(so) som Jona Elings uttrycker det i sin krönika: Pilla varandra i rumpan. (Ottar 1/2011) ”Pungspark på hela patriarkatet! Kastrera våldtäktsmännen!”

(sl) ”Vad varmt det är ute! Var det dumt att ta svarta jeans? Kommer jag att lukta pungsvett nu?” (Drougge 1998/2003) Se även pung och svett.

(lmo) när testiklarna okontrollerat byter plats och snor ihop sig.

(sl) könsorgan med tillbehör. ”De kan vara bra att ha. Men de måste hållas efter, jag rakar minsann mitt punkotek! säger Benjamin förnumstigt.” (Drougge 1998/2003)

(euf) 1 kvinnans könsorgan med tonvikt på kittlaren. ”Jag kände hennes lilla hårda punkt därinne. Låt fingret dansa runt den, runt den, runt den ...” (Martin, Kärlek 4/1965)  ”... trevade han sig fram och grep försiktigt om själva hjärtpunkten för hans brand och eldighet.” (Cleland 1965/1749) Och från samma källa: ”Men när hans hand med sina beröringar naturligen lockades mot mittpunkten...” ”Han spelade med tungan över bröstvårtan som jag kände var hög och stel, precis som punkten, punkternas punkt, bröstvårtans kära syskon därnere.” (Ardelius, Kärlek 2/1965) Även stödjepunkt (26-årig man). 2 penis. ”Om flera mödrar har sönerna sedermera berättat mig, att de från deras barndom bestämdt varnade sina kära gossar för att röra vid kroppens mest ömtåliga punkt. Och detta har verkat godt.” (Kleveness 1902) 3 bakdel. ”Åh, herrn ...! bönfaller hon, hennes nu högsta punkt lyser och darrar fortfarande efter föregående lektion.” (Coover 2007) 4 samlag. ”Anmärkningsvärt är att de förbjödo henne att kyssas, omfamnas och skriva kärleksbrev men lämnade den viktigaste punkten oberörd.” (Bergman 1922)

(sl) ofta om den kvinna som blir havande redan "första gången", när hennes mödom "punkteras". Byrman (1989) har punktera "befrukta en kvinna av misstag". Se vidare under mödom.

(sl) 1 få, ha punktering; fisa. Av det fisande ljud som uppstår då luften pyser ut vid en punktering. 2 uglösning. " Den manliga utlösningen är annorlunda än den kvinnliga, när du väl har fått den så är det som en punktering. Jag tycker om att cykla med fyllda däck." (Kalmér 2024 s 253)

1 (sl) ofta om den kvinna som blir havande redan ”första gången”, när hennes mödom ”punkteras”. Byrman (1989) har punktera ”befrukta en kvinna av misstag”. 2 (fisv lmo) hårklyvare, pedant, paragrafryttare. Se även kommaknullare.

(euf) penis. Lidaräng (1982) berättar att ”En man fick öknamnet Puntel efter det att en dam brukade kela med honom när han var liten och säga ’du lilla puntel’ (sannolikt bildat till punt, penis).”

(sjö) ”kund hos prostituerad”. (Dalnäs 2014)

(no) bröst om vilka Tryti (1985) berättar att ”Bryster i allminnelighet kalles gjerne ’pupper’ eller ’puppestell’, og en storbrystet dame er en ’puppal’. En spesialterm er verbet ’å puppe’, som vil si at spedbarn bare nipper til brystet i stedet for å suge skikkelig. ’Pupp’ opptrer også med spesialiserende førsteledd, i ord som ’struttepupper’, ’strukkepupper’, ’slaskepupper’ og ’hengepupper’ (da. hængepatter; sv. hängisar)”. I svensk slang finns pupp; kyss.

(sl) 1 (sbst) fitta. Puppan har också en viss likhet med ett lindebarn varifrån vi har puppa; docka, liten flicka av latin pupa med samma betydelse. 2 (vb) knulla. ”Nu gungar de på havets botten omslingrade i döden med kuk i fitta, slev i gryta, kudde i kuddvar. Fars kos hårlösa svans i mor. De puppade varann in i det sista.” (Nine Christine Jönsson, Kärlek 4/1965) 3 (vb) onanera. I någon av sina självbiografiska böcker berättar Ivar Lo-Johansson (1901—1990), enligt min sagesman, att hans morfar sa ”puppar du?”, när Ivar lekte med sin pitt. 4 kvinnlig homosexuell. 5 puppor; kvinnobröst.

(sl) kuk.

(sl) fitta. Folkmun.se har framstjärt*.

(sl) fitta. Se även luva.

(sl) kvinnobröst.

(rom) bak, rumpa. Ordet förekommer både hos Palm (1910) och Thesleff (1912). Bergman (1913) menar att ordet möjligen är romani och att det kan vara samma ord som ”Bul Rumpe”. Bergman jämför också med pure; strunt, stackare. Enligt Gibson (1978) kan ordet också vara ett skällsord typ knöl, kräk, arsle.

(åld) laxera*.  SO har ”hist.: sedan början av 1500-talet (Läke- och örteböcker)”: Fornsvenska purgera; rena, laxera av latin purgare; rena till purus; ren. Härav purgativ; avföringsmedel och purgatorium; skärseld.

(sl) 1 kuk. Purjolöken var en grönsak som associerade till penis, lust och fertilitet i germansk tradition. MacLeod/Mees (2006) menar att purjolöken var fallosörten, något som dock inte alltid klargörs i medeltida beskrivningar, eftersom många kristna författare ansåg detta faktum pinsamt. Se även lök. 2 purjo; bög.