FULA ORDBOKEN

k'nocken

(jid) knulla.

knockers

(sl) bröst efter engelsk slang knockers.

knolla

1 (sl) att uppträda oerfaret vid knull. 2 (dial) knulla.

knollrig

(sl) tänd, sexuellt attraherad. Knollrig; smålockig.

knollrunkare, knollronkare

skällsord (so)  till man. 

knop, knopa

(sl o dial) knull, knulla. Rietz (1867) har ’knopa; coire’. Bergman har i sin Slang och hemliga språk (1964) knopa; sota och menar att  betydelsen  ’coire’ uppstått genom en obscen metafor ”föra ned sotarlinan med lodet i skorstenshålet”. OFS har knop(a) och menar att ordet är allmänt förekommande samt knopa upp; ha samlag (med en kvinna).

I en anonym hordikt från 1700-talet, presenterad i Köttets poesi (1995), som beskriver en horas jordafärd, heter det i de första fyra raderna i den fjärde versen: ”Hästar och hundar och katter med fler/ skola vid likbåren knopa./ Hönor och tuppar och ankor med mer/ skola om kärleken ropa...” ”Ack nu kröp kuken in, nu fittan ej bör sörja,/ Ligg still en liten stund, låt oss med kyssar börja,/ Tryck kuken längre in och jänka oss ihop,/ Att fittan måtte få ett äkta dugtigt knop.” (Knulliaden i Köttets Poesi 1995/2007) Enligt en lista med namn och öknamn på 1700-tals prostituerade i Stockholm, redovisad hos Lennartsson (2019 s 176), finns öknamnet Ståknop vilket  väl syftar på  att kvinnan ifråga bjöd på stående knull.

knopp

(sl) 1 fitta med tonvikt på klitoris enligt uppgift från 33-årig kvinna. ”Nu sväller den under min hand, nu svullnar den lilla knoppen mellan dina hudblad och blir hård, nu rinner saven till, klibbig, len och hal.” (Jönsson, Kärlek 1/1965) ”Min tunga mot din lena knopp/ mina läppar sugande/ förstummade.” (Twilling 1967) ”Den lilla knoppen, tryck på knappen! är stenhård som en gosses spelkula i farten nu om våren i våra parker och på skolgårdar.” (Jönsson, Kärlek 5/1966)

Norsk slang har koseknotten (trivselknoppen) om samma sak. 2 ollon, kukknopp. Även som dildo* i form av t ex en dörr- eller sängknopp. ”Hon begagnade ljus, romerska ljus och dörrknoppar. Ingen kuk i landet var tillräckligt stor för henne — inte en enda.” (Miller 1934) ”... för att pressa in den tjocka svarta knoppen i hennes nu trånande knullhål” (de Ville 1968) 3 kvinnobröst med tonvikt på bröstvårtan som i korallknoppar samt danskans humørknopper och forlystelseknopper. ”Intet mänskligt förstånd kan föreställa sig den vanvettiga tjusning som dessa korallknoppar utstrålade, fasta och utstående, direkt utmanande till kyssar.” (Harris 1965/1900) ”Jag är förtjust i mina knoppar. Men jag kan inte se dem som verkliga ’bröst’.” (Hite 1982) ”Verkan var ögonblicklig och rosenknopparna svällde upp och blev röda och styva.” (Bjørnebœ 1967) 4 gå i knopp, knoppas; mogna från flicka till kvinna. ”Och lite senare söndagsskollärarens yngsta jänta. Hon har varit bortrest i vinter, nu har hon gått i knopp och har kort kjol och runda silkeben.” (Aurell 1952)

knoppa av

(dial) avlida, dö. (OFS)  Knoppa (sl); sova och knoppa in; somna.

knoppning

könlös fortplantning bland flercelliga djur. Från moderdjuret växer det ut en eller flera genetiskt identiska individer, knoppar, som efter tillväxt antingen kan lösgöras och leva som självständiga varelser eller sitta ihop och bilda kolonier. Vanligt också inom växtvärlden, som Roger Hansson i Järfälla påpekar, där många växter, t ex brandlilja, har groddknoppar i bladvecken. Groddknopparna faller till marken, och ur dem växer nya individer upp. ”Hist.: sedan 1907.” (SO) Se även partenogenes.

knotpåk

(sl) kuk. Se vidare påk.

