FULA ORDBOKEN

äggvita

(sym) sperma*. ”Det är en konstig smörja, ungefär som äggvita. Äckligt och kletigt som löskokta ägg till frukost.” (Hite 1982)

äggvärmare

(lmo) kalsonger*. Tyskan har eierwärmer för samma plagg.

äkta levnad

(åld) att leva som gifta. " Edgard Kyren med sin fru Katarina [S:t Brittas dotter] lågo kalla vintren på bara golvet särskilt, fast hon var 18 år. Men [de] kunne ej förmås till äkta levnad,..."  (Linné [1700-t] 2022 s 65)

äktenskap

fornsvenska ækte(n)-, æktaskap, danska egteskab. Lån från medellågtyska echteschap. ”Hist.: sedan 1433 (Kalmar stads tänkebok).” (SO)   ”Leva under äktenskapliga former”; enkätsvar från 32-årig man, som säger sig använda uttrycket när han talar med sin svärmor om samlag inom äktenskapet. ”Hassaniycharaberna i Afrika ha vad man kalla ’trefjärdedelsäktenskap’, som bestå däri, att hustrun är lagligen gift med mannen för tre dagar av fyra; så att hon är fullkomligt fri den fjärde, då hon må skänka en vän sin gunst.” (Nyström 1921)

Vitt äktenskap; äktenskap där samlag mellan makarna inte förekommer. ”Och jag har varit honom trogen under alla år, även när vårt äktenskap blev vitt.” (Drougge 2003) Kress (1905) har vildt äktenskap: ”Det finnes, såsom allom bekant, en medelväg mellan att vara gift och att vara ogift, nämligen att lefva i konkubinat* eller så kalladt vildt äktenskap.” Se också beblandelse, omfamning och umgänge.

äktenskaplig omfamning

se omfamning.

äktenskapliga plikten

(euf) att som äkta maka (någon enstaka gång även make) ställa upp på maken/makans sexuella krav. ”Med synnerlig hänsynslöshet och brutalitet behandla ett stort antal män sina hustrur ifråga om fordran på samlag, den s k äktenskapliga plikten; och fråga ej efter hustruns önskan eller hälsa och krafter, varigenom de grundligt förstöra all kärlek och ömhet.” (Nyström 1921)

Denna plikt gällde fordom även mannen, åtminstone om man får tro Bengtsson (1994), som berättar att franska domstolar ända fram till 1677 kunde beordra offentligt samlag inför sittande rätt i samband med äktenskapliga tvister. Visade sig mannen inte vara potent nog att fullfölja akten, hade kvinnan rätt att upplösa äktenskapet. Men uppvisade han tillräckligt stor mannakraft, lades målet ner.

Även om man i Sverige inte gick så långt som till samlag inför sittande rätt, så hade man ändå sätt att utröna om en man kunde utföra sin äktenskapliga plikt. ”Skrivelsen hade inlämnats i ett skilsmässomål till Tunge, Stångenäs, Sörbygdens och Sotenäs härads laga sommarting i Kvistrum år 1806. [...] ’Jag undertecknad har på begäran synat, besiktigat och visiterat rusthållaren Rasmus Rasmusson i Balinsdalen på sin Penis, som befinner sig i följande Situation, nämligen endast 2 1/2 tum lång och ungefärligen 1 tum i diameter, förhuden mycket tilldragen öfver Caput [huvud], Tisticula mycket små och hopkrumpen och för öfrigt Penis af mycket dålig Couleur och föga fallen för någon Erektion. Ehuru ofvan förmälte Rasmus Rasmussons Membrum Virile på två och en halv tum icke håller den af M W Consistorium utsatta mått kan jag dock icke med säkerhet förklara, att den Ad Propagationem är alldeles incapabel, hvilket härmed på aflagd ed intygas. Uddevalla den 3 mars 1806 J. O. Sandbeck Regementsfältskär vid Kongl. Bohusläns Infanteriregemente’.” (Hansson 1994)

äktenskapligt umgänge

(åld) se umgänge.

