1 (dial) öppna och sluta könsorganet efter urinering (om sto). (OFVG) 2 (sl) enligt Ingers (1977) ”De(t) blixtrar = underkjolen hänger för långt ner; bland skolflickor omkr. 1910—1920".

(ry o svr) hora, prostituerad.

(dial) "vräka ur sig svordomar." (OFS) Rietz (1867) har blokka; svärja, förbanna sig och jämför med nordhögtyska blöken; skälla, råma.

(sym) sägs den kvinna vara som har en blygdbensdeformering eller liknande som gör samlag omöjligt.

fornsvenska bloþ gemensamt germanskt ord av omtvistat ursprung. Tillhagen (1989) berättar att ”I den gamla Norden var blodet så maktfyllt, att man inte alltid vågade nämna det vid dess rätta namn, utan gav det eufemistiska benämningar. Man kallade det sålunda svetten, luten, livsdaggen och livsmjödet. 1 (sym) som bärare av passionerade erotiska känslor. Så hos Bellman och Fredmans Epistlar där det bl a heter: ”Krögaren i ep. 36 blir både kall och varm i blodet vid åsynen av Ullas behag ...” (Larsson/ Hellquist 1967) 2 (euf)  blanda blod med någon; knulla som hos Kress (1905): ”Ett oundgängligt villkor för att befruktning skall äga rum är, framför allt att de båda könen skola, som det heter, blanda blod med hvarandra.” 3 (svr) jävlar blod och änkors klagan och spenabarns blod.  Boel Gehlin i Västervik mejlar mig om denna hennes morfars (1874—1974) favoritsvordom. Hon antar att ursprunget är från bibeln och massakern i Rama (Matteus kap 2). Morfadern Magnus Wixell var född i Uppåkra socken och arbetade som lantbruksingenjör. I SAOB finns uttrycken djävlar i mitt blod ! sablars blod ! med citat från Emil Kléen Mogen sommar (1896) : "Det ska' hon, min själ*, inte ha gjort för inte. Djäflars blod!"

(sl) även blodbulle, blodbad, blodhugg, blodigt allvar .  1 mens, menstruation. Norsk slang har blodbart, där bart = mustasch, om mensen. 2 blodbulle; fitta. För ytterligare en betydelse av blodhugg se hugg.

(sym) mens, menstruation*. 

(lmo) kvinnligt könsorgan. Jämför bank (1).

(sl) kuk. Se även basun.

(sl) kallas den som utövar incest*.

sexuell avvikelse där man tänder på blod, gäller särskilt i BDSM* kretsar och för vampyrer*. Inom BDSM* talar man om bloodplay eller bloodsports.  Jämför edgeplay och fetischism.

se under grower eller shower.

folklig benämning på sjukdomen Texasfeber som drabbar nötkreatur till följd av fästingstick. Smittämnet är ett encelligt djur, Babesia bigeminum, som tränger in i de röda blodkropparna som förstörs så att deras hemaglobin frigörs och rödfärgar urinen. De drabbade djuren får hög feber och dödligheten är hög, mellan 60-80%. Texasfeber förekommer i Australien, Afrika, Amerika och Europa.

(sym) fitta. Jämför pudding (1).

se vampirism.

äldre (enligt NEO ”hist.: sedan 1566”) juridisk term för incest*. Blodskam föreligger enligt lagen ”när en person i full vetskap har könsumgänge med en annan, som han eller hon står i släktskaps- eller svågerförhållande till, vilket gör en könsförbindelse mellan dem absolut osedlig”. I Förbjuden kärlek (1992) berättar Rudolf Thunander om ”Markus Olofsson från Älghults socken, som 1637 i Lenhovda dömdes till döden för bedriven blodskam med sin köttsliga moder”.

