FULA ORDBOKEN

spagetti och makaroner

(sl) sado-maschosism*.

spaggesvenska

(för sl) invandrarsvenska efter spagge; invandrare. Vanligt i Malmö-området tillsammans med rosengårdska. Se vidare bushiska, miljonsvenska.

spaj, spajjack

(sl) 1 kuk. Langenfeldt (1947) menar att ordet kommer av spad + engelska jack. Jack är engelsk slang för bl a kuk, kille, och spaj kan möjligen ha samband med spaia (dial); spruta, utkasta, spy. 2 spaj,spajj (sk) sperma.

spaja

(sl) 1 knulla. 2 få orgasm.

spajsa

(lmo) skita och spy samtidigt.

spak

 (sl) 1 kuk. Fornsvenska spaker; käpp, spö, och spaka (dial); stör. Från tyskan. Det berättas om hur män, uppkåtade av sina kvinnliga passagerare, tar fel på spak vid bromsning och växling, vilket kan få katastrofala följder för både liv och lem. ”För en kille är det väl ingen konst att yngla av sig, bröt Sophie. Det är ju bara att spreja med spaken.” (Drougge 1996) ”Björn tog hastigt av sig kläderna och jag kunde knappt få bort jeansen för bromsspaken.” (Martin, Kärlek 1/1965) ”Han la ena armen om axlarna å den andra på Manfreds växelspak.” (Teratologen 1998) 2 dra i spaken; runka, onanera.

spale

(för sl o so) sopa, sopor!

spalthora

(sl) nedsättande om  publicistjagande journalist.

spanare

(sl) uppträder antingen i form av flygspanare; fasta och toppiga bröst som pekar uppåt, eller som markspanare; lösa och slappa som pekar nedåt.

spanking

(eng) smäll, dask. Här om olika former av våld i samband med sado-machoschism*."Alla får göra vad de vill men jag skulle må dåligt av att slå min fru. Jamen, spanky, jag går inte igång på det alls." (Kalmér 2022 159)

spannahängaren

(sk) Ohlmarks (2004 har ”glädjeflicka i Lund, kallad så för sin uppnäsas skull (man kunde hänga en spann (hink) på den).” Från samma källa: ”E de Spannahängaren eller Likkistespiken du har vatt på i natt?”

spanner

(da) voyeur*,  spanare. 

spannmål

(sl) sperma. Se även säd. 

spannmålsränna

(sl) ändtarm*. Se även under ränna.

spansk fluga

(latin Lytta vesicatoria) en ca 2 cm lång, grönglänsande skalbagge som finns i mellan- och sydeuropa. I torkat tillstånd används den som drog. Spansk fluga var känd redan på Hippokrates tid (460—370 f Kr) och verkar genom sin halt av syreanhydriden kantharidin starkt hudretande. I större doser ger den bl a blodträngning i könsorganen och har därför använts som afrodisiakum*, inte sällan till priset av kramper, förlamningar och dödsfall.

Jan-Öjvind Swahn berättar i sitt bidrag till Gastronomisk kalender (1997) att kejsar Leopold II av Österrike avled av en kantharidindos år 1792 och att medlet fortfarande dyker upp ibland än i dag. Häromåret dog en nyzeeländsk studentska sedan en kamrat lurat i henne en dosis i förförelsesyfte. Markis de Sade lär har dödat flera av sina älskarinnor med hjälp av spansk fluga.

”En av Luzans elever dog i förrgår. Han fick kramp. Han blev lam. Och så dog han. Det tog ett par timmar bara. Han ville ’stegra könsdriften’ och dog på kuppen. Skalbaggedroppar. Tinctura cantharidis. Snorungarna kallar det kärleksdryck. Han pissade blod när krampen kom.” (Säfve 2002) ”Hade man en gång kommit inom hörhåll för henne, så var det som om man hade fått en överdosering av spansk fluga. Ingenting på jorden kunde få ner den igen, såvida man inte la den på städet.” (Miller 1956)

spansk krage

vid förhudsförträngning händer det att förhuden, trots förträngningen, kan dras tillbaka över ollonet vid t ex onani eller samlag. Förhuden lägger sig då som en spänd slinga i fåran bakom ollonet och fastnar där utan möjlighet för den drabbade att på egen hand rubba den. Eftersom blodet inte kan cirkulera som det ska på grund av åtdragningen svullnar inte bara ollonet upp utan också insidan och utsidan av förhuden, vilka kommer att lägga sig som ett par kragar bakom ollonet. Om man väntar för länge med att åtgärda skadan kan det uppstå inflammation och t o m kallbrand i penis. Det spanska i sammanhanget förklarar Wistrand (1843) med att sjukdomen härstammar från Spanien. "En gong var flikan sjuk/ Och längta efter kuk/ Men när hon smaka fick/ Det aldra första stuk/ Så ville hon mera ha/ Utaf det samma slag/ Ty nylig har hon intet fått/ Som henne hafver gjordt så godt/ Denna kuken han var god/ Ty han efter naflen stod/ Och krasa om i hennes maga/ Som han nyss haft Spanska kraga." (Anonym 1700-tals poet i S C Wallen Samling af swenska wisor, band 8 s 236 i  Riksarkivet)

spansk, spanskt

i prostitutionsspråk när kunden får utlösning mellan brösten på den prostituerade. ”Stora, lite slappa bröst, det var perfekt för en prydlig spanskrunk; och det hade han inte haft någon på tre år. Ändå var spanskrunk nästan det bästa han visste; men fnasken brukade inte gilla det. Var det irriterande för dem att få sperman i ansiktet? (Houllebecq 2000)

sparbössa, spargris

där man gör insättningar. 1 (sym) fitta. ”Då lyfte roddarmadammen på kjolen, skrevade med benen och svarade: – Du kan stoppa den i sparbössan direkt.” (Palmenfeldt 1986) ”Han rör dem som om han vore en liten pojke som otåligt rotade med fingrarna i sin sparbössas springa.” (Hagman 1994) Jämför bankbox och norsk slang sparebøsse. 2 (sl) toalett. Enligt signaturen GB (pensionär) Malmö ”benämning på tunnan på ett torrdass”. 3 (sl) röv, ända. För formens skull med springan i mitten och för att det som finns sparat i röven kan pressas eller skakas ut, precis på samma sätt som man pressar eller skakar ut pengar ur en sparbössa. Se även bössa och gris.

sparra

(sl) sparra mot någon; knulla med någon. Egentligen vara träningsmotståndare till någon. Jämför sparra; runka och sparring(partner); kvinna som sexobjekt.

sparris, sparrisknopp, sparrisstånd

(sl) mest om lång, smal kuk och om ståkuk; sparrisstånd. Jämför skrapa sparrisen; runka, onanera, och sparrissoppa; sperma. Även i uttryck som kokt sparris; mjuk kuk. ”Du som är som en kokt sparris mellan benen kan väl inte skriva en porrnovell.” (Schütt, Kärlek 7/1967) Tysk slang har grüner Spargel (omogen sparris); barnkuk. ”Kristendomsläraren hade tagit sig an denna flicka, lät henne putsa bajonetten, hålla i morteln och suga på den uppsvällda sparrisknoppen.” (Salten 1983) ”I min häpnad grep jag efter den och kunde inte behärska mig utan behandlade den grova sparrisen som man brukar göra med sparris, nämligen genom att stoppa knoppen i mun.” (Salten 2009) Se knopp och stånd.

TILLBAKA TILL TOPPEN