(dial o ljud) ”brakande fjärt”. (OFS)  Durrä (sv dial); starkt brumma eller surra.

(dial) fjärt enligt OFS. Hellquist (1980) menar att ordet används i Finland som skällsord med betydelsen nöt, drummel. I Sverige inlånat från ryskan på 1700-t och använt om ett kortspel också kallat tok. Från ryskans durak; narr, drummel. Nils Haglund påpekar, i e-post (20/11-2005, att ordet dyngrak; skitfull (känt i skrift åtminstone sedan 1980-t) folketymologiskt kan ha omformats från durak ”i synnerhet som accenten inte hindrar mycket; dyngrak har ju lika tryck på båda stavelserna”. ”En festkrönikör på Damernas Värld hade åkt ut med huvudet före eftersom han blev dyngrak och skämde ut sig på varenda fest han skulle bevaka.” (Drougge 2003) "...de söp till exakt så som gruvarbetarna måste ha gjort på Zolas tid i Den stora gruvstrejken — liknelsen förstärktes ännu mer av absinthens återkomst med dess häpnadsväckande höga alkoholhalt, vilket naturlgtvis gjorde det möjligt att bli dyngrak på nolltid." (Houllebecq 2019) "Många av de ryska orden har försvunnit men några av dem används fortfarande. Det vanligaste är durak med betydelsen 'slarver, klåpare, dummer'. Det används också om ting som man retar sig på, till exempel Bilduraken startade inte i morse! Den vanligaste duraken är dock tonduraken som syftar på en totalt omusikalisk person." (Ryska lån lever i åländsk dialekt. Under rubriken Brev i Språktidningen 3/2024)

(åld) diarré* hos Swedberg (1720-t) med årtalet 1635. Dahlin (1850–1853) har durklopp. Se även durk. "Nils Nilsson själv förklarade att han hade varit så sjuklig i 'durchlopp' (kolik, rödsot, magplåga) att han inte tordes komma i kyrkan." (Karlsson A & A 2017 s 107)

(sym) kondom. Fabriksnamnet Durex har, precis som t ex Kleenex, blivit synonymt med produkten. Durex stod för begrepp som durability, excellence och reability och började tillverkas 1915 av London Rubber Company.

OFS har ”sittbänk i avträde”. Durk står  för förvaringsrum ombord på ett skepp eller för samma fartygs däck.

1 (sl) kondom. Troligen av Durex* som är ett vanligt kondommärke. 2 (dial) enligt Västgöta-Bengtsson (1993) är durra att leva i sus och dus.

1 främst handdusch; verksamt hjälpmedel vid onani inte minst för kvinnor. 2 (sym) (sperma)dusch. ”Detta hade blivit en vana även hos oss, och under veckorna fick jag bara då och då den efterlängtade duschen på natten, om jag själv kom och tog den vill säga.” (Salten 2009)

(nyo) ”När penis inte har hunnit bli hård men är mer blodfylld än vid vilande tillstånd. Det ultimata tillståndet för att imponera på andra personer i omklädningsrummet.”  (SAO 2013) Se även balle.

(dial) slida, slidöppning. Rietz (1867) har bl a duska; senfärdigt fruntimmer (Sm). Lundbladh (2012) har dosk(a), dåsska; tofs. Schön (1996) rapporterar om en opålitlig metod att undvika havandeskap, från Dimbo i  Västergötland.: ”Om en karl eller en kvinna som idkar könsumgänge vill att det ej skall bli några barn efter det, skall karlen vrida penis tre gånger ’anschurs’ (åt vänster) omkring ’duska’ (slidöppningen) innan de börjar akten.”  Dansk och norsk slang har dusken; fittan med tonvikt på behåringen.

(sl) kuk. Jämför duska och Pelle.

(dial) ligga med (kvinna). (OFS)

(sl) kvinnobröst. Troligen små sådana då dutt står för något litet och obetydligt.

(sl) dia*.

(sl) behå. Se också dutt  och hållare.

fornsvenska duva. Allmänt germanskt ord t ex engelska dove och tyska Taube. Troligen ljudhärmande. 1 (sl) (gat)flicka. ”Men sanningen var den att mrs Brown helst såg att jag inte blev sedd eller tilltalad av någon, vare sig av hennes kunder eller hennes DUVOR (som de flickor kallades, som anskaffades åt kunderna).” (Cleland 1965/1749) "I spelkiosken och vid skjutbanan finns de lyckliga som fått korn på en duva att plocka fjädrarna av." (Limare 2016) 2 (dial o vb) suga, dia. (OFS) 3 (sym) bröst. ”Så snuddade jag vid den sovande vita, vänstra duvan, i blusens lilla pet-shop, hon ryckte till, nöp min vadderade axel, jag öppnade ena ögat, såg en svart gasell med krukhuvud i regndiset, och jag smakade, men åt aldrig.” (It was big ur Kärlek i vår tid 1961)

se DAP.

(sl) sperma.  Slam, gyttja. Urnordiska duja, fornsvenska dy; kärr, sank äng, dy. ”Hist:: sedan slutet av 1200-talet.” (SO) Nordiskt ord med ovisst ursprung. Jämför t ex gyttja, slem, sörja. ”Om Strindberg i dy, i dy dog du, ur dyn, ur dyn, ur dyn uppstod du!” (Hammarén 2001)

(sl) Langenfeldt (1947) har ”flicka kanske = cunnus”. Rietz (1867) har gyttja, dy, träsk, sankt äng.

fornsvensk bildning dygdh till duga; ursprungligen duglighet. ”Hist.: sedan 1320-50.” (SO) På 1600- och 1700-talen stod ordet för allmänt goda moraliska egenskaper, medan det senare ofta blev synonymt för sexualmoral. Bergman (2007) menar att ordet t o m kan ses som en eufemistisk omskrivning för ’kyskhet, mödom’. "Och hvarför skulle quinnans hela dygd sitta 3 tum nedanför naveln? Kan man möjligtvis visa något större förakt för henne än genom ett dylikt påstående?" (Brev från Tegnér [1848] till C.G von Brinkman 2 maj 1842.)  "Hon är en  behaglig kvinna och ser mycket bra ut; ogift men förmodligen dygdig." (Boswell 1951)