Det mest kända blodskamsfallet är väl annars historien om Abrahams brorson Lot som vid Sodoms förstörelse undkommer tillsammans med sina döttrar, medan hans hustru förvandlas till en saltstod. Så småningom hamnar han med döttrarna i en grotta. ”Då sade en dag den äldre dottern till den yngre: ’Vår far är gammal, och det finns inga män här i landet som kan göra oss med barn på vanligt vis. Vi ger vår far vin att dricka och sedan ligger vi med honom. Så skaffar vi barn genom vår far. När det blev kväll gav de sin far vin att dricka, och sedan gick den äldre systern in till honom och låg med honom, och han märkte varken när hon lade sig eller när hon steg upp.” (1 Mos 39, Bibel 2000) Nästa natt upprepas historien fast nu är det den yngre systerns tur att ”ligga med honom” medan gubben lugnt sover vidare. Den dubbla blodskammen resulterar i att båda systrarna blir havande.

"Broder blir nu  sin broders bane, systrars barn i blodskam avlar...(Den poetiska Eddan 2016 övers Lars Lönnroth)

”Faktiskt begick jag äktenskapsbrott och blodskam med honom varje dag i mina tankar, vilket i grund och botten var lika brottsligt som om jag i verkligheten hade begått synden.” (Defoe 1944/1720) ”Modern till sonen: ’Du är mycket bättre älskare än pappa!’ Sonen: ’Tänk det säger syrran också’!”

(åld) utövare av blodskam*. Ordet hos Swedberg/Holm (1700-t/2009). Se även skända.

(no sl) kuk. Se även flöjt.

(sym) 1 kvinnans könsorgan; vanlig förskönande omskrivning med positiv koppling. ”Strax känner jag hans tunga i min blomma, ivrig som ett bi på jakt efter pollen. Han finner pistillen och genomsöker den med sin mjuka tunga och dess lätta beröring sänder ilningar genom min kropp.” (Dolce Vita 2/93) "Mamsell Lovisa log andaktsfullt och svarade att hon skulle skänka mig alla blommorna i förklät även den vackraste som var den röda under kjolarna.” (Brunner 2002) ”Man plockar inte blommor som ogräs. viskade hon. Vi ska leka lite först. Det blir ännu skönare sen.” (Abrahamsson 1967) ”Efter Valeska övertog han kusinen, som var en redan plockad blomma och som behövde något regelbundet att falla tillbaka på.” (Miller 1956)

”En av de värsta saker jag vet är när folk beskriver en fitta som ’hennes blomma’. Det är så jävla löjligt. Vi är vuxna, vi knullar, vi svettas och stinker, vi är rätt brutala med våra kön egentligen. Så lite mer råa namn passar bättre.” (Honey 2 aug 2009 Permalänk) ”Han använde munnen och fingrarna samtidigt, och jag kände att det rann mer och mer honung ut ur blomman på mig.” (Bjørneboe 1967)

Betydligt tuffare blir det med en köttätande blomma. ” I Polanskis film Bitter Moon från 1992 beskriver karaktären Oscar sin partner Mimmis sexuella aptit genom att kalla hennes kön för en ’köttätande blomma’.” (Milles 2010)

I en omröstning på nätet, anordnad av tidningen Vecko-Revyn (2/2005) om bästa ordet för kvinnans könsorgan, hamnade blomma på fjärde plats med 2 % av de 400 angivna rösterna. Vann gjorde snippa*. 2 även om kvinnliga behag i allmänhet. ”Skönhetens knopp,/ Blommor i topp;/ Ögat vill blunda och fingret det känner.” (Bellman F E nr 6) 3 (euf) naturbehov i det fria i plocka/vattna blommor. Ibland specificeras plockandet till t ex rosor och vitsippor. Grose (1785) har to pluck a rose för samma fenomen. 4 (euf) mens, menstruation. En viss Nicholas Culpeper hävdar i sin” Directory for Midwives (1696) att menstruation kallas flowers; blommor på engelska, därför att mensen föregår befruktningen på samma sätt som blomman föregår frukten. Thorén (2015) har nu blommar det (stjälkarna) om menstruerande kvinna. 5 (sl) väcka, plocka blomman; runka, onanera.