(sl) 1 knulla. ”Skott i muffen.” 2 förslag till ord för kvinnlig onani (4% av rösterna) i RFSU:s tävling (2014) för bästa ord för fenomenet. Segrade gjorde klittra*.

(sl) kvinnligt könshår. Se vidare muff.

(sl)  skinkrundat bakverk. 1 rumpa. 2 kvinnobröst. ”Bröstmjukt” bakverk av sockerkaksdeg. ”... hon hade jättesmal midja, rund fyllig stjärt och tuttar som var som muffins med små fina körsbär på.” (Jameson 2005) 3 fitta. "Sven: Och din laxmuffin har en ädlare lukt. Å väldoft!" (Edenborg 2019) 4 muffinsmage eller degmage; en rund bukfet kvinnomage. Enligt artikeln Muffinsmagar & kameltår i (Ottar 1-2/2018)  blev begreppet "populärt i Australien några år in på det nya milleniet och blev 2006 utsett till årets nyord där."  

(sl) 1 (vb) enligt Kotsinas (1996) ”ha samlag” med tidsangivelsen 1897. 2 (sbst) fitta.

(sl) fitta. ”— Den är filosofiskt djup. Detta är en modest Malmöhuskutta med mening. Dess namn är filosofittan Meditativa Mutta. — I Stockholm säger vi ’mufsa’ när vi säger på m. — Mufsa, tycker jag låter turkiskt.” (Foerster, Kärlek 5/1966)

(sl) sexig*.

(sl) toalett, wc, i  gå på muggen, mugga. Palm (1910) har med muggen, liksom Nilsson (1937) och Gibson (1969). Ett dryckeskärl med handtag. Troligen ett engelskt låneord och i så fall kan kanske ordet spåras tillbaka till fångar som tvingades använda potta; mugg, när de var inlåsta i sina celler. Langenfeldt (1947) menar att kopplingen mellan mugg och avträde kommer från ”avträdestratten”. Holm (1980) har ordspråket ”segla för fulla muggar” som han förklarar med att det då gick så fort att ”muggarna (latrinkärlen utanpå fartyget) blev fyllda av vågorna”. ”Jag tror han var på muggen när vi utbytte information.” (Drougge 1997/2003) Förstärkt form dundermuggen; potta, toalettstol, med tonvikten på ljudåtergivningen vid användandet.

(sl) Kotsinas (1986) har ”utträtta naturbehov*” med tidsangivelsen 1946. Se vidare under mugg. I skånskan finns mugga; ta ut gödsel.

(eng) 1 namn på den peruk som vissa kvinnor bär när de förlorat den naturliga könsbehåringen. 2 konstgjord fitta som runkhjälpmedel.

(sl o so) toalettvakt. Se vidare mugg och kurfursten under kar(l)dassfurstinnan. Jämför rockslusk; garderobiär.

(sam) gödsel.

(sl) 1 mula, mulla; fitta. 2 (rom) dö, döda.  Carling (2005) har ”allmän, ursprunglig romaniglosa (skt): död”. Holmén (1997) har mula; ”att avlida”. ”När skulle han mula? Sedan urminnes tider hade han haft problem med pumpen.” (Drougge 2010) 3 mula kan också stå för ’ansikte’ och att ’gnida in ansiktet med snö’. ”När mula spreds till ungdomar fick det betydelsen ’gnida snö i ansiktet på någon’, troligen därför att den som gned in snön sa ’jag ska mula dig’, dvs. jag ska döda dig.” (Kotsinas 2003) ”Att Leo hade mulat var det bästa som kunde ha hänt, tyckte Natan utan minsta stick av dåligt samvete.” (Drougge 1997/2003) Lindell/Thorbjörnsson-Djerf (2008) har mulo; död och mulepa; döden.

(sl) 1 fitta. Den hårlösa överläppen hos t ex hästar och nötkreatur. I dialekt även om ”mun, trut (på menniskor)”. (Rietz 1867) Gemensamt germanskt ord bildat av mu; kons läte. ”Vad gör Arvid nere på fållbänken? Kränger han staken rätt i mulen?” (Martin, Kärlek 8/1967) ”Ni glider ner i soffan helt och hållet, breder ut benen och njuter av långemans* vederkvickande gnidning upp och ner, runt runt kring den brinnande mulen.” (Leif Panduro, Sänghästen 1987) Ordet finns med i Lars Robergs lärobok i anatomi Lijkrevningstaflor (1718). 2 slaska, slafsa mule (sl); kyssas. Skåningarna Lång (1995) och Ohlmarks (2004) har slabba mule respektive smaska mule för samma sak. Slangopedia.se har slafsa mule. 3 gnida mule; onanera.

(dial) från värmländska Gunnilbo kommer, enligt Byrman (1989), ”brua ä mulen” vilket betyder att hon är med barn. Uppgift från  man född 1857. Ordets ursprung är dunkelt.

(lat) "kvinnlig blygd."  (Latinsk-svensk ordbok 1952) Adams (1982) menar att ordet är sällsynt, men att han återfunnit det bl a hos den romerske historikern Tacitus (55—ca 117). I sammanhanget talar man också om loci (locus; ort, plats, rum) muliebris (kvinnlig, kvinno-), muliebre membrum (lem) och partes (del) muliebres. ”Bra, har du mörkt kaffe, päron, äpplen, papper, näsdukar, fjäderpennor och inte minst en god muliebria? Jag har en muliebria.” (Hammarén 2003)

(fi) tillsammans med kyrpä* och kulli* nog det vanligaste kukordet i finskan.

(sl o dial)1 grekiska mullós; kvinnligt könsorgan. Denna betydelse har ordet fortfarande i östgötsk dialekt, medan samma ord i Småland används om varje mindre urholkat kärl. Uppgift från Envall (1969). Uttrycket mulla sej och mulla en tjej är slang för hångla respektive smeka en tjej på fittan. Rietz (1867) har mulla i betydelsen  genitalia feminae (kvinnligt könsorgan) men också  krossa och coire. Även i den skabrösa Knulliaden av en anonym 1800-talsskald, och presenterad i Köttets poesi (1995), är betydelsen ’coire’, nämligen i femte versen: ”På svenska denna konst plär kallas att sig mulla,/ Men tydligare är, att knopa, pulla, knulla./ Likväl om ett visst ord vi böra ense bli,/ Det knulla heta må, de andra lemna vi”. 2 enligt slangopedia.se "att böja tungan bakåt så att spottkörtlarnas kläms, något som skapar en spottstråle".

(sl) fitta.

(sl) klitoris*. Se även sten (3).