knott

(sym) 1 liten kuk. 2 klitoris.

knua

(fno) knul, knulla; slå. Ordet ingår bl a i Rökstenen, en runsten från 800-talet med över 750 runor från Röks socken i Östergötland. Vårt lands längsta kända runinskrift. Om tolkningsstriden kring bl a ordet knua, berättar Göran Stålbom (1994): ”Nyast — och utan tvekan mycket rimlig — är en tolkning som Gun Widmark presenterat. Hon vill i första hand läsa Rökstenens inskrift som en förtvivlad äldre faders uttryck för sorg över sin ende ättlings död. Att man ibland bortsett från den tolkningsmöjlighet som hon föreslår är inte så konstigt. Tolkning av ett nationalmonument är en känslig sak. Det är kanske inte en tillfällighet att man (män!) i äldre översättningar hellre försökt översätta ristningens knua med ’krossa med knytnäven’, än med — vad som blir naturligt hennes tolkning — ’knulla’.” Så här låter den aktuella passusen hos Gun Widmark: ”Sägom de unga i ätten/ åt vilken kämpe/ en ättling är boren./ Viljen ni det?/ Knulla kunde jätten./ Viljen ni det?”

knudda

(nyo ”kvinnlig onaniteknik där tjejen stimulerar klitoris genom att rida en kudde”. (SAO 2013)

knuff, knuffa

(euf) knull, knulla t ex  spela fia med knuff. Ljudhärmande. ”Mitt i prick! tänker skulptören jublande när han ligger där och knuffar henne.” (Rosengren, Kärlek 7/1967) Även knuffa gris (sl); knull särskilt mellan överviktiga.

knuffa

(sl) i uttrycket knuffa gris; knulla. 

knula

(sk) knulla. ”Å vi knulade jävlar i mej så vi så både solar å stjärnor.” (Ohlmarks 2004)

knull i mun

(sl) om det som smakar riktigt gott.

knull, knulla

 stöta, trycka, från en germansk stam gneu med grundbetetydelsen trycka ihop. Jämför knua, knylla (fornnordiska) slå, banka. Motsvarande ord i fornengelskan är cnyllan; slå, stöta, i medelhögtyskan knüllen; slå, stöta och i dagens tyska knüllen; trycka samman. I svensk dialekt har vi besläktade ord t ex knosa; trycka sönder, mosa. I Jylland har knulle, knulre kunnat betyda både smeka och ha samlag med i nyare tid. Enligt NEO besläktat med bl a knussla och knut

Gösta Holm (2000) menar att ursprunget till knulla är ”ett urgerm. (urnord.) knuzlon (med tonande s) (tecknet -z-). Ljudparet -zl- assimilerades redan i urgermanskan till -ll-. Ett parallellfall erbjuder krullig och krulla (sig), som har motsvarigheter i alla andra nordiska språk och i tyskan. Ursprungsformen var ett urgermanskt kruzl-, avledning av kruz- i krusa.” Holm påpekar vidare att ”SAOB gömmer undan etymologin för ordet knulla under det nära besläktade knulle ’liten backe, kulle’ m m. — De hithörande orden förs till en indoeuropeisk rot gneu- ’trycka samman’. Ordet knulla har alltså utomordentligt ärovördiga anor.”

"Och ett runt ord som knulla i betydelsen 'ha samlag' var inte att tänka på att trycka 1936 trots att det varit i bruk  åtminstone sedan 1600-talet", skriver Språktidningens chefredaktör Anders Svensson (juni 2023) i samband med att SAOB fullbordats efter 140 år och fortsätter: "Istället listades under verbet knulla den föråldrade betydelsen 'kuttra' om duvornas läte och en hänvisning till substantivet knulle, 'liten backe, kulle', där den som tog sig igenom det finstilta hittade knulla: ' det i vulgärt  spr. förekommande, trl. från en bet. 'trycka l.stöta utgående knulla, hava samlag med (en kvinna".

Lindström (2002) tycker att det nästan känns ”lite hisnande att kunna spåra ett av våra allra rundaste ord tillbaka ända till urnordiskan (före vikingatiden)! Fascinerande att tänka sig att denna grova vardagssvenska en gång i historiens dunkel har hetat knuslon (med ett slags tonande s som sedan fallit bort)”.

