(eng sl) ett uttryck som fått fäste också i Sverige. Betyder ungefär "jag svär på din mamma"-

(sl) kort för Skit Bakom Knapparna. När någon av okunnighet orsakar t ex datorproblem och istället för att medge det istället skyller på tekniska problem.

(sl) utläses springbajsrunk och innebär att man springer och runkar samtidiigt.

(data) Skit Bakom Spakarna. Ett datafel som inte beror på systemet utan på användaren. Se även SBK.

(latin scabo; skrapa, klia) medicinsk term för skabb*.

(sl o so) en så ful och oaptlig kvinna att hon är omöjlig som sexpartner t o m när man är stupfull. Se även hag.

(lat) skaft, penis.

(eng sl) ordet mest känt för heroin, men, enligt Bäsén (2006), används det också för kiss- och bajssex*. ”På de gula kvällarna, som de kallas, stängs urinoaren av. Ofta ställs ett badkar fram som den som vill bli kissad på kan lägga sig i”. (Bäsén 2006 om gayklubben SLM:s speciella kvällar för killar som gillar kiss.)

uttryck vid BDSM*. ”När man ägnar sig åt bdsm kallas det ofta att man ’leker’ och det man gör kallas en ’scen’. Om man har ett rollspel kan man kalla handlingen i rollspelet för ’scenario’.” (Delilah/ Flodman 2007)

(sl) syfilis. Se könssjukdomar.

 (sl) även sjada. Skita. Scheisse (ty sl); skit, och scheissen; skita. Se också schadis.

även schajdas, sadis, sjadis, tjadis (sl) troligen från tyska Scheisse; skit, och scheissen; skita. Men SAOB (1967—69) menar att svensk slang sjadis möjligen är en skämtsam ombildning av Hades*. Ordet kopplas mest samman med det militära, där det står för dass med flera sitthål. Ingers (1977) anser att schadis är ”avträde eller hemlighus i större skala” och härleder ordet från studentkompanier. Han tidsbestämmer det till slutet av 1920-talet. G:son Berg (1900) har sjada; göra sitt behov. Sjadis, tjadis är också vanligt i skolslang enligt Bergman (1934).

Anders Sundqvist diskuterar i Nysvenska studier (48/1968) utförligare de ovan nämnda teorierna om vårt ords uppkomst med utgångspunkt i ett brev som August Strindberg skrev till sin författarkollega Gustaf af Geijerstam år 1889, där han ber honom tala med en person, som vistas på samma badort, om en angelägenhet. Strindberg skriver bl a att: ”Denna affär kan afgöras i badhuset eller på schades en morgonstund Er emellan”. Sundqvist menar att ”det ord S använder här är annars blott känt i formen sjadis”. Och fortsätter han: ”Det tillhör inte dialekterna utan tycks ha uppkommit i studentkretsar. Ordet har lägre stilvärde än t ex klosett och toalett, men kan å andra sidan tjänstgöra som ett slags eufemism för ord, som står ändå lägre på ordens rangskala. Den strindbergska formen schades ger en antydan om vad som kan vara ordets etymologi. Förmodligen är ordet en ombildning av Hades genom anslutning till skithus.”

(åld so) feg, mindervärdig person. Uppgift från Uhrström (1911).

(rom) kyssa.

(sl med dial urspr) även sjana. Thesleff (1912) har ”sämre flicka, prostituerad”. Sjana används också som okvädinsord om kvinna i dialekt och kommer av sjana (vb); springa, löpa. Detta enligt Bergman (1934). Schånberg (1968) menar att schana är ett parord till glana, med hos Rietz (1867), i betydelsen ”våp”. Schånberg påpekar också att Albert Engström låter Kolingen använda ordet som nedsättande tilltalsord till sin svärmor fröken Svensson, när hon förebrår honom för att äta tunga, något som andra haft i mun. Kolingens svar: ”Schåpa dej inte schana, du äter ju ägg.”

Enligt August Strindberg (Svenska Öden och äventyr 2: 345) ”anträffas substantivet sjana i skriftspråket tidigast 1883”. Hjelmqvist (1903) menar att ordet skulle kunna vara identiskt med personnamnet Jeanna av vallonerna uttalat ”Schana” och att ordet hos dem, sedan det upphört att användas som namn, istället brukas som skämtsamt tilltal. Men med hänsyn till det dialektala sjane; fåne, utesluter inte Hjelmqvist möjligheten att sjana och Jeanna är etymologiskt oberoende av varandra.

(franska chancre; frätande sår av latin cancer; kräfta) sår vid könssjukdomar som syfilis och mjuk schanker.  ”Hist: sedan 1713”. (NEO)  ”En söndagseftermiddag, när fönsterluckorna är stängda och proletariatet dominerar gatan i ett slags löjlig dvala, finns det vissa strög som påminner om ingenting mindre än en stor schankersmittad stake, som skurits upp på längden.” (Miller 1934) ”Överkropp och schankersår, stelnade betraktelser, till vänster utgång.” (Hammarén 2001) ”... en fruktansvärd schanker förtärde hennes vagina och hennes ena lår var alldeles sönderfrätt.” (de Sade 2005/1785)

se sjapp.

 (sl) även sjas. Manlig prostituerad. I utrop som ”ge dig iväg! försvinn!”  Sjas(s)a (dial); jaga, skrämma bort, jäkta, flänga.

”nordöstskånskt för satan” och ”kraftig svordom”. (Ohlmarks 2004)