FULA ORDBOKEN

lascivitet

(latin lascivia; utsvävningar, lösaktighet, otukt) varjehanda slipprigheter och oanständigheter. Lasciv; lättfärdig, oanständig. ”Hist.: sedan ca 1750”. (NEO) Enligt Encyclopedia Erotica (1967) ”förknippas lasciviteten med föreställningen om liderlighet tanken på ohämmad, djupt känd och ljuv eggelse”. ”Jag avböjde allt deltagande i de mest lockande lasciva partier, jag kysste icke kvinnor på munnen, jag beskrev icke i detalj mina specialiteter på kärlekens marker inför en angenämt upphetsad publik, jag var sund ända till löjlighet.” (Ramos 1946)

lase

(dial) 1 kuk. Jämför dase. ”Lilla Lisa sade till sin mor:/ Denna lase bliver mig för stor./ Den kan jag ej hysa/ utan släppa fisa,/ sade lilla Lisa till sin mor.” (visa: Gubben stod på logen.) 2 (sk) lase; trasa, tygstycke t ex diskelase och skurelase. Montelasa; sanitetsbinda använd under menstruation.

lasertajt

(sl) en snygg, sexig och välsvarvad kropp.

laska

(dial) 1(vb) småspringa, lunka. I Kyrkhult (Bl) heter det ”han har laskat baföttes (barfota) igen”, om den man som haft samlag utan preventivmedel. Uppgift från Byrman (1989). 2 (sbst o åld) klump, hög med orenlighet.  Uppgift från Jesper Swedberg: Modern språkvetenskap 1722. 

lass

(sym) lägga ett lass; skita. 2 sperma. ”Jag måste släppa ett lass till i den där smutsiga slynan.” (Delany 2009) Se även slyna.

lassa

(sl) skita, bajsa. Skånsk dialekt har lassa, lässa; skita. Främst om och till barn. ”Mojjan, ja har lassat i bojsorna.” (Ambrius 2004) Därav lassenödig; skitnödig.

lasse

(smn) lasse liten, lasse luden; kuk.

Lasse-Maja

 Hjelmqvist (1903) har ”om kroppsdel; baken?” med följande exempel hämtat ur Strix (nr 43/1897) ”Ställ honom (om en person som skall stekas i ugn) med Lasse-Maja uppåt”. Lasse-Maja var en stortjuv som egentligen hette Lars Molin (1785—1845) och som fick sitt öknamn av att han var specialist på att maskera sig i kvinnokläder.

lassj

(dial) "pungen med testiklar och allt". (ORB) Se även paket.

last, den hemliga

fsv laster, läster; skymf, vanära, skam. Beskrivs i Hälsovännens flygskrifter (31/1901) som "själfbefläckelsens demon”. ”Last ’hist.: sedan 1320—1350’.” (SO) Laqueur (1994) talar om ”den ensamma lasten” (onanin) och ”samhällsgisslet” (prostitutionen) och att de, som benämningarna ifråga visar, ”ansågs vara sociala sjukdomar som bringade förödelse över kroppen på samma sätt som i förgångna tider hädelse eller liderlighet frambringade missfoster. Den vansinnige, bleke, darrande onanisten och den simpla, ofruktsamma prostituerade var den moderna tidens missdådare som liksom sina vanskapta föregångare hade frambringats genom moralisk sjukdom.”  

"All irritation eller retning af könsdelarne, då dessa icke ännu äro utbildade, medför farliga följder. Men mången gosse eller flicka tror det icke, emedan de skadliga verkningarne icke genast märkas. Och då dessa verkningar blifva fullt uppenbara, har barnet ofta gått så långt i lasten att det har svårt att afhålla sig från den." (Osedligheten bland gossar och flickor af Leopold Alm [1821-1884].)

