(nyo) så här skriver snippsauna.com om fenomenet: "Vid en snippsauna släpps örtånga in i underlivet, lite som att bjuda på örtthé underifrån. Vi uppmärksammar då en viktig kroppsdel och funktion som annars mest får uppmärksamhet inom sex, graviditet eller mens, inte alltid laddat med positiva känslor. När vi ångar så släpper vi in värme, ånga, örter, kärlek och omsorg fylls både kropp och sinne av välbehag och avslappning. Snippsauna förekommer i många kulturer. Förr gjorde kvinnor snippsauna i Sverige men kunskapen om den är nästan förlorad idag. Det har hetat Hukbad i nordisk kultur."

(nyo) ”någon som får ens snippa att vakna till och bli både len och vass igen”. (SAO 2013)

(sl) fitta.

(smn) fittan.

(sl) nonsensord för kuk bildat av snirre; snurre, och vips; visp, något man vispar runt eller snurrar med.

(euf) 1 skåra, kvinnans yttre könsorgan. ”Mellan hennes lår såg man, inbäddat i ljuvligt brunt hår, den magnifika konturen av hennes snitt, det förbjudna hålet, runt som en hasselnöt.” (Apollinaire 1993) 2 kort för kejsarsnitt*. ”Man ska slippa bli bemött med skepsis när man vill ha snitt.” (Skugge 2003)

(sl) 1 stjäla i sammansättningar som sno, snoare, ”sno en torsk”; haffa en kund. Snoare även om manlig prostituerad. Därtill snoartjej; kvinnlig dito. Palm (1910) har snoatjäjj med förklaringen ”en prostituerad som söker locka till sig en karl”. Jämför snoare (sl); tjuv. 2 sno upp; ragga upp tillfällig sexpartner. 3 sno på (euf); knulla. "...så kom det för prästen, att han skulle sno på frun ett tag. Och då sa prästen, att di hade varit gifta så länge, men han hade inte sett den där m---a på henne."  (Folksagan i Sverige 2 s 448)

(smn) kuk.

(dial?) fitta. ”Ett ord som används i skärgården av mycket få. För de är gaaaammalt! Kan också betyda pussa.” (Ravve i Sex & sånt (x3m.yle/slutapanta) Enligt Ordbok över Finlands svenska folkmål (OFS) finns sustantivet snockel och snockla med betydelsen dregel, spott, snor, snorig/dreglig person och verbet snockla, dregla, slicka, läppja, dia, snora, kyssas, pussas. Inget dock om fitta, men som Carola Åkerlund vid OFS påpekar, så kan ordet ”från de betydelser som finns hos oss (OFS) fått den aktuella betydelsen eller tidigare haft den betydelsen”. Carola Åkerlund menar också att ”orden (snockel och snockla) är väl spridda i hela det svensktalande området i Finland, dvs Österbotten, Nyland, Åboland och Åland.”

 (sym) kuk, enligt uppgift från 26-årig man, där det kuklika ligger i snoddens uttänjningsförmåga. Jämför gummisnodd.

(smn) kuk. Efter flottaren och bandyspelaren Gösta ”Snoddas” Nordgren (1926—1981) som med dunder och brak slog igenom som sångare den 26 januari 1952 i Lennart Hylands radioprogram ”Karusellen” och som över en natt blev ”Snoddas” med hela svenska folket.

(sl) hångel, hångla*. Efter snog (eng sl); hångla, grovflirta.

(sl) 1 ”hångla” och ”1990-t”. (Thorén 1996) 2 begrava ansiktet i klyftan mellan brösten.

(sl) 1 även byxsnok. kuk.  En orm och en som snokar omkring, t ex tullsnok. ”Curval, som fortfarande hade stånd, satte sin enorma snok i Hébés mun medan han hittade på något annat som fick honom att spruta.” (de Sade 2005/1785) 2 rasta snoken; pissa. 3 snok; näsa.

(sym) fitta. Se även snok. 

(åld) snorduk, näsduk. Med hos Ludolf (1600-t).

(euf) snopp*. Ett försök att undvika det "fula" ordet.

1 (sv dial) penis. Även ljusstump, hjärtegryn och fästman. Lundbladh (2012) har skånsk dialekt snåpp; vit fläck på nosen (på häst). Egentligen något avskuret, av snoppa; avskära, hugga av t ex ljussnopp; liten ljusbit, ljusstump. Snopp är också benämningen på cigarrtoppen: ”Han stack en av sina handgjorda cigarrer i munnen och spottade ut snoppen genom mungipan.” (Dagmar Edqvist: Angela Terasas gäster 1953) ”Hist.: sedan 1969.” (NEO)

Snopp finns belagt redan på 1700-talet. Då betecknade ordet något som stack ut eller befann sig längst ut. Ordet användes bl a  om ljusstumpar och avkapade cigarrer. En snopp innebar således  något utstickande och det är troligen från den betydelsen snopp senare kom att stå för den utstickande kuken.  

