(sl) fitta. Jämför murra.

(sl) fitta, fitthår. Murva är egentligen en pälsmössa. ”Nu har hon vräkt ut och in på allt, inklusive murvan.” (Drougge 1996) ”Jag borrar mig in och känner hur hennes lystna murva knådar min biff* så den blir ännu hårdare.” (Drougge 1998/2003) Murva en brud; smeka en brud på fittan. ”Man fick ta henne på brösten i vattnet och murva henne också, men bara utanpå baddräkten.” (Magnusson, Kärlek 14/1970) Wiklund (1999/1940-t) beskriver fenomenet så här: ”Grabben ifråga låste då tjejens armar och körde upp den fria handen i hennes skrev. Där stod han länge och grävde, nöp och rotade. Utanpå kläderna, men ändå.”

(sl) fitta. Annars mest nedsättande om journalist; tidningsmurvel. Ordet ”hist.: sedan ca 1850”.  (NEO) Murvel (sv dial); liten tjock pojke, liten tjur och argsint karl.

(smn) fitta.

(sl) fitta.

(euf) kvinnligt könsorgan.

fornsvenska och isländska mús.  Germanskt ord och samma som engelska mouse. 1 ett av de äldsta (dialekt ursprung) och än idag mest använda folkliga orden för kvinnans könsorgan. Använt sedan århundraden tillbaka i en lång rad språk, t ex engelska mouse och tyska Maus, vilka i slang också kan stå för kuk.  SO har ”hist.: sedan ca 1755”. Ordet finns med i Jesper Swedbergs Swensk Ordabok (1720-t) där han förklarar det med ”membrum genitale foeminineum”; feminint könsorgan. Bergman (2007) påpekar att vårt ord ingår i västgötska förmusalapp; förkläde.

Kopplingen har förmodligen uppstått pga musens mjuka päls. Lindström (2002) ser en annan likhet nämligen att den kvinnliga musens trekantiga form något påminner om musens spetsiga nos. Se även bäver, ekorre, katt.

Mus är alltså ett gemensamt germanskt ord som också har motsvarighet i flera indoeuropeiska språk, t ex latinets mus och grekiskans mys. Wessén (1982) menar att ordet troligen är bildat till en rot med betydelsen gnaga. ”Hon har ej haft någon brillante uppfostran, kan ej fransyska eller spela clavér men har ett gott naturligt förstånd, är av borgarhärkomst och har ej fört i boet, såsom mannen säger, annat än musen och kristendomen.” (Hallenstierna 1972/1700-tal) ”Ni får åtminstone tillstå att jag rasat med er och tagit er m-s. Hon förstår nog att jag ej släppt er för mindre.” (Hallenstierna 1972/1700-t) ”Bröstena dina, att ta om, lårhuden mjuk som sammet, och musen din — så fin och så len — ja len som en musunge.” (Hon — den enda ur Kärlekshistorier 1984.) ”Den här gröten är kokt i en gryta och inte i en apa./ Tre timmar innan min pick börjar att stå/ börja kokerskans mus på att gapa.” (Ögl) ”Här är min mun och här är min mus, sa flickan, släckte ljuset.” (Ordstäv) ”Jag är skicklig på att mumsa mus vill jag lova.” (Kontakt. Fib/Aktuellt febr 2000) 

Carl Michael Bellman (1740—1795) skrev i sin ungdom följande satir som inleds "God afton min Fru Pastorska", där en kaplan och en kyrkoherdefru samtalar. Prästerskapets dubbelmoral får vi en antydan om i följande strof, som ägnas den sinnliga njutningen. "Lybske korvar och Brunnsviks mumma/ Öl i ämbar och stora krus/ Courage min lilla gumma/ Lät mig ta din lilla mus/ Alltför gärna min herr Magister..." Här har någon  moraliskt anfäktad avskrivare  senare ändrat "min lilla mus" till "en pris snus".

 Att detta lilla oskyldiga ord kan orsaka skandal långt in i vår tid, ger författaren Anderz Harning (1938—1992) exempel på i kåseriet Hemska ord i stället för förfärliga ord (DN 21/11-1985): ”Ibland minns man med visst vemod de gamla goda tiderna. En gång på 60-talet blev jag blixtinkallad till ett av mina barns dagis. Något förfärligt hade hänt. Det var så hemskt att föreståndarinnan inte kunde tala om det på telefon. Jag störtade iväg till dagiset där såväl barnet som föreståndarinnan väntade upplösta i tårar. Det visade sig att min älskade lilla Camilla hade benämnt sitt organ med ett förfärligt ’djur ord’, hon hade nämligen sagt ’musen’. Ett sött ord som vi använde inom familjen. Jag vägrade lova att aldrig, aldrig mera använda ett så snuskigt ord. Eller som föreståndarinnan sa: Det här är ju ett barnavårdsärende. Ni vet ju att det heter framstjärten och bakstjärten.”

Ändå dominerar det positiva kring ordet och dess naturliga mjukhet kan ytterligare understrykas vilket följande exempel visar: ”Och nog är jag karl att försörja och förlåta och älska och göra mitt bara jag får frid i kåken; och ungen är go att hålla i famnen hocken fan det än är som avlat den i gomusa på Gunsan." (Monolog vid matdosan ur Einstein i Fruängen 1995.)

I en anonym hordikt från 1700-talet, presenterad i Köttets poesi (1995) ställs frågan: ”Hvad är en mus? Inbildningsgåfvans Norr/ en ungkarls hopp en Brudgums fingerbår/ en Jungfrus utanlås hvars reglar straxt förstöres/ ett kallkök där i hast en hoper slisk hopröres.” 2 jaga mus, kväva en mus och använda joysticken* och musen; knulla. 3 mus; lesbian. 4 onanera i det datainspirerade uttrycket to double-click your mouse. I svensk version klicka på musen samt trimma musen och musbus om samma sak. 5 trådlös mus; uttryck för att det är fritt fram igen efter mensen*.

(sl) 1 smeka någon intimt. 2 fitta. 

(sk o so) liten skit till karl. Se även lort.

se musmadrass.

(nyo)  ”värk och stelhet i arm och/eller nacke som uppstår i samband med smekning av kvinnligt kön”.  (SAO 2013)  Musarm kan, som bekant, också den råka ut för som använder datormusen alltför flitigt. 

(sl) fitta, venusberg*.

(lmo) mensblod. Se även mens och mus.

(sl) onani, runk.

(sl) kuk.

potensfrämjande medel som lanserades mot slutet av 1990-talet. En liten tablett innehållande prostaglandinet alprostadil placeras ytterst i urinröret.

erotiskt museum i centrala Köpenhamn som, efter 26 års verksamhet, tvingats stänga då Köpenhamns stad säger nej till ekonomisk hjälp.

(sl) även musfjärt och musprutt. Om utsipprande fis-, fjärt-, eller pruttljud . "Musfisar, eller muspruttar kommer ofta ut när man minst anar det — ofta under träning eller sex. Om något kommer in i slidan, exempelvis en penis, är det nästan oundvikligt att även luft trycks in. Denna luft vill ibland komma ut på ett ljudligt sätt. Musfisen är så klart luktfri (eftersom det inte är gaser som kommer ut)..." (Dahlén 2017) Se även mus, fis och prutt.

(sl) kuk. Se även fjong.