(sl) öl som smugglas in på platser där det inte får förekomma, säkert gömt i pungtrakten i byxan.

(so) till man; ser ut som en kuk (pung) i ansiktet. Norska pungsvord för samma sak.

(sl) sperma*. Se även grädde.

(sl) omedveten blottning av könsorganet vid för liten och trång kalsong eller trosa. Se även klyfta.

se under kula.

(lmo) gör den som rättar till kulorna* i byxan.

(sl) pojke, man i sexuellt avseende. Se även mes. Pungmes är också en liten fågel.

(sl) enligt slangopedia.se: "Doften av sperma som bildas mellan pung och rumpa, även kallad mellangården*."

(sl) kuk. Se även nisse.

se under påse.

(sym) suspensoar.*

(so) som Jona Elings uttrycker det i sin krönika: Pilla varandra i rumpan. (Ottar 1/2011) ”Pungspark på hela patriarkatet! Kastrera våldtäktsmännen!”

(sl) ”Vad varmt det är ute! Var det dumt att ta svarta jeans? Kommer jag att lukta pungsvett nu?” (Drougge 1998/2003) Se även pung och svett.

(lmo) när testiklarna okontrollerat byter plats och snor ihop sig.

(sl) könsorgan med tillbehör. ”De kan vara bra att ha. Men de måste hållas efter, jag rakar minsann mitt punkotek! säger Benjamin förnumstigt.” (Drougge 1998/2003)

(euf) 1 kvinnans könsorgan med tonvikt på kittlaren. ”Jag kände hennes lilla hårda punkt därinne. Låt fingret dansa runt den, runt den, runt den ...” (Martin, Kärlek 4/1965)  ”... trevade han sig fram och grep försiktigt om själva hjärtpunkten för hans brand och eldighet.” (Cleland 1965/1749) Och från samma källa: ”Men när hans hand med sina beröringar naturligen lockades mot mittpunkten...” ”Han spelade med tungan över bröstvårtan som jag kände var hög och stel, precis som punkten, punkternas punkt, bröstvårtans kära syskon därnere.” (Ardelius, Kärlek 2/1965) Även stödjepunkt (26-årig man). 2 penis. ”Om flera mödrar har sönerna sedermera berättat mig, att de från deras barndom bestämdt varnade sina kära gossar för att röra vid kroppens mest ömtåliga punkt. Och detta har verkat godt.” (Kleveness 1902) 3 bakdel. ”Åh, herrn ...! bönfaller hon, hennes nu högsta punkt lyser och darrar fortfarande efter föregående lektion.” (Coover 2007) 4 samlag. ”Anmärkningsvärt är att de förbjödo henne att kyssas, omfamnas och skriva kärleksbrev men lämnade den viktigaste punkten oberörd.” (Bergman 1922)

(sl) ofta om den kvinna som blir havande redan "första gången", när hennes mödom "punkteras". Byrman (1989) har punktera "befrukta en kvinna av misstag". Se vidare under mödom.

(sl) 1 få, ha punktering; fisa. Av det fisande ljud som uppstår då luften pyser ut vid en punktering. 2 uglösning. " Den manliga utlösningen är annorlunda än den kvinnliga, när du väl har fått den så är det som en punktering. Jag tycker om att cykla med fyllda däck." (Kalmér 2024 s 253)

1 (sl) ofta om den kvinna som blir havande redan ”första gången”, när hennes mödom ”punkteras”. Byrman (1989) har punktera ”befrukta en kvinna av misstag”. 2 (fisv lmo) hårklyvare, pedant, paragrafryttare. Se även kommaknullare.