Det finns ett ord knulla i 1541 års bibel, där det i Jesaja 38:14 heter: ”Iagh lät såsom een Trana och een Swala, och knulladhe såsom een Duffua.” Det rör sig här om en homonym till könsordet knulla, dvs ett likljudande ord fast med annat ursprung och annan betydelse. Ordet används här om duvans läte. Men redan till 1703 års bibelöversättning har tydligen könsordet knulla slagit igenom, för där knurlar duvan.

Bengt af Klintberg menar att knulla blev populärt på 1600-talet ”därför att man associerade till duvan; ordet fick därigenom en fågelsymbolik som det inte haft tidigare” (brev 11/12-1997). Han jämför med ord som pippa, sparva och tyska vögeln. Vidare menar han att ordet ”tidigast kan ha fått allmän utbredning under senare hälften av 1500-talet”. (af Klintberg 1998)

Lindström (2002) frågar sig varför man använder sig av så mycket fågeltermer för samlaget och menar ”att det säkert har något att göra med fåglarnas ofta karakteristiska rörelser med huvudet, som ju liksom juckar fram och tillbaka. I vissa fall rör de sig även in och ut ur hål (exempelvis i trädstammar).” Åke Eriksson (1988) har återfunnit vårt ord som ”ett direktcitat ur ett anständigt rådstuguprotokoll”, där en viss Johan Fisk beskylls för att ha ropat: ”Iagh får knulla så ofta jagh will, och alla som willia, men du får ingen tull deraf!” Och Eriksson utbrister: ”Detta är ett häpnadsväckande tidigt belägg [1624/25] på ett av dagens vanligaste litterära ord.” Men, tillägger han: ”I dagligt tal har det säkert förekommit åtskilligt tidigare än här.”

I SAOB Arkiv finns knulla belagt från 1653. För ordet knull har SO ”hist.: sedan ca 1850”, medan NEO har ett så sent belägg som ”hist:: sedan 1969”. I SAOL togs ordet med först 1986. I ett kort utdrag ur Ekeblad Bref (1:250) står det ”monsieur Steenbärgh har knulla hans syster, etc.”  "Presten kastad kappan af/ och knullade elfva hvarf i rad/ den tolfte måste han vika/ alltväl/ ty K—n börja svika/ Du förstår mig väl" (visa i brev från Esaias Tegnér (1847) till B von Beskow 6 januari 1841.)

Poetisk status får ordet bl a i en översatt dikt av Georg Stiernhielm (1598—1672). Stiernhielms stolta, om än inte officiella, valspråk löd: ”Min kuk, mitt liv”. Ur denne ”erotomans” Samlade Skrifter citeras Konung Ludwiks bröllopsskrift i Frankrike: ”Kungens basse bör wi prisa/ Som oss brachte frid och lisa,/ Drottningens mus bör och ähra/ Som oss brachte freden kiära,/ Wore kungar utan ballar/ Skötes än af wåra wallar.// Nu han redskap har och råder/ Hwar man sig åt freden gläder,/ En fransk kuk och en spansk fitta,/ Lärd’ oss bäst på freden hitta/ Gud gaf fred i wåra dagar,/ knulla må som den behagar.” Stiernhielm har här översatt en fransk smädedikt riktad mot Ludwig XIV vid hans giftermål med den spanska prinsessan Maria Teresia år 1660. (Råder är här troligen felskrivning för räder, ett av fem ord i dikten för mannens könsorgan.)

Från SAOB Arkiv kommer också följande utdrag ur J Adlerbeths Dagbok 4 juli 1814: ”Man berättar att Konung Carl ämnade vid sin ankomst till Uddevalla sätta sig ombord på en fregatt och anföra sin flotta. Ryktet tillade att han åt Drottningen, som sökt afböja denna hans afsigt, svarat; jag kan allt utom kn...a, då hon sades yttrat det han ej kunnat på 30 år...” 'Bröder i vapenrocken', sade jag, 'skall ej en officer på övergångsstat få k-l-a för sex styver'?" (Boswell 1951)

