FULA ORDBOKEN

näsa

från tyskan. 1 (euf) klitoris. I en novell i samlingen Die hundert neuen Novellen (München 1907) av Anthoine de La Sale frågar en värd, till gästernas förnöjelse, sin lille son, som varit med sin mor i kvinnobadet, vem av kvinnorna som hade den största fittan: ”Då menade barnet: ’Den hade säkert min mor, den vackraste och största, men den hade en så stor näsa.’ ’Så stor näsa’, utropade fadern, ’du kan gå, du är en duktig pojke’.”. (Enligt Jan Ivarsson i Simrishamn lär Antoine de La Salle ha skrivit Cent Nouvelles redan 1462.) 2 pudra näsan; besöka toaletten. ”Hon skulle väl pudra näsan, svarade han...” (Drougge 2011) 3 lägga, vända näsan i vädret; dö. "Han hette Lars Eliasson, han var fyrtio år gammal, han var inte vidare vacker, men han hade tjugo tusen kronor i modersarv och skulle få lika mycket efter far sin, när denne vände näsan i vädret en gång." (En friarefärd ur Moberg 2023) 4 tyskarna har ett uttryck wie die Nase des Mannes so ist sein Johannes enligt vilket näsans storlek och form avslöjar manslemmens.

Redan Rabelais (1945/1500-t) var inne på den tankegången då munken Johan Kötthackaren yttrar sig om sin ”vackra” näsa: ”Enligt sann munkfilosofi beror det på att min amma hade mjuka bröst: medan jag diade henne, sjönk min näsa in däri som i smör, och där utvecklade den sig och växte som degen i baktråget. De hårda brösten hos ammorna gör barnen plattnästa. Men hör nu på något roligt! Av näsans form ser man att jag har mina don i ordning.” Jämför fot (2).

Öhrn (2005) tar upp ett fall där en näsa kan tolkas falliskt med utgångspunkt från Jakob Bokhandlares anletsdrag (Nilsson Piraten 1937): ”Här ställs näsan mot ögonen och visar på den motsättning som bor i honom (rädslan för kvinnor kontra behovet att visa sin manlighet): ’Den böjda, framspringande näsan gav ett intryck av kraft och djärvhet som strax dementerades av de goda, gråblå ögonen vilka utstrålade melankoli’.”  

"En 'riktig' näsa var viktig också för kvinnorna. En lång näsa ansågs i 1200-talets Sicilien tyda på promiskuitet*, och kvinnor som begick äktenskapsbrott kunde dömas att mista näsan. Om en nunna saknade näsa kunde orsaken vara  att hon själv skurit av den för att göra sig mindre attraktiv. Detta som en sista desperat  åtgärd för att bevara sin jungfruliga dygd, när klostret föll offer för plundrande soldater."  (Ännu har ingen avslöjats av sin näsa. Understrecket SvD 1 mars 2017)

”Kära syster! Våra män skulle hela året äta olika slags kött om de bara kunde få. Varför kan inte vi, åtminstone för i natt, smaka på magisterns kött. Efter hans näsa att döma måste han vara utrustad som en kejsare.” (Aretino 2008)

Den tyske öron-näsa-halsläkaren Wilhelm Fliess (1858—1928) menade i sin avhandling Die Beziehungen zwischen Nase und weiblichen Geschlechtsorganen att det fanns ett samband eller en relation mellan kvinnans könsorgan och hennes näsa. Bl a pekade han på att kvinnan ofta blöder näsblod under (eller istället för) menstruationen. 5 syfilisnäsa I Fredmans Epistel nr 48 heter det: ”Akta näsan på dej/ För hvar vacker flicka.” En skämtsam uppmaning till Movitz att akta sig för venerisk smitta. 6 (euf) näsavsöndring; snor. ”Något för bordssällskapet så obehagligt som att man avlägsnar en större näsavsöndring bör dock ej ske vid bordet. Är detta nödvändigt — och det naturligtvis bättre än att sitta och ’supa snor’— sker det så obemärkt och tyst som möjligt.” (Saxon 1914) i utttrycket skita någon på näsan. I ett mejl skriver uppgiftslämnaren Nils Larsson: "Min fru nämnde i dag ett uttryck som hennes mamma brukade använda: SKITA NÅGON PÅ NÄSAN. Henne skiter man inte på näsan. Kanske ett gammalt uttryck som få använder numera. Min svärmor var född 1911 och kom ursprungligen från Lilla Komö utanför Lysekil, men bodde större delen av sitt liv i Rönnäng på Tjörn."  Nils Larsson menar vidare att uttrycket skita någon på näsan kan vara besläktat med uttrycket skriva någon på näsan som  ju innebär att man försöker påtvinga någon egna tankar och åsikter på ett mindre taktfullt sätt.  Kanske är skita någon på näsan en förvrängning eller förstärkning av det språkligt sett tamare skriva någon på näsan.

Det har bara lyckats mig att att hitta uttrycket i följande icke källangivna utdrag i synonymer.se: " Om allt verkligen skulle skita sig och det inte ens skulle bli några tusen sålda ex i Japan finns det åtminstone en sak som Johan kan tänka tillbaka på med glädje. —Det var nog ganska bra att man inte lät någon skita sig på näsan, säger han eftertänksamt."

