(lmo) usel erektion p g a för mycket öldrickande. Från engelska beer; öl.

(åld) besudla, vanhedra (bl a sexuellt).  NEO har ”hist.: sedan 1526”. ”— Men har han verkligen befläckat dig också? frågade prästfrun sin make. — Er har han alltså befläckat? Prästfrun och prästdöttrarna svarade med en röst. — Det är klart att han befläckat oss.” (Ryska erotiska folksagor 1993)

enl NEO ”hist.: sedan 1751”. Göra gravid som i  ”han har befruktat henne” och ”hon är befruktad”. Befruktning sammansmältning mellan hanlig och honlig könscell så att en ny individ blir till. Av tyska befruchten med samma betydelse; till frukt. Enligt NEO är befruktning ”hist.: sedan 1822”. Hos människor sker befruktningen genom samlag eller genom olika typer av insemination*. Det sistnämnda fallet beskrivs av Kahn (1944): ”Artificiell, konstlad befruktning används i alla de fall där ofruktsamheten beror på mekaniska hinder eller impotens hos mannen, obotlig slidkramp hos kvinnan och liknande. Den första artificiella befruktningen utfördes 1780 på en tik av italienaren Spallanzani, som samtidigt var läkare och katolsk präst. Ett år senare upprepade den berömde engelske läkaren John Hunter med framgång försöket på en människa.”

Enligt Strömberg (1979) är befruktning synonym för samlag. ”Det som grabbarna på gården kallade för knulla blev inte ens ’ligga med’, som i alla fall lät rart och vänligt, utan ’kvinnans befruktning’, och det hade låtit torrt och akademiskt som om hon skulle ha fiskat upp det på ett papper ur sin imponerande portfölj.” (Malmberg 1966)

se könsorgan.

(euf) begagna fruntimmer; knulla. ”Emellertid hörde jag berättas om en annan onanist, att han blef ordinerad att begagna fruntimmer, såsom det enda medlet att blifva lusten kvitt.” (Wretlind 1905) ”Alla sju hade ju begagnat minst en av hennes knullbara öppningar, å de under laga former, för alla hade gift sä me na först.” (Teratologen 2003) ”Han väntade ut dem tills de var tretton år gamla. Den lille pojken uppnådde åldern först; biskopen begagnade sig av honom, formade honom efter alla sina utsvävningar och eftersom pojken såg ovanligt trevlig ut roade han sig med honom nästan en hel vecka.” (de Sade 2005/1785)

(dial) använt i svordomar t ex jädran begrina. (OFS)

(fornsvenska begär plattyska Begeren) stark lust (till ngn, ngt). SO har begär; ”hist.: sedan 1467”. Jämför passion. Sexuellt begär innebär en önskan eller ett tvång att befria sig från den spänning som könsdriften orsakar. Styrkan i begäret har att göra med sådant som hälsa, ålder, erfarenhet, vanor och hämningar. ”Märta blev likväl inte kvitt känslan av att vandra i en korseld av ögonkast: laddade med flyktigt och brutalt begär från männens sida, med illvillig nyfikenhet och konkurrentavund från kvinnornas.” (Möller 1919) ”De bevarar dig för din nästas hustru, för den främmande kvinnans lena tunga. Ha inte begär till hennes skönhet, låt henne inte fånga dig med sina ögonkast.” (Ords 6: 24—25 Bib 2000) "I de sammanhangen kunde de beryktade kvinnorna förknippas med excesserna hos en dekadant överklass, med dyrbara käder, kostsamma festnätter och otyglade köttsliga begär." (Lennartsson 2019 s 177-178)

fornsvenska begæra från medellågtyska begehren. Hysa åtrå till, därav begärelse* (åld o bibl); stark åtrå. ”Hist.: sedan 1480 (Skrifter till läsning för klosterfolk)”. (SO) "Bibeln säger oss ju att den som ser på en Man el. quinna till att begära henne, har redan fallit. Och huru många är då de som stå?" (Brev från Esaias Tégner [1848] till Fredrika Bremer aug 1841)

stark åtrå, begär, passion. ”The kunna ingen kötzligh begärelse sigh emellan haffiua [...], mykit mindre til menniskior som uthaff theras art och natur icke äro.” (Erik Johan Prytz Magia Incantatrix 1632) ”Till dylika positiva åtgärder (att hålla könsdriften på plats) kan räknas ansträngande kroppsarbete, helst i fria luften, t ex vedsågning, gräfning, rodd, jakt, velocipedåkning. (Ridning är af tvetydigt värde pga gnidningen mot sadeln. För somliga väckes därigenom könsbegärelse).” (Wretlind 1905)

