(euf) vara med barn. ”Hon skakade på huvudet och sade att Martha var förgiftad. — Vad säger du? sade jag. — Var inte rädd, sade hon, hon är med barn. Här på trakten säger vi att man är förgiftad om man är med barn och ogift.” (Mitt erotiska liv I 1967) " ' Nej, det går inte, för då kan jag bli förgiftad.' Barn har diffusa begrepp om hur man blir gravid och flickan trodde att jag var en uppenbar risk för att hon skulle bli förgiftad." (Kalmér 2024 s 282)

att med våld ”förgripa sig på en kvinna”. Av lågtyska sik vorgripen med samma betydelse, egentligen ’gripa fel’. Enligt NEO ”hist.: sedan 1535”. ”Får jag komma över och förgripa mig på henne medan hon är medvetslös?” (Jameson 2005) "Därtill  menar Martin att Peter aldrig skulle ha kunnat 'förgripa sig' på Kristi brud." (Blomkvist 2019 s 356)

(svr) i uttrycket förgrömmade unge! en lätt svordom som bl a används av  pappan till Emil i Astrid Lindgrens Emil i Lönneberga (filmad 1971) när han ställde till bus. När Aftonbladet filmredaktion år 2005 publicerade en lista på  de tio bästa svenska filmreplikerna genom tiderna var  småländska förgrömmade unge en av dem. 

(euf) om våldtäkt*.  Om en hänsynslös och svårförlåtlig handling utförd med ord eller handgripligt våld. Efter fornsvenska forganga efter lågtyska vorgan med samma betydelse. ”Hist.: sedan 1740.” (SO) ”Det var drängen Larsson. Han förgick sig, mot Alva, ja.” (Lundkvist 1958)

(latin preputium*) hudveck som täcker ollonet på penis och klitoris. ”Hist.: sedan 1526.” (NEO) ” ...ty alle Hedningar hafwa oomskvren förhud: men hela Israels huus hafwer oomskvret hierta.” (Bib 1703, Jer 9:26). ”Janne sneglade åter på den nye och la förvånad märke till att dennes förhud var så lång att den hängde som en skrynklig snodd en decimeter nedanför ollonet.” (Wahl 2003) ”Förhuden hängde som  en lös huva över det plommonstora ollonet.” (Delany 2009) "De får ej visa tillrätta dem som har andra gudar att dyrka, leda till brunnen andra än dem som gjort av med sin förhud." (Juvenalis Fjortonde satiren s 196)

(euf) ”ha ett (kärleks) förhållande* med någon” eller ”stå i (kärleks)förhållande till någon”; vara intim med någon. ”Hist.: sedan 1800”. (NEO) ”Vid denna tidpunkt [konfirmationsåldern], åtminstone böra föräldrarna, huru svårt och motbjudande det än kan kännas, lämna en förklaring af hela könsförhållandet, om de icke redan förut funnit sig nödsakade att göra detta meddelande.” (Kleveness 1902)  ”Det gällde dels beskyllningar som nr 14 Märta Eklund och nr 107 Anna Pettersson gjort mot förmannen maskinisten Olsson, att denne skulle stått i otillåtet förhållande till dem...” (Dahlgren 2013) "Brevbärare Lidholm hade talat med ett flertal personer om stadsfiskalens promenader och möten och samtliga hade varit av den uppfattningen, att ett s.k. förhållande fanns mellan dem." (Stadsfiskalen i Österköping ur Moberg 2023)

(åld) i Tensta i Uppland kunde det heta, hos Byrman (1989), ”hon har någe under förklä hon”; hon var gravid, som enligt sagesmannen var ”grövre språk, 1880—1900”. I en engelsk eufemism (fr 1940-t) heter det wear one’s apron high (bära sitt förkläde högt); om att vara havande.  "Ta en kvinna under förklädet”; tafsa oanständigt på en kvinna.

