(sl) tampong*. Se även raket.

1 (sl) fitta. 2 muss (dial) kyss. Se även myssa.

(smn) könsorgan. Se även pigg.

(sl) uselt knull, en musliknande snabbis. ” ’Förlåt för att jag kom för tidigt’, säger jag och känner mej som ett mussepiggligg.” (Regnskogspatrullering ur Din Geografi 2006)

(sl) mens, menstruation*.

(sym) fitta. Latinets  musculus; egentligen liten råtta och diminutiv till mus, råtta.  ”... vulvan är ’oestetisk’ och frånstötande för att den är ’molluskartad’: den ser inte bara ut som en mussla, utan den känns också som en mussla som utsöndrar sekret vid beröring och smakar som en mussla eller snäcka. I ett otal förgångna och nuvarande samhällen har också de kvinnliga genitalierna jämförts med dessa blötdjur.” (Duerr 1996) Och från samma källa: ”Men musslan är inte bara fuktig och slipprig, utan den sluter sig snabbt vid beröring och håller fast den som tränger sig in.” ”Nu insåg jag vilken pärla jag hade i min mussla...” (Salten 2009) ”Älskogsmjöden rinner ur musslans suckande mungipor.” (Hästbacka: Till min älskade och hennes fitta. Subaltern 3/2006)

Symboliken framträder klart i följande båda citat: ”Sedan for han med fuktade fingertoppar över bröstet och magen ner mot musslan, som villigt öppnade sig en smula.” (Salten 1983) ”Paolo fastnade för mig redan första minuten och med italienarnas vanliga brist på takt satt han och betraktade mig ogenerat och oavbrutet medan han omsorgsfullt bräckte upp mussla efter mussla och sög i sig med stor vällust.” (Arenander, Kärlek 14/1970)

Denna symbolik drevs till sin spets av Carl von Linné (1707–1778). Felix Bryk (1951) menar att Linné ”inför en ny terminologi för musslans skal” där ”hans fixering vid vaginan närmast blir en tvångsföreställning”. Och, fortsätter Bryk: ”Bilden av det kvinnliga könsorganet behärskade till den grad erotikern Linné att han förleddes att ge en naturvidrig bild av musslan. [...] När det gällde mjukdelarna ställdes musslans morfologi på huvudet. Fram blev bak och uppe blev nere, på grund av hans fixering av den allestädes närvarande vulvan. Han urskiljer hos det närmast livlösa skalet en vulva med labia laevoria, nymphe, hymen, nates, anus, pubes. [...] Musslornas artnamn erhöll i linje med detta betraktelsesätt namn som scortum (hora), meretrix (glädjeflicka), deflorata, prostrata (prisgiven till otukt), dysera (olycklig kärlek), concha (kvinnliga lemmen)...”

 Linné ordnade växter efter naturen hos deras fortplantningsorgan och utrustade dem med ett spännande människoliknande kärleksliv. Vad gäller blommor och deras beteende så har Linné mängder av hänvisningar till ’promikuösa samlag’, ’ofruktsamma konkubiner’ och ’brudsängen’.

franska moustache av italienska mostaccio. 1 (sl) fitta, fitthår. Norsk slang har Stalins barter (mustascher) som avser den del av könshåret som syns nedanför bikinitrosa eller baddräkt. ”Men du sköter väl bikinilinjen? —Varför skulle jag göra det? Ingen kommer ändå i närheten av min missprydande hårväxt.” (Drougge 1998/2003) 2 (sl) mexikansk mustasch som skapas när mannen drar ut sin lem efter fullbordat samlag och stryker av den mot partnerns överläpp,

(euf) kraftord, ed. Av must;  koncentrat av kraft- och smakgivande beståndsdelar i näringsmedel. Även om överförd fysisk kraft. ”Bergsbestigningen sög musten ur honom.” ”Hans svor mycket, han använde också rikligt med mustord. Svärjandet kan ju verka som en utarmning av språket, driva ordfattigdomen till rena pauperismen. Hans påstod sig älska varje stavelse i det svenska språkets ordskatt; de fula orden rätt använda bidrar till språkets nyansering.” (Hedberg 1950)

(sl) fitthår.

(sl) knull sett från mannens sida. Se även åk (1).

(lmo) ”En kollega tillika mentalskötare och hojåkare brukar använda ordet. Han använder ordet i betydelsen sätt att förföra kvinnor t ex med ting som en motorcykel, men även alkohol kan vara en musöppnare...” (Man, Gbg)

(sl) små, platta kvinnobröst. Se även under öra.

(albanska) skit.

(lat) manslem*, enligt Chorier (1967). Jämför muto, mutto.

(lat) poetiskt för manslem*, enligt Latinsk-svensk ordbok (1952). Adams (1982) menar att ordet är av okänt ursprung, men besläktat med namnet på äktenskapsgudinnan Mutunus Tutunus. Enligt Adams är mut(t)o att betrakta som vulgärt.

(sl) 1 fitta. ”Hist.: åtm. sedan 1860-talet.” (SO) Antingen en hopblandning av mus och kutta eller av mutta (dial) liten grop. Med hos Thesleff (1912). Därav charmmutta; prostituerad. Uhrström (1911) berättar om att spela mutta är ett kulspel, där det gäller att rulla ner kulan i en grop. ”Och råspråket* spricker fram medan han flåsar och befruktar stort, det finns bara en stor mutta, himlen är lungorna och jorden en enda stor mutta utan måtta som gör oss matta...” (Säfve 2002)

”Nej, säger Cia, jag har ett sköte eller en mutta, som min mamma kallar det. Flickor har ingen snopp, det är pojkar som har det.” (Aigner 1983) ”— Nej, hon var inte bra. Hon la upp muttan som om det varit en tallrik ärtsoppa. —Men punschen, den fick du hålla med själv.” (Andersson, Kärlek 14/1970) Jämför tuttemutta. 2 mutt, mutta; lesbian. 3 muttar; kvinnobröst. 4 (dial) kissa bl a hos Nordlander (1886) i barnrimmet ”Visseri lull mutt byksera full”. Se vidare under mutter, muttra.

(sl) fitta. Se även spricka.

(euf) fittan.

av tyska (Schraub)mutter; till Mutter i betydelsen livmoder. 1 (sym) fitta; passar skruven* som hand i handske. 2 (måns och rom) enligt Palm (1910) ”urin = junk”. Med även hos Thesleff (1912). Olof Gjerdman har i sin artikel Två förbrytarordlistor från 1840-talet (1947) med mut(t)ra kasta vatten, som han menar kommer av sanskrit mutraya, mutrayati ’to mieturate’. Enligt samma källa även mut(t)er sanskrit mutra; urin och hindi mut, mutr. Lindell/Thorbjörnsson-Djerf (2008) har mutter, muttjer; urin och muttertero; kissnödig.