se mjölke.

(sl) brösten som mjölkproducenter. Även mjölkkannor, mjölkkrukor, mjölkmagasin, mjölkpåsar, mjölkpåsar, mjölktillbringare.   Kotsinas (1998) har dessutom med orden mjölkbehållare, mjölkcentral, mjölkfabrik, mjölkmaskiner, mjölkpaket, mjölkpatroner och mjölkproducenter. Norsk slang har melkemagasinet, melkebutikken. ”... som hon också tog tag om dina händer och förde dem än varsamt mot sina de hennes mjölkutsöndrare...” (Hammarén 2001)

se under droppe (2).

fiskars sädesvätska och mjölkar organet (testiklarna) som avsöndrar denna vätska. Från fornsvenska miolke; bildat till mjölk efter vätskans mjölkvita färg. ”Hist.: sedan senare hälften av 1400-talet (Latinskt-svenskt glossarium)”. (SO) Se vidare under djur, så gör.

se milkejection.

(sym) kvinnobröst. Jämför apparat.

(sym) kuken (med stenarna). Jämför säck; påse, testikel, och mjöl; sperma. Vill man förhindra att mjölnardrängen sprider mjölet lite hur som helst, kan man förse honom med en mjölsäck; kondom. ”Kort och gott: mjölnardrängen, som bara malde vid skördetid, släppte vatten på kvarnen.” (Aretino 2008)

(sl) 1 långa, vita kalsonger. (Langenfeldt 1947) 2 kondom. Se även säck. 3 (åld so) "Ordet mjölpung eller mjölsäck är i dag ett minst sagt udda skällsord. Den som liknades vid en mjölsäck var inte mycket för världen. Detta okvädingsord* är belagt redan på det tidiga 1600-talet och var ett 'vedertaget' sätt att smäda någon på." (Karlsson A & A 2017 s 102)

(sl) pung. Se även påse (1).

manlig könsstympning, omskärelse (cirkumcision) avlägsnandet av förhuden kring penis. Vanligt i Mellanöstern och i Afrika och Asien, men även i Nordamerika (1,25 miljoner pojkar stympas årligen i USA) och Europa. Judar och muslimer har religiösa skäl för omskärelsen, medan nordamerikaner och européer främst ser hygieniska fördelar med ingreppet.

Traditionen kom till den engelsktalande världen för cirka 100 år sedan och sågs som ett sätt att få stopp på det syndiga onanerandet. ”Att det rör sig om stympning är nämligen obestridligt. För det första enligt den juridiska principen: lagen förbjuder varje kirurgiskt ingrepp utan medicinskt motiv i form av en verkligen påvisad sjukdom. Men förhuden är inte i sig själv en sjukdom. Därefter ur fysiologisk synvinkel: den hudyta som avlägsnas motsvarar hälften eller två tredjedelar av den hud som täcker penis. På denna zon som hos en vuxen omfattar trettiotvå kvadratcentimeter — med yttre och inre hud — koncentreras mer än tusen nervtrådar, av vilka tvåhundrafemtio nervslut. Det man skär bort är därmed en av kroppens nervtätaste vävnader.” (Onfray 2006)

I bibeln nämns manlig omskärelse i 1 Mos 17:10—11: ”Förbundet mellan mig och er och dina ättlingar skall ni hålla på detta sätt: ni skall låta omskära alla av manligt kön. Ni skall skära bort förhuden, och detta skall vara tecknet på förbundet mellan mig och er.” (Bib 2000) I koranen finns däremot inget om manlig omskärelse. Vid MKS blir ytan på ollonet betydligt tjockare vid läkningsprocessen, vilket medför minskad känslighet. Amerikanen Glenn Epps diskuterar fenomenet på Internet och han hävdar också att omskärelse är medicinskt nödvändig i bara cirka en procent av fallen. Följden av operationen kan bli ärrbildning, smärtsam erektion och blödningar. Vidare kan ett för djupt snitt orsaka hypospadia, en förskjutning av urethreaöppningen så att urin och säd rinner ut på undersidan av penis. Jämför KKS.

(smn) kuk. Efter den ”vita valen” i Herman Melvilles roman (1851) med samma namn.  Dick* (eng sl); kuk.

