(nyo)  "när en kvinna har blivit våt av upphetsning”. (SAO 2013)

(svr) kort för håll käft!  Ofta använt i chattforum.  "— Kör vackert, herre! erinrade drängen som satt i stolen bakföre och reste sig till hälften. – Hut, lymmel, sitt ner och håll käften! röt sergeanten." (Almqvist 1839/1976) Käften kallades också arbetsändan på en tång. Den kan ha olika form beroende av vad som ska hållas fast. Ett annat liknande uttryck är håll flabben, där flabb står för skratt, garv eller flin.

kort för kahba (se do).

(sl) käka stjärtpaj, käka måltid;  (röv)knull. ”Vi träffades hemma hos mig, käkade först lunch och sedan varandra på den röda plyschsoffan i mitt arbetsrum som varit mina morföräldrars.” (Jong 1977) "Käka måltid om man får skoja lite, men det skulle jag aldrig säga eftersom det låter osexigt."Kalmér 2024 230) Se även äta och paj.

(dial) i Malå (Lpl) heter det ”hon har kälkat dit”; hon har åkt dit; blivit med barn. Det rör sig om en oönskad graviditet. Uppgift från man (f 1925) med kommentaren ”mindre snyggt uttryck”. (Byrman 1989).

1 (sl) fitta. Ett vattenhål. Jämför brunn och damm. ”Han sticker in sina händer i påsbyxornas ben och för dem uppåt förbi knäna längs lårens insidor och når med fingrarna den källa alla män törstar efter.” (Säfve 2002) ”Varför driver vinden/ över ljusa kullarna?/ Varför rusar stormarna/ ned mot dalens skugga?/ Ack, min snårskogs källa:/ gömd för törstens läppar,/ öppen mot sin längtan....” (Twilling 1967) ”Led honom till min källa/ lät honom vatten få/ å när han kom till källan/ då blev han mycke styv/ då tog han åv kapusen*/ å stupa mitt uti.” (Byrman/Olofsson 2011) ”Hon fingrade på min fitta och jag på hennes tills våra källor porlade.” (Salten 2009) Även jungfrukälla; ung, ofta oanvänd fitta. Kanske efter Ingmar Bergmans (1918—2007) film Jungfrukällan från 1959. Också springkälla om sprutande fitta samt nådekälla: ”Till slut steg han ner till nådekällan och påstod sig vara ovärdig att dricka ur den.” (Aretino 2008) 2 poetiskt om kvinnobröst.

(sym) 1 arshål*. ”Min man, som tror last och ära vara detsamma, vill göra ett plundringståg mot vår bondkvinnas källare och lada.” (Aretino 2008) Jämför lada. 2 fitta. ”Min pappa var full en gång på en fest och sa till en av mammas rödhåriga väninnor: ’Koppartak, alltid fuktigt i källaren’.” (Roche 2009)

(sl) sparka in källarfönstret; ta en oskuld*. Källa: tidningen Nya Ålands (5/3-1999) undersökning av åländska ungdomars slangord.

(sym) arsle, röv. Se även ingång.

(skol sl) allmänt om avträde enligt Bergman (1934). En plats i underjorden, där också djävulen bor som i norsk slang han i kjeller’n. Se också Hades och Orcus.

(sym) fitta. ”När han hade gått var den präktiga frun ännu helt bedövad av denna jättesak som fyllt hennes källarvalv till taket.” (Aretino 2008)

(sym) gengasaggregat som monterades framtill på bilen under andra världskriget. I Ragunda (Jämtland) sas det att ”maken har monterat källeaggregat på frun”, när hustrun var gravid med framträdande mage. Ett annat liknande uttryck från samma plats var ”ha fått tjälleburk” (källeburk). Uppgift från Byrman (1989). Se även aggregat.

(åld so) "I framförallt södra Skandinavien användes ordet kältring både som ett rent skällsord men även som en beteckning för de tattare eller landstrykare som reste omkring... det användes också i brtydelsen ynkrygg och odugling." (Karlsson A & A 2017 s 80) 

(sym) den enögde (lille) kämpen; kuken.

(sl) intim smekning, petting*.

1 även kännä (bibl, dial o åld) fornsvenska känna; veta, förnimma, ha samlag med. Allmänt germanskt ord t ex tyska kennen; vara bekant med, gotiska kannjan; göra bekant (ursprungsbetydelsen).  Swedberg (1720-t) har känna i betydelsen samlag. Rietz (1867) har ’coire, tangere’ det senare latin för röra vid, särskilt i betydelsen antasta, förgripa sig på. Rietz har ”känna sin hustru”. Serenius (1757) har engelskans ”to know; känna, hafwa samlag med en qwinna”. En modernare engelsk eufemism för samlag är know someone biblically eller know someone in the biblical sense. ”Bara känna, repeterade jag, men skall mamsell då vara så hård att låta mig känna där bara med fingrarna. Jag har så starkt begär att få känna där på annat sätt.” (Hallenstierna 1972/1700-t)

Känna är ett ord som skapar viss förvirring i bibelleden. Inte minst i våra dagar, när nästan ingen längre kopplar samman känna med samlag. Ändå är den betydelsen vanlig i bibelsammanhang. Så talas det i Dom 19 om en gammal man som tar emot en främling och dennes frilla i sitt hem. I 1981 års bibelversion (v 22) heter det: ”Medan de så gjorde sina hjärtan glada, omringades plötsligt huset av männen i staden, onda män, som bultade på dörren. Och de sade till den gamle mannen, som rådde om huset: ’För hit ut den man som har kommit till ditt hus, så vi får känna honom’.” Slutar man läsa där, tror en modern läsare att männen därute ville bli bekanta med främlingen. Men läser man vidare så börjar ett annat mönster framskymta. Den gamle mannen vägrar nämligen att tillmötesgå de onda männens önskan och erbjuder dem istället både sin jungfruliga dotter och främlingens frilla ”så kan ni kränka dem och göra med dem vad ni finner för gott”. Men männen vill inte lyssna på honom. ”Då tog mannen sin bihustru och förde henne ut till dem. Och de kände henne och hanterade henne skamligt hela natten ända till morgonen.” (v 25)

Även i 1703 års bibel användes känna, men på den tiden var ordets samlagsbetydelse välkänd för läsarna. År 1900 talas det om att: ”pläga umgänge med honom” (främlingen), och att männen ”kränkte henne [frillan], och våldförde henne hela natten”. I Bibel 2000 heter det ”ligga med” och ”utsätta dem för vad ni vill” på respektive ställe.