 

 

Se även självbefläckelse.

last, lastbar

fornsvenska laster; klander, fel, brott. Besläktad med latinets loqui; tala. ”Hist.: sedan 1734.” (SO) Om ett osunt och klandervärt leverne bl a i sexuellt avseende. NEO har ”hist.: sedan 1734”. ”Om någon tager en hustru och hennes moder därtill; Han haver gjort en last; Man skall bränna honom upp i eld, och de båda med, att ingen last bliver bland eder.” (Arnberg 2015 som citerar ur Kristoffers Landslag 1608). ”Det är uteslutande de händelser jag nu ska berätta om som gjorde mig till hora, endast de blev orsaken till att jag slog in på den väg man kallar lastens.” (Salten 2009)  "Oerfaren som han var kunde prinsen helt enkelt inte tygla sina begär när de väl hade väckts, och därför tog det inte lång tid förrän han var slav under de mest fördärvade laster." (Bagerius 2017)

lasta en kolbåt

se kolbåt.

lastens fala boning

(euf) bordell*. "Att hon genast yrkade på att få göra honom sällskap vid hans länge planerade studiebesök i lastens fala boning, beror givetvis främst på den nyfikenhet även strikt borgerliga kvinnor ofta tycks hysa inför sina fallna systrar." (Ardelius om Emile Zola 2009) Se även under last.

latebuk

(åld o so) enligt Swedberg (1720-t) lätting, lat person.

latex

(sl) rågummi. 1 latexanvändare; bög. 2 latexmössa, latexsuspensoar; kondom. Se även mössa och suspensoar. 3 Kläder gjorda i latex används ofta i fetischsammanhang. Ordet latex kommer från latinets lac; mjölk. Latexkläder görs från den mjölkliknande saven hos Heva brasiliensis, ett brasilianskt gummiträd. Se även under fetisch.

latexism

ord för gummiintresserade (se latex). Från Inge & Sten Hegeler (1968).

latina body

(sl) kvinna med kurvig bakdel.

latja, lattja

(sl) skoja. Här runka, onanera.  "Lattja (leka) med kuken." 

latrin

1 av latinets latrina; avträde, avlopp, tvättställ.  En sammandragning av  lavatrina; badrum, avlopp, avträde, som är en avledning av lavo; tvätta. Enl NEO ”hist.: sedan 1747”. ”Latrin är enkelt uttryckt, kiss och bajs samt det papper man torkar sig med. (Meddelande från Gatukontoret i Trelleborg 1983 hos Batra 2008.) Ofta om militära anläggningar av tillfällig och primitiv beskaffenhet. Men ordet används också om en blandning av människourin och avföring.

Hirschfeldt (1937) ger följande bild av en tysk latrin från första världskriget: ”När de först kom till garnisonen som nyinryckta blev de mycket förlägna när de tvingades använda den gemensamma latrinen. Där fanns ingen dörr och tjugo man satt på rad som på ett tåg. Men snart nog vande de sig och blev likgiltiga för det hela. Vid fronten blev denna syssla en njutning och soldaterna kunde inte förstå varför de tidigare gjort så mycket väsen av något som var lika naturligt som att äta och dricka.”

Norman Mailer (1982/1948) berättar om en amerikansk latrin under andra världskriget: ”Latrinen en tidig morgon. Den har sex hål och ligger bland buskarna i ena hörnet av förläggningsområdet. Den saknar regnskydd. I vardera ändan sitter en käpp med en rulle papper, och en konservburk har trätts ovanpå.”  "En vagn kom rullande från Mynttorget, och det ovana ljudet fick honom att titta upp. Latrintunnorna av metall som stod uppe på den öppna vagnen, skallrade inte mot varandra. De var fyllda." (Segerlund 2021 s 142) 2 i samband med prostitution/prostituerad. ”Här möter oss den prostituerade kvinnan så att säga ’i samhällets tjänst’, fyllandes olika funktioner: än som ’lustutlöserska’, ’njutningsmedel’ och ’hygienisk latrin’...” (Lennartsson 2001) "Det faktum att män ännu kunde köpa kvinnors kroppar beskrevs då som ett av de tydligaste uttrycken för det patriarkat som måste störtas, och ett sådant förbud kom också till sist: den uråldriga ordning som inneburit att vissa kvinnor hade att fungera som 'latriner' för mäns sexualitet, som den medeltida teologen uttryckte saken, accepterades med andra ord inte längre." (Västerbro 2025 s 448) Amerikansk slang har latrin lips; om person som är ful i mun och latrine-o-gram om toaklotter.

 

lattepappa

(so) om allmänt mesig och menlös person.

TILLBAKA TILL TOPPEN