(dial) även måk(k)a. Till roten muk i fornsvenska myk troligen avljudsförhållande till mjuk. Ordet är ursprungligen kortstavigt för att senare uppträda såväl kortvokaliskt som långvokaliskt. I de flesta landskap finns båda delarna. Liten hög av människo- eller koskit. Även komocka. Mocka; avlägsna gödsel, t ex mocka i lagårn. ”Hist.: sedan 1587”. (NEO)  Ordet smocka är för övrigt ursprungligen detsamma som ordet mocka i sammansättningen komocka. Lundbladh (2012) har även måga, moga, mogga för samma sak. "Men så en dag blir Moses vred och slår med sin stav så hårt på en komocka, att en människoliknande varelse hoppar upp, och av den blir det en svensk." (af Klintberg 2021 s 115)

(lmo) fotsvett. Mockasin är en sorts fotbeklädnad som i sitt ursprungliga skick användes av nordamerikas ursprungsbefolkning.

(för sl) kulor*, pungkulor.

uppträder i en rad olika kulturer under benämningar som den Stora Modern, Gaia, Gudamodern, Gudinnan, Moder Jord och Naturens moder. Denna natur- och fruktbarhetsgudinna framställdes i bildkonsten redan under stenåldern. Utmärkande drag för modergudinnan är yppiga former, enorma bröst och en markerad könstriangel. Den kanske mest kända modergudinnan är den grekiska Kybele som i Rom gick under namnet Magna Mater; Stora Modern.

 ordet är ”hist.: sedan 1697”.  (NEO)  Tyska Mutterkuchen med samma betydelse. Se vidare placenta.

(åld) står för ’vulva; livmoder.’ i lexikon från 1739. Med samma betydelse finns moderlijvet hos Roberg (1718) och moderlif hos Swedberg (1720-t). Från moderlivet; från födseln.

modermun ”hist.: sedan 1697”.  (NEO) Livmoderns öppning som beskrivs så här hos Berg (1909): ”Är hos kvinnor som ej födt barn, rund, hos dem som födt barn, tvärgående. Hos de senare är äfven själfva lifmodern ansenligare, såväl till storlek som till vikt.” Nyström (1921) berättar att ”grekerna och romarna använde flera preventiva medel och den romerske läkaren Soranus gav åtskilliga råd rörande förhindrandet av havandeskapet, bl a att bestryka modermunnen med olja, honung eller opobalsam och inlägga sammandragande ämnen.” Forel (1942) förespråkar en lika enkel som genialisk metod: ”Det är följaktligen tillräckligt att något litet anstränga sitt sunda förnuft för att inse, att det icke kan vara särdeles svårt att företaga en parning, resp. tillfredsställa sin könsdrift, utan att befruktning blir följden, blott man hindrar sädesvätskan från att intränga i modertruten.” ”Hos kvinnan har den sinnliga njutningen vid samlaget till följd, att modermunnen, hvilken för öfrigt vanligen är tillsluten genom en slempropp, flera gånger öppnar och åter sluter sig och på samma gång utför en sugande rörelse.” (Kress 1905) Roberg (1718) har följande namn på modermunnen: slutet, modermunningen och det latinska osculum.

 beskrivs i Hegars Den sexuella driften (1895) som ”undertryckt könsdrift” vilken ”tillskrivs uppkomsten av hysteri, som ofta är förenad med sjukliga förnimmelser uti könsnerverna, och vid hvars senare i vansinne öfvergående grader äfven tecken till nymfomani kan visa sig. Såsom namnet (grek hystera = lifmoder) antyder har man sökt ursprunget till denna sjukdom hos ett alldeles bestämdt organ inom könsapparaten, och det tyska namnet Mutterwuth angifver den naiva teori, enligt hvilken den icke tillfredsställda lifmodern råkar i raseri och därunder anstiftar hvarjehanda ofog.”  ”…hos kvinnan bär detta tillstånd benämningen moderpassion eller nympfomani. En kvinna som lider häraf, förlorar ända till sista spåret af blygsamhet och begär med formligt raseri tillfredsställandet af sin besinningslösa passion. (Kress 1905) Se även nymfoman, nymfomani.