äktenskapsbrott, äktenskapsbryterska

otrohet inom äktenskapet.  NEO har ordet ”hist.: sedan 1755”. Enligt 1864 års strafflag beteckning på hor* och tvegifte*. 1937 avskaffades straffet för horsbrott och bara tvegifte kvarstod som äktenskapsbrott. 1942 överfördes tvegifte till brottsrubriceringen ”brott mot familjen” och därmed försvann termen äktenskapsbrott ur lagstiftningen. ”Faktiskt begick jag äktenskapsbrott och blodskam* med honom varje dag i mina tankar, vilket i grund och botten var lika brottsligt som jag i verkligheten hade begått synden.” (Defoe 1944/1720) "Så började min bana som äktenskapsbryterska. Elis var mig en god medtävlare. Vi betraktade varandras affärer med ett löje och kom ständigt med lustiga pikar och putz." (Burman 2021 s 164) 

äkä

(dial) säger gotlänningen om ”lössläppta” hundar, något som Rietz (1867) vill ha till att ”göra sitt tarv*”.

äldras

(euf) åldras här pga graviditet. Uppgift från man (f 1906 och från Kalix) som ger följande exempel yttrat av hans far född 1878: ”Ja, så började hon äldras, och då gifte hon sig med Simon.” (Byrman 1989)

älg

(sl) möta älgen; spy.

älgklubba

(sl) stor skitkorv. Jämför klubba.

älska

fsv ælska. Ett nordiskt ord troligen bildat av ett germanskt verb med betydelsen att föda. Frisell (2021) har "Kanske till samma rot med betydelsen 'brinna, lysa' som eld." Älska i betydelsen ha könsumgänge med någon ”hist.: sedan 1921”. (SO) Det går bra att älska varandra utan att därför älska med varandra och tvärtom. ”Jag tror att du vill knulla mig. Sätta på. Dra över. Inte älska med, det skulle förutsätta för det första kärlek och för det andra att jag var med. Älska med är den vidrigaste benämningen på lösa förbindelser jag vet. Jag förstår inte på något sätt hur man kan älska med någon man inte älskar.” (Terapi i Närstrid: Vanessa 2005)

”Man kan älska barn, sanningen, skönheten, musiken, kärleken, konsten, livet. Man kan också älska en annan männska, och det händer att man samtidigt älskar med hjärtat och knullar med kroppen.” (Holm 1965) Engelska make love i bruk sedan 1600-talet. OFVG har älska; para sig med, betäcka (om tupp).

Några manliga röster om ordet: ”När det varit ett enormt knull” (man 36); ”Romantiserande” (man 26); ”Positivt, men sorgligt slitet och missbrukat ord” (man 24). ”Ett äkta par sökte mig. När jag undersökt kvinnan, som hade ett i detta sammanhang likgiltigt lidande, kom vi att tala om hennes och mannens könsliv, och då sade mannen: — Doktorn förstår nog att jag är ledsen över det, men när jag ’älskar’ min hustru, ligger hon och läser tidningen.” (Fabricius-Møller 1946)

”Fråga: Varför använder doktorn uttrycket ’älska’ om könsakten? Älska är dock ett mycket vidsträcktare begrepp som också omfattar mycket själsligt. Svar: Det ni skriver är nog så rätt, men undan för undan har ordet ’älska’ i allmänt språkbruk fått två betydelser. I satsen ’Hans och Elsa älskar varann’ betyder älska något helt annat än när man säger: ’Hans och Elsa älskar tillsammans’. Var och en känner till skillnaden i betydelsen. Om vi bara hade ett kort ord för ’att stå i förhållande till varann’. Men det har vi inte och därför har vi tagit det lilla ordet ’älska’ och klarar oss med det, även om ni har alldeles rätt i, att älska i hög grad också innebär något själsligt. Men förresten: tror ni inte att det också behövs själ till könsakten? Jo, det gör det, om parterna verkligen älskar varann och älskar tillsammans.” (Fabricius-Møller 1950) ”Men jag älskar att känna en man jag älskar tränga in i mig, och jag känner detsamma även om det bara är en man jag åtrår mycket men inte säkert älskar.” (Hite 1977)

