FULA ORDBOKEN

skåp

1 (lmo) ”skita i det blå skåpet” använt av Janne ”Loffe” Carlsson i Göta Kanalfilmerna (tre delar mellan 1981—2009). Viveka Adelswärd tar upp uttrycket i sin Språkspalt (SvD 7/3 – 2009) och menar att det betyder ungefär ”att passera gränsen för det accepterade”. Och, fortsätter hon: ”En teori om bakgrunden är att blått (särskilt berlingerblått) var en dyr färg. Ett blått skåp var ett fint skåp.” En viss Mikael Jansson kommer med ytterligare ett förslag till tolkning. ”Att blåneka eller blåljuga kanske helt enkelt har att göra med att någon kan neka eller ljuga så ihärdigt att han/hon blir blå i ansiktet (av ansträngningen/syrebrist)”. 2 skåp (dial) skällsord (ORB) 3 skåp (sl) kvinna 50+ ofta solariebrun, flitig krogbesökare, klädd och sminkad som vore hon en 20-åring. Även om ful och tjock tjej. ”Hur i helvete kunde han sätta på ett sådant skåp? En ful och fet sugga som stod och glodde på honom utan att ens skyla sig.” (Drougge 2010)

skåra

fsv skora.  Nordiskt ord med betydelsen hack, snitt, rispa. 1 (sl) kvinnligt könsorgan. Byrman (1989) har skårad (skuren) och det småländska ”hon är skårad”; med barn. ”Men de överraskningsmoment min partners fingrar rymmer jämfört med mina egna kan göra hans stimulering till något mycket mer erotiskt än min egen. Han smeker lätt upp och ned i skåran.” (Hite 1977) ”Men sexuellt svältfödd/ och bringad till desperat tiggande/ när stunden väl var inne—/ torr och febrig i sin skåra/ men med glidsalva en/ underbar kukens målmedvetne/ välgörare och betingare.” (Twilling 1967) ”Lydie låg där med benen vitt isär och könets skåra vidöppen och otuktigt skälvande av hennes pulserande blod, precis som om hon väntade på att bli anfallen om igen.” (Walker 1966) 2 enligt Thorén (1996) ”ha sexuellt umgänge” med tidsangivelsen ”1990-t”. Här rör det sig troligen om en försvenskning av  score (eng sl); knull, särskilt då om män som gärna vill notera eller poängsätta (score) antalet samlag. 3 skåran mellan rövhalvorna. ”Jag tog tag på henne där bak så att fingrarna på min hand gled in i skåran mellan hennes halvmånar.” (Bjørnebœ 1967) Se även halvmåne.

skädda

(sym) fitta. Jämför skädda; flundra, plattfisk, och som dialekt flat käpp, platt sten. Enligt SAOB ”sannolikt hypokoristisk bildning till skida eller direkt till roten i skida; klyva, hugga och skida; skilja”.

skägg

fsv skaegg. Nordiskt ord med betydelsen något framstickande, utstickande. 1 (euf) könshår. Jämför skäggis. ”Rätt vad det var grep han den unga kvinnan i vänstra armen och vred på henne, så att han kunde nå fittan med högra handen. Samtidigt höll han henne i fittskägget med den vänstra, så hon skrek.” (Apollinaire 1993) Jämför dansk slang skæggemand. ”Skäggiga mäns munnar liknar ofta fittor, kanske är det därför de älskar att slicka musen. Det är som att kyssa sig själva i en spegel.” (Erica Jong) "När man träffar en kvinna med en hårig slida, så är det lite som att hälsa en skäggig gubbe när jag är där nere med mitt ansikte. Och eftersom jag jobbar som säljare så brukar jag visa gubben min snabba tunga, samtidigt som jag gosar in min näsa i hans skägg." (anonym man) 2 (sl) tugga skägg; prata skit. Uppgift från tjej i tv-programmet Värsta språket (21/11-2002). 3 (sl) i bara skägget; naken.

skägga

(so) om kvinna med stark hårväxt inte minst på intima kroppsdelar.

