(dial) sexuell förbindelse. (BOL) Från samma källa också sängmôtt; sängkamrat (om barn).

(åld) en ceremoni som gick ut på att bröllopsgästerna följde de nygifta till brudsängen och såg dem krypa ner under täcket. Ursprungligen hade seden en rättslig innebörd då brudgummen övertog vårdnaden av bruden och förvaltningen av hennes egendom från hennes far. Seden nämns i våra landskapslagar och är troligen från förkristen tid. Bruket överlevde länge vid hovet och det berättas att Gustav IV Adolf sängleddes vid sitt bröllop med Fredrika av Baden år 1797. "Då bruden eller prinsessan Skön-Margreth äntligen om aftonen sängleddes och var ensam med sin gemål prinsen i brukammaren tog han henne i sitt knä och frågade henne  varför hon ständigt brukade handskar och verkade sörja så mycket." (Folksagan i Sverige 1 s 161) "Man åt, drack och festade, och snart väntade stunden då brudparet skulle sängföras, alltså ledas till sängs." (Lindström 2021 s 235)

(euf) inta sängläge; knulla.

(sl) man som går från säng till säng i sin kvinnojakt. ”...Evert Philipson, som tre fjärdedelar av landets kvinnor misstänker för att vara en oförbätterlig sänglöpare.” (Stiehler 1950)

(euf) knull. ”Slut på alla ångestladdade, korta och snöpta förälskelser och sängseglatser, slut på att valsa runt, slut.” (Arenander, Kärlek 9/1968)

(nyo) ) ”när man är så kär och dragen till sin sängpartner att man alltid ser till att så många kroppsytor som möjligt berör varandra när man ligger i sängen”. (SAO 2013)

 (sl) dansas med sängvän. Norsk slang har sengevalsen. Också tysk slang Bettbalett och dansk slang dynepolke, mavedans (magdans), madrasbal, madrasvals, knulldans med olika stilar, ställningar och steg. Se även köttvals och slängpolska. Också  fel/snedsteg i sängvalsen; bli med barn av misstag.

(sym) gå sängvägen; att skaffa sig karriär- eller andra fördelar genom att vara tillmötesgående sexuellt. Mest om kvinnor. ”Hist.: åtm. sedan 1980.” (SO)

(sl) se sängblomster.

(sl) älskare, älskarinna, sexobjekt.(se do) ”Sängvärmarna brukar kunna delas in i två grupper. Oftast rör det sig om brett flinande, after-shave-doftande affärskillar med storblommiga skjortor och bruna kavajer.” (Skantze 1993) ”En bunt tillfälliga sängvärmare (vi bytte varken samlagsställning eller telefonnummer).” (Drougge 2003)

(euf) samlag. ”Vid avskedet förmanade jag henne att i sin hemort icke låta märka eller utöva alla de kunskaper, som hon i Stockholm inhämtat och om hon till sist inte kunde motstå naturen och söta ords kraft icke omtala sina sängäventyr.” (Hallenstierna 1972/1700-t) Se även äventyr.

(sl) bajsa, skita.

(sl enligt slangopedia thailändska för "svidande röv" ett fenomen som kan uppstå vid skitande och bland annat orsakas av att man ätit starkt kryddad mat.

(euf) enligt en lista med namn och öknamn på 1700-tals prostituerade i Stocklholm, redovisad hos Lennartsson (2019 s 176),  finns öknamnet Barsärka med, vilket bör syfta på att hon uppträdde lättklädd eller naken. Söderwall (1898) har "särker, klädesplagg som betäcker kroppens  öfre del, skjorta" samt "klädesplagg, som af qvinnor bäres närmast kroppen" och citatet "särkin är näst kötteno" (Heliga Birgittas Uppenbarelser. Utg. af G. E. Klemming 1857—1884.)  Se vidare skam (4).

(nyo) ”onani, i motsats till samlag”. (SAO 2013)

(sl) sperma. Enligt slangopedia.se härstammar uttrycket från Uppsala.

(fi sv) finsktalandes sätt att uttala ordet kärring*.

se siamestuttar.

fornsvenska och norska sæte. Ett gemensamt germanskt ord och bildning till sitta. ”Hist.: sedan 1611.” (SO) 1 det man sitter på, t ex sittplats, tron och liknande, men i omskrivande, förskönande syfte också om det man sitter med. Tidningen Vecko-Revyn (9/84) menar att: ”Den prydliga och officiella benämningen är säte, ett ord man sällan hör eller ser, men vill man riktigt leta efter det bör man nog slå i lagtexter eller övriga myndighetsutövande alster där oanständigheten är av helt annan art än språkets.” Även högsäte; skämtsamt om stort säte. 2 (sl) smörja sätet; onanera.