Snopp  med betydelsen kuk är inte med förrän i 11:e upplagan av SAOL (1986). Stolpe (1984) säger att snopp som i ”liten stump” används för begreppet pojke ”liksom för dennes främsta attribut”. Detta på samma sätt som stumpa används för liten flicka. Jämför norsk dialekt snupp; stump, litet stycke och dansk dialekt snup; kort stycke.

Enligt Anderz Harning (DN 21/11-1985), som säger sig aldrig ”ha kunnat förlika sig med det moderna ordet ’snoppen” skapades ordet ”i rent pejorativt syfte i slutet av 60-talet eller det var i varje fall då det fick större utbredning. Det var i näbbskornas (handsydda i Lappland) och de flammande jämlikhetsappellernas tid och vissa grupper fann det värdefullt att förringa allt som kunde misstänkas vara manligt. [...] Jag är naturligtvis inte okunnig om att ’snoppen’ är en antagligen oerhört korrekt benämning på ett organ i velourbyxor. Vid mera solenna tillfällen strävar organet säkert uppåt mot den fina haklappen med dräggelpåse.” Slutligen menar Harning att ”snopp är ett någorlunda riktigt ord när det gäller A) gossar under tio år och B) myskudds- och haklappsgänget från 70-talet”.

I TV 4:s Uppesittarkväll ( 23 dec 2018) framfördes ett parodiskt julspel där Maria och Josef bråkar om vem som är far till barnet. "Det är någon annan som lekt snoppefar och tömt säcken", menar Josef, medan de tre vise männen måste svära på att de inte legat med Maria.

Men alla är inte lika negativa till ordet som Anderz Harning. ”Följaktligen — jag känner penisavund, eller snarare snoppavundsjuka. Snopp. Tänk om vi tjejer hade kommit på det först, gjort det till vårt. Ett så bra ord, så användbart och så fullkomligt naturligt. Ett ord som man kan använda helt öppet, utan att någon blir generad eller tar anstöt. Ett ord som är så vedertaget och oskyldigt att man inte behöver försvara det, hålla det inom familjen, eller viska fram det. Snopp.” (Lena Sundström: Det saknas bra namn på vårt kön. Tidningen Metro 6 sept 2000)

Och snopp är gångbart, inte minst i kvinnomun, kanske för att, som en 24-årig kvinna säger, ”det är gulligt på ungt manfolk”. Detta håller dock inte centerpartisten Sven Johansson med om. Enligt meddelande från riksdagen blir han ”högeligen upprörd” över följande citat hämtat från en sexlära för årskurs 4: ”Och när hela badkaret är fullt så skall alla gäddorna flyga upp i rymden och ända in i himlen och bita Gud i pillesnoppen.” Om detta rapporteras i DN den 25/10-1980 under rubriken ”Spola snoppen”, en uppmaning tidningen själv tydligen tagit ad notam, åtminstone att döma av följande artikel, införd den 7/5-1994. Under rubriken ”Från ’välskapt son’ till ’snopp i topp’ — födelseannonserna blir alltmer vågade”, skrivs om Gunilla Byrmans forskning kring födelseannonser. Artikeln avslutas med orden: ”Spalterna är öppna för det mesta, men det finns gränser. Den som vill hissa ’flaggan i topp, det blev en snopp’ får numera nobben åtminstone på Dagens Nyheter.” Jämför snopplös; flicka och snäppa. 2 (sl) slita (rasta) snopp; runka.

skära av spetsen på. Svensk dialekt snoppa; skära av. 1 (sl) fitta. Till snopp*. ”Fitta förresten. Jag använder inte fitta när jag talar med min son. Jag säger snoppa, för så sa min mamma till mig.” Kerstin Gustafsson (f 1959) i förordet till Skatten, Ottar 4/97. 2 (vb) runka (av). ”—Vet ni vad, hon som hade passet efter mig klagade på att jag inte hade snoppat brukaren! [...] — Snoppat? —Runkat av. Jaja, om hon nu tyckte det var viktigt så fick hon väl göra det själv.” (Resan i Närstrid: Vanessa 2005) 3 (sbst) snoppa, liten flicka, liten stumpa.