se därnere.

(euf) föda barn. Efter tyska niederkommen med samma betydelse. ”Hist.: sedan 1749”. (NEO) ”Hon ska nedkomma”, hon är havande. Byrman (1983) har ”typiskt kvinnouttryck men används mest på skämt”. Samma Byrman, fast nu (1989), har ”nedkomma officiellt och högtidligt eg falla (i barnsäng)” och nedkomst; i barnsäng; i det högtidliga ”vänta sin nedkomst”.

(euf) erövra någon sexuellt. ”Det påstås att 88 olika älskare fanns på listan som hertigen lämnade in till rätten — inte mycket att komma med om man jämför med en annan operahjälte, Don Giovanni, som ju hade nedlagt 1003 kvinnor bara i Spanien.” (Ur recension av operan Minnet av en doft om hertiginnan av Argyll i SvD 29/10-2005) ”Det är också den okomplicerade manliga sexualiteten vi möter när skribenten i grabbmagasinet Moore skryter om att ’lägga ner fler kjoltyg på en kväll, än vad du hinner med på en vecka’.” (Mejkade män och moderna myter. Ottar 4/2006) Se vidare under lägga (1).

mild svordom. ”Hist.: sedan 1921.” (SO) Nedrans också; fan också.  Jämför jäklar.

(euf) även nedre munnen, nedre regionen.  Könsorganen. Se även del och mun.

finskt skällsord (uttalas nääkeri) för neger.

tyska Neger, franska nègre; av spanska negro; svart, neger; av latin niger; svart. ”Hist.: sedan 1680.” (SO) Ordet började användas i Sverige i samband med slavhandeln. 1 (sl) stor kuk, då svarta anses särskilt väl utrustade mellan benen.  ”Senast berättade en man att farfar förevisat en plansch med ’negerpenisar’ på en lektion. Flickorna i klassen blev upprörda, reste sig för att lämna salen. —Lugn, lugn. Båten till Afrika går inte förrän i morgon’, sa farfar.” (Dahlgren 2013) 2 (sl) skit och skita i begrava, dränka, klämma och strypa en neger. Även lägga en neger(arm) i blöt om samma sak. ”Med ett ryck slet han ner strumpbyxorna och trosorna. Nu var den egendomliga frukten blottad. Vördnadsfullt lyfte han upp den ur dess kladdiga rede och började mumsa. Bängzon vände sig halvt om och fnissade: — Smakar negerbollen gott, chefen?” (Wahl 2003) 3 neger, nigger (so) uppfattas av många, inte minst de svarta själva, som mycket stötande och förnedrande. Ordet neger kom in i svenskan på 1600-talet och har ofta uttryckt missaktning och avståndstagande. I tolfte upplagan av SAOL (1998) betecknas ordet som ”något nedsättande”, medan ordet i den elfte upplagan (1986) inte kommenteras alls. I trettonde upplagan (2006) förklaras neger med ”person av mörk hy och afrikanskt ursprung” med tillägget ”kan uppfattas som nedsättande”. I den 14 upplagan (2015) heter det "Nedsättande. Använd hellre svart (person)." Vissa försöker försvara ordet med att det latinska grundordet niger bara betyder svart. Många anser neger vara ett helt neutralt ord, medan de flesta däremot menar att nigger är oerhört nedsättande. I amerikansk slang finns reggin omvänd stavning av nigger och lika nedsättande. Men även nigger har en gång ansetts neutralt vilket följande utdrag ur SvD från 1930 tyder på: ”den amerikanske niggern, jazzkungen”.

I svensk dagspress tycks ordet neger värdeneutralt fram till omkring 1990. Tar vi en titt på riksdagens protokoll, där allt som yttras inför kammaren nedtecknas, kan vi i detta material notera att ordet neger användes senast/sist 1989. I USA blir ordet negro problematiskt först mot slutet av 1960-talet och istället börjar ordet black användas. Under de senaste årtiondena har så black fått lämna plats för först afro-american och sedan african-american.

I Detroit i USA lades 2007 det förhatliga ordet nigger i en kista och begravdes en gång för alla. Men det finns också svarta i USA som med stolthet använder ordet nigga om sig själva. Ett annat gångbart ord är eufemismen nizzle.

Nigger är idag ett mycket vulgärt ord för många engelsmän och amerikaner. Till och med personer som  använder  ord  närljudande med nigger kan råka illa ut. En viss David Howard sa till sina medarbetare att de måste vara  niggerdly med utgifter eftersom ekonomin var ansträngd.  Ordet betyder överdrivet sparsam och har inget med ordet nigger att göra. Trots detta tog många anställda illa vid sig och Howard tvingades sluta. En annan britt använde ordet niggling; knåpgöra i ett arbetsmejl och fick mycket kritik för tiltaget. Inte heller niggling har något med nigger att göra. 

