kutta
(dial) 1 kvinnans könsorgan. Enligt Rietz (1867) är kutta troligen samma ord som konta, kunta och katt(a). (se do) Ordet är besläktat med latinets cunnus och engelskans cunt och är mycket gammalt. Andra dialektord med samma betydelse är kuta och kute. Därtill finns ett dialektord kutta; löpa. Det ger en viss tyngd åt följande ordlek: ”— Stavas kut(t)a med ett eller två t? — Spelar ingen roll, springa som springa!” ”Se himmel och jord/ se kutta på mor! / Ho grinar, hon flinar/ som vargen mot sol.” (Anderberg 1977) ”K är Kuttan minsta nummer/ Klämmer Kuken som en hummer.” (Tankekorn) Även Calcutta; ordlek på den indiska staden, här med betydelsen renrakad eller ung fitta som ännu ej fått något hår. Se även hutta och kutu. 2 OFS har a) nedsättande om kvinna och b) kraftord eller svordom. I en lista med namn och öknamn på 1700-tals prostituerade i Stockholm, redovisad hos Lennartsson (2019 s 175), finns öknamnet Storkutan. I min barn- och ungdom i 1940- och 1950-talens Närke var kutta i betydelsen skära, minska flitigt använt.
(dial) älskare. Enligt man från Västergötland (f 1902).
(dial) blygdhår* hos kvinna. (OFS)
(sl) oskuld*, omogen flicka. Se även kart.
(dial) skämtsamt om flundra. (OFS) Se vidare fula fiskar.
(dial) kittlare, klitoris. (OFS) Kutta och pigg; liten vass spets. Av fornsvenska pigger. Troligen besläktat med picka och pik. Jämför fittpigg.
1 (sl) sex, knull. Annars mest om smekningar, lätt petting*. Troligen en ombildning av franska courtoisie; artighet, ridderlighet i anslutning till kuttra; tala förtroligt. ”Hist.: sedan 1910.” (SO) ”I går promenerade jag på gatan och vad fick jag se? Tuppen pippade sin höna, sparven knackade sin böna — ge mig en fru, glad i kuttrasju!” (Ryska erotiska folksagor 1993) ”Och trots hans vaksamhet och ehuru trappan till mamsell Emmas vindskupa knarrade och skrek som en gistnad kvarnaxel, hur lätt den än beträddes, stod det en dag klart för flickan att hennes kuttrande med kandidaten skulle bära en mindre önskvärd frukt.” (Nilsson Piraten 1937) 2 (gråspråk) kuttrasju; svordom. Gråspråk var ett hemligt språk som talades av de älvdalska gråarna; gårdfarehandlarna och var en variant av älvdalska.
(dial) kittlare, klitoris*. (OFS) Se även spene.
(fno) kutta* troligen ett gemensamt germanskt och urgammalt ord. En annan möjlighet är att det rör sig om ett medellågtyskt lånord i nordiskan. Äldsta belägget för ordet finns bevarat ristat på ett revben från 1000-talet återfunnet i Starigard (nuvarande Oldenburg, Tyskland). Se vidare under kukr. Ordet återfinns idag med samma betydelse (eg liten ask) i förortsslang.
(dial) kospillning.
(för sl) fitta samt svordom. Därav kuz umak, kuz umu; din mammas fitta! och kuzushtak, kuzashtak; din systers fitta!
(so) kort för knullvirke. Om allmänt lösaktig kvinna. Se också kutta och spene (2).
(dial) dö, avlida. (OFS)
(dial) liten gosse. I Fjällsjö i Ångermanland heter det, enligt uppgift från man (f 1911), ”föraktligt”, om en havande kvinna att hon ”ska ha n kvad” eller så är hon ”vä n kvad” (vid en kvadd). Det heter också ”jöra mä n kvad” (göra någon med en kvadd) och ”ställ tell kvadda” (ställa till kvaddar). Uppgift från Byrman (1989).
(sk o so) ”Du e ett svin, ditt kvalster.” (Ohlmarks 2004)
(sym) 1 fitta, enligt 28-årig man, med förklaringen ”där mannen mal sin säd”. ”I teglet i nordtyska bönders korsvirkeshus infogades ofta en åskvigg* (= fallos) och en kvarn (= vulva).” (Duerr 1998) ”Den heliga mannen stängde slussarna för att inte gjuta vatten över hennes kvarn innan han fullföljt sitt verk.” (Aretino 2008) Se även mala. 2 analogt med det ovan också om bordell.
(dial) kvartersbutelj, flaska som rymmer en kvarting. (OFS c1870). Se även potta.
se trio.
(sl) utläses kvart i tre ragg. Desperat ragg på krogen vid stängningdags vars resultat ofta ångras djupt vid uppvaknandet dagen efter.
(lmo) utläses kvart-slampa, en prostituerad för en snabbis.