(åld) ’coire*’ hos Spegel (1712). Kränka; förödmjuka, såra, vanhedra. "En dräng och en piga tjänte tillsammans förledet år i Lenhovda Prästgård, drängen förkränkte pigan och [hon] vart havande." (Lennartsson 1999)

se försats.

fornsvenska forledha egentligen leda vilse av lågtyskas vorleden med samma betydelse. ”Hist.: sedan 1520-talet.” (SO)  Locka (någon) till (visst) felaktigt beteende. Synonym förföra*. ”Roen er, felet fördöljen likväl med försynt manövrering: aldrig skryta du bör, att du en flicka förlett.” (Ovidius 1925)

(lmo) förälskad. Tyskan har verliebt. ”Då jag passerade några veckor av juli och augusti i Falun hos min bror på Korsgården, blev jag förlibt i en piga, som var där på höbärgning.” (Hallenstierna 1972/1700-t)

(euf) ”hon är inbördes förlovad”, där inbördes står för inombords. Detta uttryck använde, enligt sagesmannen (f 1894), kvinnorna i Mortorp, Småland, om sig själva när de var havande. (Byrman 1989)

(euf) förlåt jag måste gå hem å ... Främst om kvinnlig onani.

(euf) 1 runka, onanera. ”De tog ett vackert adjö, varpå han körde bort till Liatorps församlingshem och förlöste sig själv, under det att han tänkte på henne.” (Ekroth 2012) 2 föda (barn). "Månaden därpå, den 25 augusti (1782 min anm BgD), blev drottningen förlöst med en prins." (Brunner 2020 s 308) 3 förlösa chokladjesus (lmo) bajsa, skita.  

(euf) potens*.  "Jag var till den grad på mitt kåta humör att jag inte kunde lugna mig, och tog en liten flicka med mig in på en gård; men min förmåga svek mig. Därför gick jag hem, besluten att undvika gatornas usla liderlighet*." (Boswell 1951)

(euf) 1 fitta i sitta på en förmögenhet; om kvinnor i allmänhet och prostituerade i synnerhet. ”Va’ ska en stackars fattig flicka göra — på en förmögenhet hon sitter — om öppna fittan lite då och då hon bara gitter, blir chefen nöjd och hon försörjd.” (Bordellmammas visor) 2 kuk. ”...och retades med farbror Jimmy vars mage blev större och större. ’Hur står det till med förmögenheten?’ frågade de och fick alltid samma svar. ’Jag vet inte, jag har inte sett den sedan Lausanneöverenskommelsen efter första världskriget.’ Det tog mig en tid att förstå att förmögenhet var ett annat namn på könet.” (Kallifatides 2010)

Swedberg (1720-t) har deprimo; förnedra, förtrycka med exemplet ”förnedra ena qwinno”. ”Om du sedan hafwer icke lust till henne, så skall du låta henne fara, hwart hon vill, och icke sälja henne för penningar eller försätta henne; derföre att du hafwer förnedrat henne.” (5 Mos 2021:14, Bib 1703) "Då grep fadern in, upprörd över att Anders  hade 'förkränkt och förnedrat' hans dotter, som han uttryckte saken." (Västerbro 2025 s 213)

(euf) 1 ett glädjefullt och tillfredsställande samlag, dock inte alltid för båda parter som följande citat visar. "Jag vaknade då han kom åt mig, hotade skrika men han överväldigade mig med caresser och löften och bad mig vara förnuftig. Ja, han fick sin förnöjelse.” (Hallenstierna 1972/1700-t) 2 förnöjelselemmar (åld) könsorgan. ”Och när denna semen* börjar flyta, börjar ock håren om förnöjelselemmarne at wäxa...” (Linné 1979/1700-t) "Så står 1700-talets 'förnöjelselemmar' och 'älskog' i skarp kontrast till kommande seklets 'kopulationsverktyg' och 'fortplantningsakt'." (Lennartsson 2019 s 269) Se även under lem.

(nyo) enligt NyS:”den svenska som är uppblandad av och påverkad av de olika språk som talas i förorter med stor andel invandrare eller barn till invandrare”. NyS jämför med blattesvenska, miljonsvenska, multietniskt ungdomsspråk, shobresvenska. Till detta kan också läggas ortensspråk.  Inom språkvetenskapen sammanfattas dessa språkyttringar i begreppet multietniskt ungdomsspråk.