(dial) enligt OSD ”i utvidgad anv. brunstig om får och katt (Vrm), om rentjur (Nb)”.

(fno) ett lika ålderdomligt som grovt skällsord. Under tidig medeltid syftade ord som arga och ergir* förmodligen på den man i ett homosexuellt förhållande som spelar kvinnans roll. Harison/Svensson (2007) berättar att ”enligt langobardisk lag från år 643 var det förbjudet, vid vite av tolv guldmynt eller tvekamp, att ärekränka någon genom att kalla honom arga (vilket vi kan översätta som en kombination av nedsättande termer i stil med ’bögdjävel’ och ’fegis’.)”

Och hos Benneth (1994) heter det: ”Jag runradens mästare (?) dolde här mäktiga runors hemlighet. Den som bryter detta minnesmärke skall ständigt plågas av arghet. Svekfull död skall träffa honom." På stenens baksida står: "Jag spår ofärd.” (Björketorpsstenen i Blekinge från 700-talet) Swedberg/Holm (1720-t/2009) har arghet bl a i betydelsen ondska. Se även argr och ergi.

(fno) liderlig*, lösaktig, promiskuös* kvinna. Allmänt om sexuellt avvikande kvinna.

(fno) adjektivet argr kan i  fornvästnordiska=fornnorska jämföras med ragr* med i stort sett samma betydelse. Norrøn ordbok anger fyra betydelser: 1) räddhågsen (a´st nynorska ottesam), rädd. 2) omanlig, kärringaktig, ett våp, av honkön. 3) sedeslös som styrs av sexualdriften. 4) arg, ful, elak. Uppgift från Holm (2013) ”Verðpi at rata ok at argri konu, es haggvi i kross; må den bli till en rate och en pervers kvinna som hugger sönder (runstenen).” Uppgift från Palm (2004).

Martin Ljunggren diskuterar i sin filosofie kandidatuppsats (Ljunggren 2014) ingående argr och ergi, där han hävdar att denna fornnordiska förolämpning saknar godtycklig översättning i dagens svenska. Istället för en direkt översättning menar Ljunggren att ordet kräver en ingående förklaring, i t ex en fotnot, varje gång det dyker upp i en text. Se ergi.

(euf) kuk. Skäl, orsak. ”Han exponerade det bästa argument som står en av naturen väl utrustad mansperson till buds och lade det i hennes händer.” (Walker 1966)

(dial o svr) ordet från OFS som också har arkangelsk; gårdfarihandlare.

(sl) kvinnobröst. Möjligen från mejeriföretaget med detta namn. Arla; tidigt bildning på adverbet ár; tidigt, besläktat med tyska eher; förut och erst; först.

(so) hos Swedberg (1720-t) girigbuk, snålvarg.

(sl) om ”homosexuella män” enligt Kotsinas (1998). Svensk popgrupp. Se även Backstreet boys.

(smn) kuk.

(smn) kuk. ”När han sa att han fått jobb i Spanien, nåt ofattbart, och de sa jobb? du?! och frågade vad för slags jobb, och han sa: att gå på stranden och dingla med sin ’Arnold’ i solen, så svarade de walla Muchon, varför försöker du sälja oss bullshit som frikadeller?” (Företräden som visar sig i solen. DN 17/3-1996 s A19)

(sl) förskönande omskrivning. Aroh är hora baklänges.

(nyo) att vara aromantisk innebär att ha sexuella kärlekslösa relationer. 

(dial) Arons grav; gåtord för cunnus*. Uppgift från OFS.

(dial) enligt OSD smuts, lort på hud. (Sdm) Rietz har arp; smuts, fnas i hufvudet. (Ög, Bl)

(sk) rumpan, röven.

urnordiska arsaz, fornsvenska ars.  Ett germanskt ord t ex engelska ass. Söderwall (1885) har ars, ardz; bakdel, säte ( på menniskor) och "a manz (mans) ardz" (Läke-och Örteböcker 1883—1886) Från samma källa arsttarmber; ändtarm. "Till ars har bildats sammansättningen arshål* som har förkortats till arsel*, som i bestämd form har blivit arslet, till vilket har nybildats variantformen arsle* ( i obestämd form)." (Fridell 2021)

(ty) rövkort. Uttrycket kommer av att fotbollsdomarna, på den svartvita tv:ns tid, hade det gula varningskortet i bröstfickan och det röda utvisningskortet (rövkortet) i bakfickan. Idag betyder ordet otur.

(sl) enligt slangopedia.se står arscla för att "sitta (på arslet ) och slösurfa" och, från samma källa, arsla "att olla* med arslet".