(grekiska andros; människa och mania; raseri, vanvett) tvångsmässigt erotiskt begär hos kvinnor. ”Såsom redan anmärkt kan könsbegärelsen hos somliga kvinnor vara så stark, att deras män icke är i stånd att fullt tillfredsställa den, ja den kan nå en sådan höjd, att den absolut måste betecknas som sjuklig.”  (Kress 1905) Se även nymfomani.

(grekiska andros; man, mimos; efterhärmare och philia; kärlek, vänskap) sexuellt intresse för kvinnor som imiterar män i klädsel och uppförande. Om intresset istället riktar sig mot män som klär och beter sig som kvinnor eller har genomgått könsbyte heter fenomenet gynemimetofili (grekiska gyne; kvinna).

(dia o svr) Rietz (1867)  har ”anamma, i mildare svordom”. Han har också exemplet ”Djäveln andromma! anromma tokkä!” och jämför med drommer; djefvul”. OSD har antromma från Västergötland och Närke och ser likheter med anacka*.

(grekiska andros; man) är den som är förälskad eller attraherad av män. Se även androfil och gynofil.

(grekiska aner genitiv andros; man, människa och zoon; levande väsen, djur) djur tränade till sex med människor.

(dial) mildare kraftuttryck. Använt i Västergötland enligt OSD som jämför ordet med andromma* och antura*.

(dial) från Bohuslän. ”Anndöve mäj!”; förbaske mej. (OSD). Lars-Gunnar Andersson förklarar ordet i sitt Göteborgslexikon (2021) med att andöva är en roddteknisk term "för att hålla båten på plats mot vind och ström medan någon lägger eller tar upp nät." Och fortsätter han: "Ursprunget kan vara något i stil med prefixet an- i betydelsen 'mot' och häva. Man håller emot havets rörelse."

(sym) ett av många vackra blomnamn på kvinnans könsorgan.

(grekiska nekande an och eros; kärlek) avsaknad av könsdrift; brist på känsla i kvinnans könsorgan.

(dial) mildare kraftuttryck. Jämför anacka, anamma. Enligt OSD förekommer uttrycket i ”Bl, södra Sm, södra Ha och Nk”. Även fördömd, sabla. Avledning anfläskingor. ”Låt bli mig ella (annars) anfläskingor smöla (mosar) ja dej.”

(euf o svr) återfinns bl a hos Molin (1912) i berättelsen ”Kams”. Där utbrister lille Jonas Lundmark "fasiken, jädran, anfrätta, din karibel!*”, när han inte får bukt med en torrkokad kamsgryta.

(so) lån från medellågtyska anvechten och tyska anfechten. Enligt NEO ”hist.: sedan ca 1765”. Ordet, sammansatt av an och fäkta, betydde, enligt Hellquist (1980), tidigast ”angripa, anfalla om krig o. strid”. Och han fortsätter: ”som svordom utgår det från anfäkta, brukat om onda andar o. d., t ex djävulen”. Han jämför också med ”djävulens anfäktelser”.  "Anfäktadä, hong [hon] ha kaastat ut mina sko; Jäklar, hon har kastat ut mina skor." (Lundblad/Josefsson 2021) Ordet finns belagt i svenskan sedan 1555 och kommer från lågtyskans anfechten.  ”En riktig storsvärjare är kapten Haddock i Tintin. Han drar långa ramsor; bomber och granater, anfäkta och regera, vid alla apsvansade smådjävlars löständer.” (Sundström 1984) "Anfäkta och anamma debuterade i Tintinsammanhang i Karin och Allan B.Janzons översättningar från 1968 av De sju kristallkulorna, Solens tempel och Det hemliga vapnet." (Wahlberg 2020)

(am sl) ”vinkeln på pillevinken*”. Oskriven lag i 1970-talets USA som sa att en kuk som stod i mer än 45 graders vinkel var obscen*.

(dial) fan anamma på Gotland (OSD).

(nylatin anhedonia, av grekiska nekande an och hedone; lust) enligt NE ”likgiltighet eller lustlöshet, upplevs som oförmåga att känna njutning, nöje och glädje.” I kombinationen anhedonisk orgasm; sädesuttömning utan orgasm.

(dial) mildare kraftuttryck i Västmanland. ”Djäklar anhumla så dumt dä va!” Jämför anamma. Uppgift från OSD.

(latin anus; ändtarmsöppning och lingua; tunga) beröring, smekning av könspartnerns analöppning med läppar och tunga. En del når orgasm den vägen, medan anilingus för andra utgör förspel till t ex ett analt samlag.

(för sl o so) odjur!

(sl) en sexig skånska. Efter filmstjärnan och skånskan Anita Ekberg (1931—2015).