(sl) jag ska olla* dig.

(sl) från spanskans hola; hej. Här i betydelsen jag ska olla* dig.

(för sl) bög, homosexuell.

av fornsvenska aldon, aldin, bildning till fornsvenska alda; fruktbärande träd. 1 främsta delen av penis, som liknar ett ek- eller bokollon, ”lemmens hufvud” (som det heter i Hygienen för det fysiska äktenskapet 1901) eller glans penis. ”Hist.: sedan 1818”. (NEO) Ordet finns med hos Swedberg (1720-t) ållon med förklaringen glans*.

I Latinsk-Svensk ordbok (1952) står ”glans; ollon och fig. ollonliknande ler- eller blykula” dvs inget om penisollon. ”Voj trevliga djävlar medmera att jag var avundsjuk på Härje där han stod som en grekisk gud med det rödglödgade ollonet på väg in i Tappi Nannas ändlösa himmel, vojvoj vilket gurgel!” (Pohjanen 2003) ”’Gör som jag gjorde’, sade Curval, ’runka barnet över din kuk och vattna ditt ollon med hans sprut’.” (de Sade 2005/1785) ”Varma läppar runt ollonet, ena handen i ett hett skrev, den andra om ett bröst, egentligen en brusande dryck. 3 lufta ollonet (sl); runka, onanera. 4 (so) ditt djävla ollon. 5 skållat ollon; när något utförs jättesnabbt. Se även under troll.

(sl) kuk. En skalbagge.

(sl) tolettsits, där ollonet kan komma i kläm. Se även ollon.

se hål.

(sl) 1 nedsättande om ännu ej könsmogna pojkar och/eller deras ”omogna” snoppar. 2 svendom.* Se också  sven, svendom och kart.

(sl) sperma*, smegma*. Se även kräm.

(sl) onanist, runkare. Jämför ollon.

(sl) smegma*. Se även smör.

(smn) kuk.

(dial o åld) enligt Rietz (1867)  står uttrycken för  Ola Olsson och används i Ångermanland och Västerbotten som namn på de avträden som har två runda (O) hål på sittbrädet. Kallstenius (1902) nämner Ol-Osa, Olof Olsson, som en skämtsam benämning på avträde i Färnebo (Vrm). I Jämtland talade man om Ol-Orsa-kammarn och detta, enligt min jämtländske sagesman (f 1929), som har uppgiften (1940-t) från sin mor, för att det på dörren till hotelltoaletter ofta stod ”rumsnumret” OO.

(åld o euf) för samlag i samband med lusta, förhållande och umgänge. ”För att bli havande behövs det egentligen inte mer än ett enda tillfälle av köttslig lusta — vad är det då för mening att i rätten erkänna att man övat köttsliga umgängen — olovliga umgängen — vid åtskilliga tillfällen låtit sig lägras — av okänd man.” (Helgesson 2003) Och från samma källa: ”...där hon med honom hela natten plägat oloflig lusta uti hans egen säng till morgonen...”  "Sen tog Ösle-Per en ränsel och gav sig ut på vandring. Sent en kväll kom han till ett ställe, där mora i huset stod i olovligt förhållande till prästen i socknen." (Folksagan i Sverige 3 s 741) "Uppenbarligen var det ett antal borgare som hade fått för sig att änkan och häradsskrivaren Lorenz Holm skulle ha ägnat sig åt olovliga förlustelser." (Karlsson A & A 2020 s 26)

(euf) 1 könsakt. ”För några år sen drabbades jag nämligen av en olycka, som berövade mig förmågan att ställa till med olyckor.” (Bergman 1922) 2 komma, råka i olycka eller råka illa ut; mest om ogift kvinna som blivit med barn.  SO  har ”hist.: sedan senare hälften av 1300-talet (Fornsvenska legendariet)”. ”Till sist råkade hon i olycka som det heter.” (Bergman 1948) ”Det var han som ställde mor i olycka första gången [...] Lina förstod att den bonden måste vara förfärlig som ställer folk i olycka, men hon törs inte fråga Hedvig vilken olycka det kunde vara som Justina råkade ut för. Tänk om hon bröt benet likadant som farmor.” (Hellström 2010)

Byrman (1989) har förutom ”komma, råka i olycka” även ”hamna i olycka”, ”komma (sig) till olycka” och ”ställa sig i olycka”. Detta om kvinnor. Män kan ”råka i olycka för en kvinna” eller ”ställa en kvinna i (till) olycka”. Även ”det är rena olyckan” om den oavsiktliga graviditet det rör sig om i samtliga fall. ”Den där dumma gåsen’, sa hon hånfullt, hon kan inte titta på en karl utan att råka i olycka. Hon är en vandrande abort...” (Miller 1957) Man kan också råka ut för "en liten olyckla" dvs göra på sig eller blamera sig på annat sätt.

(euf) ”hon ska bli olycklig”; bli med barn av misstag. (Byrman 1989)

(smn) kuk. ”—Jamen, kan jag ligga här till i morgon bitti? —Självklart, svarade jag, samtidigt som min olycksbroder vaknade.” (Ekroth 2012)

(euf) om graviditet i det skämtsamma ”olycksfall i arbetet”.

(åld)  besvär här om menstruation.  ”Hist.: sedan 1617” (NEO)  ”Jumfru Lisas monatlige olägenheter...” (”Boken om Jösse Lunsbracka” 1700-t).