(sl) kuk. Jämför fjäs, fjässa och filéer.

(dial) djävulen, fan. (OFS) Rietz (1867) har åländska fjätt; karl.

(sk) 1 knuffa. 2 fisa.

(dial) även fjäl. Urnordiska felho och fornsvenska fiøl. Sittbräda på dass, ursprungligen bräda, planka. Roger Hansson i Järfälla påpekar att den bräda på vilken man monterar vättar vid sjöfågeljakt kallas fjöl. Fornsvenska fiol, fiöl; bräde, planka, ursprungligen ’ngt kluvet’. Enligt Hellquist (1980) ett nordiskt ord troligen av lapska låneordet fiello; bräde. ”Hist.: i bet. ’sittbräda’ sedan 1739” (SO) Fiöhl förekommer hos Swedberg (1720-t) och fiööl finns med i Schenbergs ordbok från 1739. SAOB (1926) har fjöl; sittbräde på avträde, med följande förklaring och varning: ”äv. i riksspr.i vissa trakter; undvikes dock helst.”

Ett exempel på att ordet inte var riktigt rumsrent får vi i Eberhard Löfvendahl: Post- och järnvägsstationers namn i Götaland 1860—1940, där en tjänsteman på Poststyrelsen menade: ”Skulle icke allmänheten kunna lära sig ett annat namn som dertill är något snyggare? Jo, Borensberg får det heta.” Det mindre vackra namnet var Husbyfjöl rekommenderat av Konungens befallningshavande i Östergötlands län. Rääf (1946) rekommenderar följande för den som lider av matleda: ”För att bota, går man på ett afträdeshus och uppäter en brödbit som en annan uppsticker honom i munnen genom hålet i fjölen.”

(so) håll käften!

(sl) 1 pissa, gå på dass.  Fjöl; sittbräda på dass. 2 i överförd bemärkelse också om ett sittknull. 3 hångla, smekas.

(sl) en tjugominuters skitstund på fjölet* som  också kan användas till annat än att skita. Se även fjöl.

(sl) knulla. Fjön (sl) barn. Även fjön som barnspråk för frö.

(sk) Lind (2016) har "som fjant* fast fjantigare". Se även fjåne.

1 (dial) dass.  Fähus, ladugård, av féhús; sammansättning av fä och hus.  NEO har ”hist.: sedan 1873”. Troligen för att dasset låg i direkt anslutning till fähuset, så att allt kom att ses som en enhet. ”Han hade spänt hästen för åksläden och flickan hade satt sig på hösäcken i slädens botten, då husbonden på gården kom springande ’Kullan, som du har med dig, har inte varit på fjöset’, sade han anklagande.” (Sollerman 1986) Skiten var värdefull som gödningsmedel och en del av betalningen för kost och logi. 2 (sl) rumpa. ”Man ser rätt upp i fjöset på dig, meddelade Jo som befann sig strax bakom.” (Drougge 2001) 3 (sl) fitta. Även i norsk slang. 4 (sl) fis.

1 (sl) fjös, fjösa; fitta. ”Då hade jag varit sexuellt medveten i flera år och väl bekant med hur skönt det var att ’pilla på fjösa’, som vi kallade onani.” (Johanna f 1978 i Alakoski/Mogensen 2008). 2 knulla. Jämför fjös (dial); fähus, ladugård, förr vanlig knullplats. Även fjös (dial); älskare, bänkfriare.

(sl) fitta.

(so) kvinna. ”Mamma får jag säga mus? Nej, det vet du väl att du inte får! I så fall flyger det omkring en djävla fladderfitta i vardagsrummet.”

(lmo) 1 prostituerad. Vitsigt om denna nattvarelse, där både fladder (flyktighet) och mus ingår som viktiga orddelar. Enligt Svahn (1999) skällsord om kvinna med förklaringen: ”Ordet associeras idag förutom med djuret också med slangordet mus för kvinnligt könsorgan, och skulle därför också kunna tolkas som ’kvinnan som fladdrar med musen’ dvs den kvinna som släpper till för vem som helst, eller den kvinna som släppt till så ofta att könsorganet blivit slappt och därmed fladdrigt.”  SAO (2013) har ”även om kvinna med många och flyktiga älskare”. 2 fladdermus, fladderöron; fitta, särskilt om den som har långa inre blygdläppar*. "Men att en kvinna skulle vara den som klär av sig och kör 'fladdermusen' som partytrick (det är upp till dig som läser att föreställa sig hur det skulle gå till) är för oss otänkbart." (Colldén/Dahlbäck 2019) Och från samma källa: "Han började leka med kuken, slängde runt den i cirklar och skakade lite på den. Så jag kontrade med att nypa tag i mina yttre blygdläppar och fladdrade med dem." Se även under helikopter.

(sl) prostituerad. Också fladdra (dial); lättsinnig kvinna och fladdrig; ostadig, lättsinnig. Fladdra; röra sig hastigt och fladdrigt; hållningslöst. Se även fladdermus och mök.

(dial) diarré*

(dial) vara flyktig, lättsinnig om kvinna. (ORB)

(latin flagello; piska, gissla) att själv piska och gissla någon eller att låta sig gisslas med piskor eller ris bestående av färska brännässlor som utlöser retningsfenomen i huden. Därav flagellant om en person som, ofta för att uppnå sexuell stimulans och tillfredställelse, utsätter sig själv eller någon annan för smärtor genom piskning. I överförd mening om bordellkund som betalar för att bli piskad. ”De uppträda oftast såsom flagellomaner, d.v.s. vilja bruka ris, käpp eller piska.” (Eriksson 1939) Också flagellantism, en religiös rörelse från 1000-talet med rötter i den kristna tanken om köttets svaghet och syndaktighet och tron att ont skall med ont fördrivas. ”...jag skulle vilja att de (kvinnorna) vande sig vid att utföra flagellation, det medel med vars hjälp grymma män stillar sin vildhet...” (de Sade 1795/2002)

 (sl) 1 ståkuk som syns, ”flaggar”, genom byxorna. Även flaggan i topp och flaggdag för ståkuk, erektion. Flagga på halvstång; dålig resning, impotens. (Se även 3) ”Jag tänkte på Tanja och kände hur en flaggstång tog plats mellan benen.” (Häglund, Kärlek 5/1966) ”Det var en fin hedersbevisning att han hissade flagg så snabbt för mig,...” (Bjørnebœ 1967) Dansk slang har ”plante sin flagmast i naboens græsplæne”; plantera sin flaggstång i grannens gräsmatta, skämtsamt  för att besöka en grannkvinna i sexärende. Norsk slang har reise teltet, teltstanga eller flaggstanga. Också flagget går til topps. Se även stång. 2 hissa eller ta ner flaggan; dö. 3 flagga på halvstång; mens, menstruation. ”Och blödning hette inte blödning, utan att flagga på halv stång.” (Du kan få en unge. Andersen 1979) Norsk slang har rødt flagg.