älskare

fornsvenska älskare. "Hist.: före 1520" (NEO) Om man som  har ett tillfälligt förhållande med en kvinna.  Även om kvaliteten på samlagets utförande, t ex en eldig respektive usel älskare. Ordet ”hist.: sedan ca 1385 (Klosterläsning). (SO) ”När jag talar till min älskare kan jag göra det genom att smeka honom och smeka honom genom att tala till honom. Man har sina två uttrycksmedel — språket och den kroppsliga beröringen.” (Ahlmark Michanek 1962)

älskarinna

fornsvenska älskarinna. ”Hist.: sedan 1529 (Historia Trojana).” (SO) Främst om kvinna som har ett intimt förhållande med man hon inte är gift eller sammanboende med. ”Det är, ser du, den eviga historien, männen vill ha en älskarinna, som är förståndig och trogen, som ingenting kan inträffa med, och efter några månader, då de känna allt om henne, tråkar hon ut dem till döds.” (Ramos 1946) ”Lät från din syn försvinna,/ Movitz, Movitz,/ Hvar skymt utaf din älskarinna... (Bellman F E nr 52) "Våren 1461 ska drottningen ha gått med på att bli hans älskarinna, och när hösten kom var hon gravid med Cuevas barn —  till kungens stora förtjusning." (Bagerius 2017)

älskling

enligt NEO är ordet ”hist.; sedan 1773”. Här smeknamn för kuk. ”Min älskling du är i min ros*”. Travesti på Evert Taubes (1890—1976) ”Min älskling du är som en ros.”

älskog

fornsvenska älskoghe, fornisländska elskhug; erotisk kärlek, kär person. Enligt SO ”hist.: sedan 1430-talet (Prosadikter fån Sveriges medeltid).” Ordet bildat av älska och håg, med bortfallet h i (h)åg. Tidigare även om Guds- och moderskärlek s k ren kärlek, men numera blott om könskärlek och då ofta med skämtsam anspelning.

I Ordspråksboken kap 7 berättas om Den omoraliska kvinnan: ”Hon tog nu honom fatt och kysste honom och sade till honom med fräckhet i sin uppsyn: ’Jag har bäddat min säng med sköna täcken, med brokigt linne från Egypten. [...] Kom låt oss förnöja oss med kärlek intill morgonen, och förlusta oss med varandra i älskog’.” (Bib 1981) ”En fullsaftig ynglings nerver och ådror kunna hava onaturlig benägenhet till de rörelser och uttömningar av sädesvätskan som förefalla vid älskogsnjutningen.” (Nyström 1921) ”Men den (erotisk fantasi) har i gengäld förföljt mig länge, och den är alltid likadan utan variation — med undantag av en enda gång, då jag fick orgasm vid tanken på älskog med en präktig, imaginär son.” (Brøgger 1974) Även älskogskrank; kåt.  ”Hist.: sedan 1777”. (NEO)

Min jämtländske sagesman (f 1929) berättar om en i och för sig begriplig missuppfattning av ordet älskog. I den handskrivna katalogen i ortens IOGT-bibliotek hade en bibliotekarie i början av 1900-talet som boktitel fört in ”Ung älgskog” för H Pontoppidans bok ”Ung älskog”. I sin roman Montecore (2006)  tar Jonas Hassen Khemeiri  upp både älgskog och vildhare (vildhavre).

älskogsbrand

se brand.

älskogskrank

kåt*. ”Hist.: sedan 1777.” (SO) Krank = sjuk. "Han blev nu fåfäng, älskogskrank och sällskapssjuk. Han började gå på teater och hänga efter aktriser, klottra vers och låta trycka dem." (Boswell 1951)

älskogslek

se lek.

TILLBAKA TILL TOPPEN