Ett bageri i Sjöbo (Sk) får i januari 2004 en anmälan mot sig för att de skyltar med negerbollar, ett sedan länge (åtminstone från mitten av 1900-t) vedertaget namn på en sorts chokladboll beströdd med kokosflingor. Men då anmälan görs av en icke svart, och därför i juridisk mening icke personligt drabbad person, lämnas den utan åtgärd. Om en färgad person däremot gjort en anmälan hade saken kommit i en annan dager. Bageriet ordnar en pristävlan om ett nytt namn (vinnare Branco-bollar efter tillverkaren BRöderna ANderssons COnditori) och kallar under tiden bakverket för x-boll.

Historien får en fortsättning när en knalle under Sjöbo marknad i Skåne 2005 säljer t-tröjor med texten: ”Rädda negerbollen” och blir anmäld för hets mot folkgrupp. Bakom anmälan står vänsterpartisten Thomas Strandquist i Växjö som menar ”att även om man syftar på kakan så är ju ordet neger historiskt ett skällsord. Även om man har kallat kakan för negerboll länge av okunskap så är det kränkande mot många människor”. Han tror visserligen inte att anmälan kommer att leda till något, men som han säger: ”Målet är främst att skapa en opinion och debatt kring främlingsfientlighet och olämpliga och kränkande ordval.” Uttalandena görs i YA (23/7- 2005).

Den 6 maj 2010 ropas bistrons meny ut, på ett X2000 tåg mellan Göteborg och Stockholm, med följande slutkläm: ”... och så har vi negerbollar också”. Många resenärer reagerade och SJ beklagar ordvalet: ”Inte särskilt smart eller korrekt”, säger biträdande presschef Ulf Wallin till Sveriges Radio Väst.

En del ironiska protester har följt i debattens spår som att kalla negerbollen för afroboll, etnisk boll, tjockisboll eller gambiaskallar med mjäll. Några caféer och konditorier har löst problemet med den kontroversiella bollen med att annonsera ut den som Kalla den vad du vill eller som Kafé Kaka i Eskilstuna väljer att kalla den En sån där. Budskap med tillhörande bild finns hos Batra (2008).

Noteras kan att negerboll togs upp i 1986 års  upplaga av SAOL och betecknades då som "vardagligt". Inga som helst kommentarer om att ordet skulle vara nedsättande. Negerboll betecknades som vardagligt också i en upplaga som utkom 1998. När så nästa upplaga kom 2006  föreslogs chokladboll som ett bättre alternativ än negerboll. Det hela slutade med att ordet försvann helt i 2015 års SAOL.

I en artikel på DN.se berättas under rubriken ”Kvarteret Negern får nytt namn” (24 jan 2010) att stadsbyggnadsnämnden i Karlstad beslutat stryka namnet Negern på ett kvarter i staden. Området fick namnet efter den stora branden 1865, då staden byggdes upp igen. Kanske kom namnet till efter Harriet B Stowes roman Onkel Toms stuga. Den kom 1852 och sägs ha varit den utlösande faktorn till det amerikanska inbördeskriget som slutade samma år som Karlstad brann. Stowes roman blev den mest sålda boken i världen efter bibeln på 1800-talet.

Redan 1986 var frågan uppe i kommunfullmäktige men då avslogs motionen. Nu har debatten tagit fart på nytt när den ideella organisationen Centrum mot rasism engagerat sig i frågan och överlämnat en protestlista till kommunen. Den protesten ställer sig ordförande i stadsbyggnadsnämnden Håkan Holm (S) bakom då han menar att ”Vi tycker inte att man ska ha ett kvartersnamn som människor känner sig kränkta av.” Kristdemokraternas (KD:s) gruppledare i Karlstad Peter Kullgren tycker däremot att namnet borde få vara kvar då han anser att: ”Det är ett gammalt namn, och om vi fortsätter med att ta bort namn som vissa känner sig kränkta av så kommer vi i framtiden att ha en ofantligt fattig kulturhistoria.” Namnet blir nu istället Tingvallastaden.