fornsvenska behagh; behag, tillfredsställelse, av medellågtyska behach. Jämför äldre tyska Behag och tyska behagen; tillfredsställelse, njutning, t ex ”finna behag i någon, något”. I pluralis ofta om kvinnans kroppsformer, särskilt då om de behag som skymtar i en djärv urringning. SO har ”hist.: sedan 1792”, om kvinnobrösten. SAOB har förklaringen: ”Yttre företräden, intagande former eller kroppsdelar, särskilt sådant som gör intryck på personer av motsatt kön, särskilt då om kvinnlig fägring.” ”Kvinnliga behag brukar man tala om — och menar då i första hand runda, kvinnliga former, bröst, stjärt, men också ett sätt att vara.” (Brandt 1993)

Johan Henric Kellgren (1751—1795) skaldar (ca 1780): ”Då på din barm kärleksgudarna vågat leka/ Och [...] smeka/ De båda rundade behag/ Som mellan ljus och mörker tveka.” ”Behag! Hur fan kunde folk kalla tuttar för ’behag’? Obehag var vad de var. Ett par ständiga och allestädes närvarande ’obehag’. Tunga och gungande omöjliggjorde de all form av hastig rörelse.” (Giertz 1993) ”Dåtidens kvinnor var ju inte njugga med att visa sina behag ovanför midjan. Men från midjan till marken var de mysterier, heliga gåtor.” (Brøgger 1974)

(euf o åld) kvinnliga företräden. ”Mödan vore mig så mycket lättare som hon gick i negligé, omgjordad allena med ett stycke blå duk som betäckte midjan, så att alla hennes digra behagligheter föllo mig fullt i ögonen.” (Wallenberg 1781/1960) 

(sl) behå*. Se även behag.

(euf) fornsvenska behof av lågtyska behof (tyska Behof). ”Göra, utträtta sina behov.” ”Hist.: sedan 1381”. (SO) Jämför danska göre sit behov, tyska ein bedürfnis haben, seine notdurft verrichten och franska faire ses besoins. Därtill latin necessitati parere. Schroderus (1630-t) nämner  ”göras behooff”. Kindblad (1867) definierar behof som ”en naturlig uttömning genom stolgången”, och Björkman (1937) har bl a följande att säga i ämnet: ”Det gäller en hunds skötande av sina naturbehov (även detta ord är ju en eufemism, stundom påbättrat till behov).” "Om ytterligare en stund viskade gumman, att hon måste göra sina torra behov." (Folksagan i Sverige 3 s 800) "Gör dina behov så skänker vi överskottet till behövande." (Skylt på toadörr, Hornstull, Sthlm 2019)

även bysthållare, brösthållare. Behå hist.: sedan 1912, bysthållare (från tyska Büstenhalter) från 1917 och formen bh 1971. Alla årtalsbeteckningar enligt NEO. Stöder och formar kvinnans byst. Under antiken fanns ett behåliknande plagg som kallades strophium (grekiska bröstbinda). Den första moderna behån konstruerades 1914 i USA av Mary Phelps Jacob. Under senare delen av 1960-talet slog det behålösa modet igenom och först mot slutet av 1970 blev behån åter populär.

(sl) 1 kvinnligt könsorgan. ”Det gjorde ont i kuken som hölls i ett fast grepp liksom det faktiskt ofta kändes när den befann sig i den rätta behållaren.” (Het Kärlek 1967) 2 bh, behå*.

(sl) impotent*.

(rom) djävulen.

1 (sl) ta en gammal bekant i hand; pissa. Än vitsigare blir det med fortsättningen, meddelad av 20-årig kvinna: ”så att han blir så glad att han strålar.” 2 bli för mycket bekant med någon; bli alltför intim med någon. "Lagerbladh, phil. magister smolandus (smålänning) [från] Skatelöf, är på condition (anställd som informator) hos en captain Eggertz. Säges vara för mycket bekant med fruen, bliver gift med capitainens dotter." (Linné [1700-t] 2022 s 116) Se även intim.

(euf o åld) knulla. ”Hon la sig ner på rygg och hastigt beklev han henne.” (Abrahamsson 1967) Jämför bestiga, kliva på.