skäggbiff

(sl) 1 kuk, enligt Björn Persson (19 år) Norrköping. Från samma källa även splitbiff; kuk. 2 ”vulva”.  (Thorén 1996) ”Matmetaforerna laddas med diverse associativa bibetydelser. Skäggbiffen är min personliga favorit. En vulgärfestlig fantasimetafor som antagligen hämtar en del kraft i det skrämmande mötet mellan hår och mat.” (Milles 2010) Slangopedia.se har ordet i betydelsen "orakad fitta". Jämför biff.

skäggbulle

(sl) även skäggburgare och skäggbuske. Fitta. Se även bulle och buske.

skäggdans

(sl) dansa skäggdans; få orgasm, ejakulera.

skäggis

(sl) 1 kuk. 2 fitta, fitthår.

skäggmacka

(sl) 1 fitta, fitthår. 2 gå ner på en skäggmacka; stimulera en kvinna oralt*. Se även macka.

skäggmugg

(sl) fitta. Se även mugg.

skäggmumma

(sl) jämför skägg och mumma; en sorts tjockt sött öl, här att jämföras med fittsaft. Rietz (1867) har betydelsen ’cunnus’. (se do)

skäggmussla

(sl) fitta. Se även mussla.

skäggmöte

(sl) ett hår-mot-hår knull. Se även tussmöte.

skäggorre

(sl) supersnygg, sexig tjej. Se även orre.

skäggtårta

(sl) fitta. Se även tårta.

skälm

(åld so) bedragare, förrädare. "Om skalk* var det vanligaster skällsordet under 1600-talet var skälm dess ständiga följeslagare. De stödjer och hjälper varandra och passar utmärkt bra ihop." (Inedahl 2023) Och Petter Inedahl ger exemplet från nyländska Ekenäs 1664: "Carl Henriksson tog en klunk öl och pekade sedan på borgmästaren. Du har tagit pengar från mig och inte lämnat kvittens, sa han. Så brukar skälmar göra. När alla tystnade fortsatte han: Du är inget annat än en skälm och gör vad en skälm skulle ha gjort."

 

skämma

(åld) 1 (dial) Rietz (1867) har ”vanhedra, lägra (en mö)”. ”Han har skämmt’na; hon har en pajke på bakken.” Swedberg (1720-t) har skemdt och citat från Bibeln 1703: ”Om ens prests dotter begynner till att bola*, den skall man upbränna i elde; ty hon hafwer skämt sin fader.” (3 Mos 21:9) Swedberg har också  skemma ena qwinno, stuprare foeminam.” (se stuprum) "Inom ett eller annat år hade han skämt 8 pigor med  barn; han blev stämd, en del slapp han lätt, andra svor sig ifrån och mente ej betyda." (Linné [1700-t] 2022 s 62)  Byrman (1989) har ”hon är skämd/har blivit skämd” och ”hon har skämt ut sig”; om kvinna som är moraliskt och socialt vanärad pga föräktenskaplig graviditet. Se också utskämd. 2 (sl) skämma ut; prostituera.

skämsligg

(sym) ett  riktigt dåligt ligg* som man av någon anledning skäms för och önskar ogjort.

skända

från tyskan, till skam; skämma ut,  vanära, fördärva. ”Hist.: sedan 1350 (Konung Magnus Erikssons Stadslag).” (SO) ”Ninas börd var fasansfull: hon var både syster och dotter till donna Schizza, som blivit skändad av sin egen far.” (Casanova 1936/1700-t) ”Men just som hon räckte honom brödet grep han tag i henne och sade: ’Kom syster ligg med mig!’ ’Nej, nej, min bror!’ ropade hon. ’Skända mig inte! Sådant får inte ske i Israel, gör inte något så vettlöst! Vart skulle jag ta vägen med min skam?” (Sam 13: 11-13, Bib 2000) Swedberg (1720-t) har skendare; struprator. Se stuprum.

TILLBAKA TILL TOPPEN