 

näsdukskod

se hanky code.

nässelsnår

(sym) fitta med tonvikten på behåringen. Se även snår.

nässex

se nasalsex.

nässla

(euf)  gå och plocka nässlor, brännnässlor; om att besöka utedasset bakom vilket det ofta växte nässlor. Jag minns från min egen barndom på 1940-talet att någon vuxen ofta varnade mig för  brännnässlorna som växte runt utedasset.

näste

(euf) tillhåll. 1 (fisk)näste; fitta. Se också fågelnäste. 2 osedliga nästen; bordeller (Nyström 1885) och otuktsnäste; bordell (Pred 1990).

nät

(sym) kvinnans könsorgan. ”Hon kände att den var pigg som tusan, en stor fisk beredd att simma in i nätet.” (Jussopov 1983/1920-t) Se även fisk.

nätflirta

(nyo)) ”flirta* med någon på en chattsida eller liknande på internet”. (NyS 2015)

nätporr

även dataporr. Pornografi* som finns tillgänglig på internet. Enligt  Nyordsboken (2000) är orden belagda första gången 1995. 

näverfitta, näverkunta

(dial) snusdosa av näver. Se även fitta och kunta.

nävkamp

(sl) dels vitsigt om sådana samlag då handen (näven) gör hela jobbet. Numera också om s k fistfucking (eng); när mannen kör in hela näven i kvinnans slida. Danskan har naævebol, næveknep för fistfucking*. Se även fistfuck.

nödbroms

(lmo) p-piller, preventivmedel*.

nödig

(euf) efter tyska nötig. Ett 1500-talsord ofta använt i sammansättningarna skit- och pissnödig*. Vid dessa symtom bör ett nödighetshus uppsökas. Enligt Ingers (1977) är nödighetshus ”lundensisk slang”, och funnet i ett brev från 1874. Nödig är avledning av nöd; att befinna sig i en svår belägenhet. ”Ingen av er, barn, vet väl va riktig nöd vill säga. — Jo, fröken, de e när en e mycke nödig.” (Ohlmarks 2004)  " Så blev jätten nödig och när han uträttat sina behov pustade han en stund." (Gustavsson2021 s 44) Bergman (2007) påpekar att vi svenskar är rätt ensamma om att använda ordet nödig i avföringssammanhang. Danskan har t ex nödig; ogärna och engelskan needy med betydelsen fattig.

nödingång

(sym) 1  fitta. 2 toalett. Se också nödutgång. 

nödstation

(lmo) dass, toa, toalett.

nödtorft, nödtortfhus

(euf o åld) förrätta sitt nödtorft; uträtta sina behov, vilket kan ske i ett nödtorftshus. Ordet är sammansatt av nöd och tarva; behöva, och det är således fråga om behov som är av nöden.  Nödtorftshål; arsle, ändtarmsöppning. ”Jag minns också en gammal man [...] som lockade in mig på avträdet. Där satte han sig som om han ville förrätta sin nödtorft, ställde mig sedan mellan sina knän och gnuggade mig bakifrån med sin kuk.” (Salten 1983) 

nödutgång

(sym)1 röv, arsle. ”Är den inne? emergade den heterofobiska ster när den oralsexfixerade TheAnt placerade sin randiga pitt in i hans uppspärrade nödutgång.” (QuakeNet 1 juni 2006) 2 utedass.  Dit den nödige  sökte sig innan spoltoaletten.  Se också nödingång.

nödvändiga, det

(euf) 1 könsakten enligt kvinna 50. Antingen ett tvång som måste göras eller ett absolut måste. ”Han: — Skall vi göra det nödvändiga? Hon: — Om du nödvändigt måste!” 2 könsorgan. I latinet talas det om necessariae partes (nödvändiga delar) eller loca (locus; plats, rum) neccessaria och ibland enbart om necessaria. 3 onani, onanera. ”Så att jag kunde smyga mig in i badrummet och göra det nödvändiga.” (Fossum 2006) 4 det nödvändigaste; förrätta sin nödtorft*. ”En gammal engelsk dam är sjösjuk och har legat dag och natt ända sedan Reykjavik i en hvilstol på däck. [...] När hon sköter det nödvändigaste är mig en gåta.” (Engström 1913) 5 nödvändighetshus (euf) dass. ”... med eget anus nödvändighetshus andras annex ett förråd extrahus...” (Hammarén 2005) Se också under nödig.

nöje

(euf) könsakt. ”När nu både mannen och qwinnan fullgjort sitt nöje, skiljas de åt lika som missnögde; ty efter sådant arbete blir man gerna melancholisk samt känner någon swårighet i Hufwudet.” (Linné 1979/1700-t) "Hon sade att hon gift sig med kapten Peter Grant, en skotsk officer, och hon ville ej tillåta mig att förnya mitt nöje." (Boswell 1951) "När jag var i båten fångade jag en mycket vacker karibisk kvinna, som den nämnde herr Amiralen [dvs.Columbus] skänkte mig, och när jag hade tagit henne till min hytt fick jag lust att bereda mig nöje med henne." (Lindström  2021 s 228) Det hela utspelar sig i november 1493 utanför  Santa Cruz  ombord på Columbus skepp och beskrivs av  en  viss Michelle. 

nöjesfält, nöjespark

(sym) 1 ett ställe där man kan roa sig. ”Samlag är kul. Det är som att åka karusell när man ändå har betalt inträde till nöjesfältet och känner att man lika gärna kan göra det bästa av alla de obligatoriska upp och ned och hela lokalfärgen och atmosfären med alla lyktor och alla som ser en där. Dessutom är det enda nöjet som finns i den här stan.” (Hite 1977) 2 fitta. 3 säng. 4 kvinnobröst, där en av attraktionerna är berg- och dalbanan. Se också Gröna Lund och park.

TILLBAKA TILL TOPPEN