Ordet knulla har misshandlats svårt genom tiderna. Där det inte stympats, som i texten ovan, har det omskrivits, förfalskats eller utelämnats helt. I 1930-talets Stockholm växer den lilla föräldralösa flickan Cecilia upp hos sin moster, en kvinna för vilken vårt ord är outtalbart, ja, icke existerande. ”— Vad betyder k-n-u-l-l... Hon stavade det. Momo tände ljuset och Cecilia såg hur hon blivit alldeles vit i ansiktet och Cecilia blev rädd. Hon hade aldrig sett Momo se ut på det sättet. [...] — Ordet som du stavade är ett syndens ord. Ett ord man aldrig får säga — förresten finns det egentligen inte alls. Det är ett påhittat ord som... som ... Det betyder ingenting. Glöm bort det Cecilia...” (Hasso 1977)

Få vuxna reagerar idag lika häftigt som Momo om barnen frågar vad ett ”fult” ord betyder. Men samtidigt är det få föräldrar som lär sina barn ett ord som knulla. Istället lär barnen sig ordet av äldre och bättre informerade kamrater. (Se även barn och fula ord.) Många barn får idag se på när mor och far knullar, men vad de gör då är gosar, tuttar, snusar, fikar eller i ”värsta” fall pippar. Knullar gör man mest uppåt väggarna, som klotter eller i gänget och den närmaste kamratkretsen. ”Holly brukar säga att det tog tre år av psykoanalys innan hon lärde sig säga knulla och sedan tre år till innan hon kunde säga det utan att få skuldkänslor och sedan ytterligare tre år för att samla ihop tillräckligt mod för att göra det då och då.” (Jong 1977)

Vårt ord ingår i en rad uttryck som har med havandeskap och graviditet att göra. Gunilla Byrman (1989) tar bl a upp: ”han har knullat fast”, belagt endast i Norrland; ”han har knullat upp henne” (Blekinge, Småland och Ångermanland) samt det värmländska ”han har knullat tjockt” och det finska ”han har knullat fast sig”; gjort en flicka med barn så han tvingas gifta sig med henne. Samtliga uttryck betecknade som mycket vulgära och företrädesvis använda av män. Även knulla in och knulla fram. ”Här kommer du med en flicksnärta som du knullat fram en unge med och berättar hur hon gjort dig hel när du lämnat allt annat i trasor.” (Drougge 2002) Se även uppknullad.

En mycket kåt kvinna kallas knulldyna eller är knullsk. ”En regelrätt knulldyna, hade han kallat henne så att alla hörde. En som man kunde vända på lite snabbt över kallskänken och få sig en bakomfumlare med.” (Brunner 1994) ”Ända till den dag då hon togs in på sjukhuset hade hon varit en regelrätt knulldyna.” (Miller 1956).

Ollonet benämns knullhuvud, knullkrona och kuken kallas knullmasten eller knullspaken. Samtliga uppgifter från pensionerad manlig Gävlebo. Den man som knullar arslet av en kvinna ger henne en ordentlig omgång. Knulla kudden i brist på kvinna i sängen. (Jämför kudde 2) Uttryck rapporterat av man (f 1929) som hört det i norra Jämtland på 1940-talet. Thorén (1996) har knulla handen; onanera (1990-t) samt knullsjuk, knullsk om att vara ”sexuellt uppeggad”. Kotsinas (1998) har knulla runt; knull med många och jag ska knulla dig eller din mamma; vanlig svordom i invandrartäta områden.

Från förortsslang  hämtar vi också knulla; spöa, rå på, vinna över och knulla någons hjärna; gå någon på nerverna, vara jobbig. Som skällsord förekommer vårt ord i en rad sammansättningar. Lösaktiga och liderliga kvinnor skälls för knull, knullansikte, knulldyna, knullfjolla, knullis, knullobjekt, knulltrasa, knulltunna, knullster och knullträ. En kvinnogalen förförare och casanova* kallas knullbock, knullhund, knullkork, knullrygg och knullstyre. Samtliga uppgifter från Svahn (1999). I förortsslang ingår knulla i en rad svordomar som knulla din familj, mamma, syster och släkt. Knulla kan också stå för skjuta som i följande utdrag ur raplåten "Kontrollzon" av Haval: "Barnen, saxar, du blir klippt, svårt att hålla tronen/ Jag pullar en gun som en gäri (Ah)/ Jag knullar en gång sen du färdig."

knulla grisen

(sl) beteckning för onödigt och uppseendeväckande våld av grövsta sort. Kan som fiktiv lek gå ut på att någon hänger upp en död gris i taket och sen bankar skiten ur den.

knulla snett

(sl) vara otrogen*.

TILLBAKA TILL TOPPEN