Utanför Älvdalen i Mora kommun ligger en liten by med namnet Negerbyn. Efter uppmaning från Afro-svenskarnas riksförbund har kommunen vänt sig till Lantmäteriet med en förfrågan om att få byta namn på byn. Förbundet anser nämligen namnet rasistiskt. Namnet har byn fått för att det en gång i tiden fanns kolmilor där. Kolarna som arbetade där blev svarta av kolet, därav namnet Negerbyn. Nu vill kommunen byta namn till Kolarbyn. 

I SvD (22/4-2010) berättar Lina Kalmteg under rubriken Penguin tvingas kasta boken om pasta att australiensiska Penguin drar in 7 000 ex av sin The Pasta Bible. Detta sedan man upptäckt att ett recept, förutom tagliatelle, sardiner och prosciutto även innehöll ”salta och färskmalda svarta människor” dvs black people. Istället skulle det ha stått black peppar; svartpeppar. Receptet har kommenterats som kannibalistiskt och än värre blev det när Penguins förlagschefen sade sig inte kunna förstå hur ett sånt fånigt misstag kunde få någon att känna sig förolämpad.

När Bonniers ger ut en nyutgåva av Agatha Christies klassiker (2007) ”Tio små negerpojkar” heter den ”Och så var dom bara en ...”. Det finns ju ingen anledning att göra folk ledsna, säger en talesman för förlaget enligt TV 2:s Kulturnyheterna (11/1-2007). I USA däremot ändrades titeln redan ett år efter det att boken först kom ut, 1940. Tyskans Negerkuss och Mohrenkopf samt franskans tête de nègre har det också stått strid om.

En elvaårig pojke från Rösjöskolan i Sollentuna kom en dag i november 2017 hem med  ett papper fullt med glosor som skulle böjas i singularis och pluralis.  Ett av orden var negern. Nu anmäls skolan till diskrimineringsombudsmannen DO och läraren som gjort upp listan med ord hotas av avsked. Det är pojkens pappa  som anmälde skolan. Pappan, själv svart,  menar att övertrampet rör sig om hets mot folkgrupp.

Radioteaterns uppsättning ”Ungdom utan Gud” efter den österikisk-ungerske författaren Ödön von Horváths bok ”Jugend ohne Gott ”(1937) som handlar om rasism i 30-talets Tyskland och där ordet neger används nio gånger i ursprungstexten. Där heter det bl a: ”Alla negrer är sluga, feta och lata” Den 20 juni 2015, åtta dagar innan premiären, skjuter ledningen upp föreställningen på obestämd tid. därför att ”man behöver mer tid för att förbereda den debatt som kan uppkomma i och med att n-ordet* används i föreställningen.” Senare bestäms att manuset ska omarbetas, bl a ska det förhatliga n-ordet ersättas med ”dom i kolonierna”.

Fredrik Sjöberg berättar i artikeln  Näckrosen har plötsligt blivit mycket gammal (Under Strecket SvD 19 aug 2018) hur en pensionerad lärare i svenska och religionskunskap och samtidigt botanist  reagerat på en uppgift i Nordens Flora (Bonnier Fakta) där man ändrat  kulturväxten negerfrös namn till nigerfrö.  Sjöberg menar att "När det gäller negerfrö, en solrosliknande nyttoväxt från Afrika som förekommer förvildad på platser där man sprider fågelfrö, så är  naturligtvis  tanken rimlig att namnändringen på något sätt står i förbindelse med den infekterade frågan om yrkestiteln på Pippi Långstrumps pappas visitkort. N-ordet ska som alla vet  utrotas. Gott så."  Men  i det här fallet är namnändringen  fullt legitim. För, som Sjöberg säger, så  är "negerfrö  en sentida felöversättning av engelskans Niger seed. Niger syftar här på floden med samma namn, som i sin tur är ett tuaregiskt ord som inte har något med människans hudfärg att göra".

(sl) lägga en negerarm i blöt; skita.

(sym) klarinett.

se under neger (3).

(sym) en rund kaka bakad med smör, havregryn och kakao och överströdd med pärlsocker och kokosflingor.

1 (so) allmänt om kvinna. 2 stålboll som används vid disk för att ta bort hårt sittande matrester.

(fisv) chokladöverdragen skumboll, mumsmums.

(fisv sl) chokladkräm. Uppgift från Göran Ek, Helsingfors.

(lmo) kaffe.

(eng)  förhandling. Inom BDSM* en form av kommunikation där deltagarna diskuterar sig fram till vilka krav, ansvar och gränser som ska till för att nå en lämplig lösning för alla.

(fra) ”samlag à la negress, samlag bakifrån med båda i knäböjande ställning”. (Hertoft 1989)

(sk) naken.

(sl) nekrofil*.