Ett parallellfall finns i 1 Mos 19, där det talas om den syndfulla staden Sodom och om hur Gud skickar dit två änglar för att straffa dess invånare. Dessa hamnar hos Lot, han med de två döttrarna. Även här omringas huset av männen i staden som kräver att Lot släpper ut främlingarna ”så att vi får känna dem” (1981 års bibelversion, v 5). Här, liksom i förra fallet, finns en tydlig anspelning på homosexualitet. Men Lot vägrar och erbjuder istället männen sina döttrar: ”Se, jag hafver två döttrar, som ännu icke hafva känt någon man. Dem vill jag föra ut till eder, och gören med dem hvad eder godt synes, men gören blott ej något ondt åt desse männen! ty derföre hafva de ingått under skuggan av mitt tak.” (1900 års bibelversion) Döttrarna skonas dock och änglarna straffar männen med blindhet. Lot och hans döttrar är de enda som klarar sig undan Sodoms förstörelse. Alla tre hamnar i en grotta, där systrarna turas om att fylla fadern med vin, för att sedan gå in till honom ”efter all världens sedvänja”. (1981 v 31) Lot, som är för full för att veta vad som pågår, gör båda sina döttrar med barn. Så här skildrar Bellman (1791) händelsen i Fredmans sång nr 36: ”Gubbens döttrar, (Lot) ett artigt par,/ Trodde världen skul’ gå till ända,/ Blevo på bibliskt sätt då kända/ Uti dryckom av söta far.”

Under tidernas gång har debatten gått het kring detta känna. Under rubriken ”Bibeln knappast entydig om homosexualitet” (SvD 13 sept 1994) diskuterar professorn i semitisk filologi Christopher Toll och SvD:s Leif Carlsson utifrån det bibliska känna. Toll påstår att ”Ingenstans där Sodoms synder omtalas nämns homosexuella handlingar. När Lot hade besök och män från Sodom ville känna de besökande, har ordet därför ingen sexuell betydelse (som är sällan förekommande), utan männens synd var brott mot gästfrihetens lagar. Jesus, som antagligen kunde mer hebreiska än Leif Carlsson, förstod saken så då han sade (Matt 10:14 —15): ’Om man inte tar emot er eller lyssnar till era ord, så lämna det huset eller den staden [...] det skall bli lindrigare på domens dag för Sodoms och Gomorras land än för en sådan stad’.”

Leif Carlssons svar: ”Berättelsen om Sodom och Gomorra är kontroversiell. Professor Toll har rätt i att Jesus kunde hebreiska bättre än jag. Kanske kan dock bibelöversättaren, professor Bertil Albrektson i Uppsala, hebreiska nästan lika väl som hr Toll? Han översätter: ’Var är männen som kom till dig i kväll. Skicka ut dem till oss, vi vill ligga med dem.’ Hr Toll föredrar en äldre och mindre motbjudande teori, som inte helt förklarar varför det vore så hemskt att be att få träffa två märkliga främlingar — och varför denna visit kunde ersättas av ’två döttrar som ännu äro orörda [...] att göra med dem vad ni vill’.” Lina Sjöberg (2014) menar att ”verbet jada` kan betyda känna, lära känna, veta, få insikt om eller ha sex med, och det är långt ifrån självklart vad manshopen är ute efter”. Merparten översättningar och tolkningar har dock, enligt Sjöberg, uppfattat situationen som hotfull i sexuell bemärkelse. Sjöberg menar vidare att flera alternativa läsningar är möjliga, men själv lutar hon åt sextolkningen eftersom jada i sammanhanget har, som hon uttrycker det, ”tydliga sexuella konnotationer”.  2 känna efter; onanera.

(sym) 1 kuk. ”Kallt ute inga vantar/ käppen står inga slantar.” (Dagrin 1984) ”Då sprang jag upp till mamma och berättade det för henne.— Men det var inte nån riktig, förklarade jag, för det var en käpp, och han kissade inte riktigt, för det var alldeles vitt, sa jag och åt min mat.” (Brøgger 1978) Norsk slang har hun får smake staven (käppen) om en kvinna som blir knullad. I dansk slang finns få kæp; om knull.

Käppen användes också som fallossymbol vid icke verbala frierier. Schön (1996) berättar följande från Klövedal på Tjörn: ”I forna dagar friade de med käpp. Han (friaren) hade en käpp med sig då han kom till stället där han ville ha dottern. Tyckte flickan om honom, så gick hon ut och hämtade in käppen. Då visste han att han var godtagen.” För ett  annat liknande frieri se under kniv. ”Den hårda mörka käppen hade över huvud taget inget skum på sig." (Björnebœ 1967) 2 vifta med käppen; runka.

(so) idiot, tokstolle. "Din jävla käppkines!"

i svordomslika sammansättningar som  käpprätt åt helvete, skogen, fanders, uppåt väggarna. Käpprätt kan också stå ensamt och betyder då alldeles rakt uppåt/neråt.