svensk dialekt kiss, kisse, kissemiss, kissemisse. 1 (sl) fitta. Också smeknamn på kvinna: ”kissen min”. ”Och ner på ängen gick dom från vägens vita damm/ Och där uti det gröna tog hon kissemissen fram.” (Uvén 1967) ”Du är så söt därnere, vågade jag mig på att säga i en viskning. Kan du inte tala om för mig vad du kallar det där för? I en fransk bok såg jag att det kallades för ’chat’. Kan man översätta det med kisse?” (Erotika 1992) ”Och jag gned med handen mot min kisse som katterna i januari stryker stjärten mot staketet.” (Aretino 2008) ”Och jag är rädd att min kissemiss växer ihop igen av ren dégout och misshandel, för vem kan jag älska med, det finns ju inga.” (Brøgger 1978)

Även kissekatt, kisselisa, kisselikisse, kisselina, kisselisa, kisselise, kisselotta, kissemaja, kissemorra, kissemurra, kissemurre, kissemus, kisseriet, kissesnuttan, kissespringa, kissibure, kisslisa, kissimörra, kisstjärt, kussemurra och kussimurra. Ofta till och om barn. ”Han sade oss småflickor, att våra kissemurror alltjämt var sammanväxta, så att man inte kunde komma in i dem.” (Salten 1983) ”Och se! — stod hon inte framför spegeln och strök och smekte sin lilla kissemurra.” (Miller 1956) ”Hennes torso var så vacker och slät, brösten pyttesmå — man kunde lätt släta ut dem med händerna, när hon låg och spretade med kissekatten (som vi sa), som var fuktig, tät, trekantig och svart — inte för våt.” (Brøgger 1974) Jämför kisse, murra och danska kissemisse; hångla. 2 (sl) kuk. Namn på det man kissar med. Även kiss, kissegrej, kisseman, kiss(e)moj, kissemåns, kisspinne, kisseriet och kisseslang. Mest om och till barn. ”En djurpsykolog har berättat för oss att varken tjurar eller gorillor är särskilt välutrustade — vad kissen anbelangar.” (Hegeler 1968) Se djur, så gör. 3 (dial) kisse; urin. (OFS) 4 (sl) pisse i kisse; knulla.

(euf) enligt SO är kissa ner sig ”hist.: sedan 1930-talet” och kissa på sig ”sedan 1959”.

(smn) fitta. Se även blomma.

(so) omanlig mansperson. I stockholmsslang om läroverkspojke, gymnasist ca 1930—1950. Gösta Bergman har med orden kisse och kissedogg i sin Skolpojksslang (1934) med förklaringen ”öknamn på läroverkspojke (sagt av folkskolebarn och arbetarungdom)”. Bergman har ordet från Kungsholmens h.a. läroverk i Stockholm. Dogg i stockholmsslang kan betyda kuk, hund och provkandidat. ”Jag har ingen uppfattning om ordets uppkomst, men det var användbart i mitt liv mellan 1940 och 1950. Senare har jag bara noterat det en gång, nämligen i någon roman av Guillou om Coq Rouge, där Stålhandske av sin flickväns pappa betecknas som ’ i alla fall ingen kissedogg’, med tillägget att ’kissedogg’ vore något förfärligt. Senare i mitt liv har jag hört ordet ’sittpinkare’ av arbetskamrater med universitetsbakgrund. Det föreföll ha samma innebörd som ’kissedogg’. 80—90-tal.” (Nils Haglund f 1930) ”Vi måste visa större mod än de andra pojkarna, emedan de misstänkte oss för att vara kissedoggar.” (Miller 1956)

(smn) mest om flickors, men också om vuxna kvinnors könsorgan.

(sl) när man är väldigt kissnödig. Jämför kissig.

(sl) "kissa, pinka, pissa, slå en drill, urinera.” (folkmun.se)

se kisse.

(smn) mest om flickors, men även om vuxna kvinnors könsorgan. Se även murra och kiss, kisse.

(smn) kuk. Se även Pelle (1).

(barn)  snopp*. Jämför pinne.

(sk) kissnödigt barn.

(sl) 1 toa, dass. 2 könsorgan.

(euf) fitta.  Uppgift från 69-årig kvinna. Troligen av kisse; katt eller kissa; det man kissar med.

(sl) kvinnlig könsbehåring. Se även under tofs.

(ssv) sex med kissinslag. ”Jag är en pervers gubbe på 60 år som älskar tjocka och feta kvinnor. Jag är pervers och älskar kiss. Bajsa på mig.” (Fib/Aktuellt sexannons juli 2004) Se även bajssex, gyllene dusch, koprofag och toasex.

(sym) kuk. Se också finger.

(barn) fitta. ”Micke frågar: — Får jag se din stjärt? Maria drar ner byxorna över ändan och visar men då protesterar Micke. —Jag vill se hela stjärten. Maria säger att framsidan inte heter stjärten, utan sköte eller fitta eller kussimurra eller kisshålet.” (Aigner 1983) Se även hål.

(sl) piss, urin.