde och kastade.” (Ardelius, Kärlek 2 1965) 3  ett visst ställe; avträde, dass. ”Just vid det klockslaget begav sig min far med vanlig regelbundenhet till ett ställe som då för tiden och i landsortsstäder var beläget på bakgården.” (Bergman 1922) ”—Skulle människan, sade hon, vakna, har jag varit på ett visst ställe.” (Hallenstierna 1972/ 1700-t)

Norskan har et vist sted samt det sted (der) selv Kongen går alene. ”En kväll måste han lämna säterstugan för att uppsöka det lilla ställe till vilket till och med kungen går till fots. Han tog på sig anorak och skidmössa, det var en promenad på två minuter, det var mörkt och kallt, och själva stället var det mest blåsande exemplar av arten ’Villa Korsdrag’ som någon fjällbonde någonsin hade satt ihop av gamla plankor.” (Mykle 1995/1957) Se även städ.

(euf) 1 i Valbo i Gästrikland säger man om gravid  att ”hon ä i den ställningen”. Enligt kvinna (f 1941) används uttrycket mest av äldre. (Byrman 1989)  2 kuk. 3 stånd. ”En kort vapenvila, men först sedan han triumferande bevisat för mig att han gav sig i upprätt ställning.” (Cleland 1965/1749) 4 olika knullställningar som rid- och missionärsställningen.*

(euf) penis. En U-formad stålstav som avger en viss ton när skänklarna sätts i svängning. ”Det blev naturligtvis för mycket för kantorn. Snabbare än någon levande hunnit ta en ton fick han fram stämgaffeln han hade innanför gylfen, tog ett skutt upp på disken och rände in den till hårfästet i första stöten.” (Olofsson, Kärlek 13/1970)

(fsv) förstoppning*. (Söderwall 1897) Jämför stämma i stämma blod; stoppa blodflöde.

(sl) avlida, dö.

(euf) kuk. Stam på ört. Av tyska Stengel; liten stång. ”Framför allt när de supit sig fulla på värdshusen väcks hos vissa män ett pockande behov av att dra fram sitt ’don*’ ur byxorna för att inför närvarande kvinnor och män skryta med vilken väldig ’stängel’ de har.” (Duerr 1998)

Italienaren Pietro Bembo, som bl a verkade som kardinal och poet i 1500-talets Rom, hyllar i en av sina mest berömda dikter ”stängeln”. Efter att mycket målande ha beskrivit stängeln med föremål hämtade från djur- och växtriket, avslutas dikten: ”Ju bättre stängeln fyller den gripande hand/ och den kyssande mun, dess mer välkommen är den./ Vill du veta dess namn. De kallar den Sädesärla/ i det frispråkiga Rom. Och förlåt att jag säger det:/ Även om de lärde kallar den liten till omfång,/ reser den sig med våld hos mig, som är olärd./ Kan man med detta förnärma någon för mycket?” (Erotikens historia del 1/1963) "Kort och gott, för att visa sin styrka, bar pater Arlotto husföreståndarinnan, den goda själen, till sängen på sin vallmostängel...” (Aretino 2008) ”Hans styva stängel stod rak som ett ljus, och jag måste behärska mig för att inte gripa tag i den.” (Salten 2009)

(sl) ha mens, menstruation*.

(lmo) kondom.